Hur väljer man modersmjölksersättning?

Hyllorna i affärerna är fulla av olika förpackningar med modersmjölksersättning, och det kan vara mer än lovligt förvirrande för en nybliven förälder. Så hur väljer man modersmjölksersättning? Läs vidare för att få några användbara tips!
Hur väljer man modersmjölksersättning?
Lucía Corral

Skriven och verifierad av nutritionisten Lucía Corral.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Ankomsten av ett nytt barn skapar mycket glädje, men ger också upphov till tvivel och utmaningar. Nyfödda måste äta med några timmars mellanrum. De kan antingen dricka bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Men vad är skillnaderna mellan de olika typerna av modersmjölksersättning? Och hur väljer man modersmjölksersättning? Fortsätt läsa för att få bra tips.

Officiella rekommendationer

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar exklusiv och fri amning under de första sex månaderna av ett barns liv. Efter denna tid rekommenderar de att man gradvis introducerar andra livsmedel samtidigt som man ammar tills barnet är två år eller äldre.

Officiell information om bröstmjölk och mjölk

En studie publicerad i Journal of the American Dietetic Association analyserade offentliga attitydförändringar beträffande mat till nyfödda mellan 1999 och 2003. Uppgifterna visade att 25% av de tillfrågade ansåg att modersmjölksersättning var lika bra som bröstmjölk. Detta resultat var en ökning jämfört med de 14% som samma studie registrerade 1999.

Enligt Statistiska Centralbyrån ammades 95% av barn i Sverige år 2017 när de var en vecka gamla. 75% av dessa fick enbart bröstmjölk, eller blev helammande, och 20% fick modersmjölksersättning utöver amningen.

Vid sex månaders ålder ammades drygt 63% av barnen. Minskningen av enbart amning är som störst mellan fyra och sex månaders ålder.

Vid sex månaders ålder fick 13% enbart bröstmjölk medan 50% fick bröstmjölk och annan föda. 44% blev ammade vid nio månaders ålder och 27% vid tolv månader, och i de allra flesta fall så fick de även annan föda.

väljer du modersmjölksersättning: baby med nappflaska

Egenskaper hos bröstmjölk

Bröstmjölk är en levande typ av föda som förändrar sig och anpassar sig efter barnets behov. Bröstmjölken som mamman producerar under de första dagarna efter förlossningen kallas råmjölk, och den är mer gul i färgen. Denna mjölk innehåller allt som barnet behöver de första dagarna. Därefter blir mjölken vitare, förekommer i större mängd och har en lättare struktur. Denna kallar man mogen mjölk.

Bröstmjölk innehåller allt som en nyfödd behöver för att växa. Förutom att tillhandahålla makronäringsämnen och mikronäringsämnen innehåller den andra föreningar som främjar utvecklingen av det nyfödda immunförsvaret.

Medan en mamma ammar bör hon öka sitt kaloriintag från nyttiga och hälsosamma livsmedel. Hon måste tänka på att hennes kaloribehov fortsätter att öka, varför det inte är en bra tid att försöka begränsa kaloriintaget eller gå ner i vikt.

En vanlig oro bland ammande mödrar som måste ta medicin är ofta om läkemedlet påverkar mjölkens kvalitet. Du kan använda dig av Fass för att se om läkemedlet du tar är kompatibelt med amning.

Egenskaper hos modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning innehåller allt som en nyfödd behöver för att växa och utvecklas. De är alla säkra och reglerade av livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:2) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring samt flera andra förordningar från EU.

När det gäller deras sammansättning finns det ingen standardblandning. Varje märke har sitt eget recept. I allmänhet har de ett högre proteininnehåll än bröstmjölk och innehåller vanligtvis fler mikronäringsämnen, såsom vitaminer och mineraler. Detta är eftersom de är mindre tillgängliga för kroppen trots att ersättning har en större mängd näringsämnen än vad som finns i bröstmjölken.

Å andra sidan är en av nackdelarna med att mata med nappflaska att spädbarn ibland får i sig mer än de behöver. Anledningen till detta är att spädbarn inte behöver jobba lika hårt för att få i sig mjölken genom nappflaskan jämfört med när de suger på sin mors bröst. Trots det växer varje barn i sin egen takt, och detta måste man respektera.

Hur väljer du modersmjölksersättning eller bröstmjölk?

Bröstmjölk och modersmjölksersättning skiljer sig framförallt i mängden och typen av proteiner de innehåller och sättet på vilket de tillhandahåller kolhydrater, som du kan se i denna tabell.

väljer du modersmjölksersättning: jämförelse mellan bröstmjölk, djurmjölk och ersättning
Tabell 1. En jämförelse mellan mjölk från människa, djur och ersättning. TMR International Hospital.

När du väljer modersmjölksersättning måste du tänka på tre saker:

  • Proteinerna de innehåller och särskilt förhållandet mellan kasein och serumprotein, de två huvudproteinerna i mjölk.
  • Hur formulan tillhandahåller kolhydrater. Laktos dominerar i bröstmjölk och därför bör denna sockerart helst göra det även i ersättningen. Dessutom bör de vara helt fria från sirap och maltodextrin.
  • Fettkällor. Palmolja finns i modersmjölksersättning. Trots att det inte är ett hållbart alternativ ur miljösynpunkt är denna olja näringsmässigt säker.

Oavsett vilken metod du väljer, se till att du tar hänsyn till följande aspekter när du matar ditt barn:

  • Barnet ska enbart äta bröstmjölk eller ersättning upp till sex månaders ålder och tillgången ska vara fri.
  • Barnet ska få bestämma rytmen.
  • Du behöver inte oroa dig om ditt spädbarn ibland äter mer eller mindre i perioder och framförallt bör du inte tvinga ditt barn att äta.
  • Varje barn växer i sin egen takt.

Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Organización Mundial de la Salud. www.who.int
  • Li R et al. (2007). Changes in public attitudes toward breastfeeding in the United States, 1999-2003. Journal of the American Dietetic Association, 107(1), 122-127. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17197280
  • Reglamento (UE) Nº 609/2013 del Parlamento Europeo y del Consejo relativo a los alimentos destinados a los lactantes y niños de corta edad.
  • Almarza AL et al. (2010). Alimentación del lactante sano. Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Gastroenterología, Hepatología y Nutrición Pediátrica SEGHNP-AEP, 311-320.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.