Konstruktiv disciplin för små barn

Konstruktiv disciplin och positiv förstärkning handlar i grund och botten om att belöna ansträngningar och undvika straff.
Konstruktiv disciplin för små barn
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 26 juni, 2020

Konstruktiv disciplin främjar socialisering och hjälper barn att bättre integrera sig i framtiden. Fokus ligger på att undervisa, i motsats till att straffa.

Disciplin och lydnad är viktigt för att uppfostra morgondagens vuxna. Väsentliga principer som respekt och integritet är viktigt att lära barn från en ung ålder.

Vad är konstruktiv disciplin?

Konstruktiv disciplin handlar om att undervisa, vägleda och uppmuntra till deltagande i inlärningsprocessen, i motsats till att man påpekar misstag eller brist på kunskap. Genom detta lär sig barn värderingar samt gränser och regler för att vara en del av en familj och ett samhälle.

Disciplin lär ut läxor och försöker inverka på barns lycka på lång sikt. Straff syftar till att modifiera beteende genom rädsla.

Genom disciplin ses konsekvenserna av handlingar på ett nytt sätt. Att säga “Jag straffar dig för att du ljög för mig” är inte detsamma som att reflektera över att det är en förkastlig handling att ljuga. Barn som får disciplin lär sig att ta ansvar för sina handlingar.

Att använda värderingar som grund för undervisningen är en del av konstruktiv disciplin för även riktigt små barn. Ärlighet, respekt, integritet, vänlighet: det här är riktlinjer i relationen mellan föräldrar och barn och bör användas istället för hot. Uppfostran baserad på dessa värderingar lönar sig i framtiden.

Hur tillämpar man konstruktiv disciplin?

I ung ålder

Konstruktiv disciplin börjar från ung ålder och har att göra med gränser (både personliga och externa), samt hur man utnyttjar möjligheter och förstår risker.

En del av föräldrars ansvar gentemot sina barn är att lära dem om situationer som är farliga. Den här utbildningen bör alltid vara positiv så att barnet kan lära sig, acceptera och internalisera läxorna.

Att säga ”nej” till barn, med kärlek och tillgivenhet, lär dem att det finns en lämplig tid och plats för allt. Sovtider och mattider, positiva rutiner och information om riskfyllda situationer är sådant man bör förstärka ofta och regelbundet.

Att se och tillgodose sina barns behov, utan att ge efter för utbrott och tårar, är en del av konstruktiv disciplin.

Konstruktiv disciplin: mamma och pappa leker med baby

Musikterapi för integration

Från 8 månaders ålder inleder barn ett nytt skede av sin socialisering. och då är musikterapi ett mycket användbart verktyg.

Ljud och rörelse underlättar inte bara kommunikation, utan främjar också social integration. Det är därför musik är utmärkt för tidig stimulering och också för att stärka inlärningen.

Aktiv och nyfiken

Efter det första året blir barn mycket mer aktiva, krävande, impulsiva, våghalsiga och nyfikna. Efter 18 månader kan de delta i enkla resonemang och diskussioner. Det här är en bra tid att förklara varför det finns regler.

I den här åldern börjar barn också känna sig mer självständiga och de börjar utveckla sin personlighet. Ordet “nej” blir en del av deras ordförråd och föräldrarna måste kunna stå fast. De bör också resonera med sina barn och betona konsekvenserna av deras handlingar på ett språk som är lämpligt för deras ålder.

Mellan två och tre år stärks ordet “nej”. Barn vill göra allt själva.

Att låta dem göra saker är positivt, samtidigt som man alltid måste vara uppmärksam på potentiella faror. Ständig vaksamhet är viktigt, på ett sätt som barnen inte uppfattar som ett hot.

Vad de vill ha

Konstruktiv disciplin kräver tålamod och lugn från föräldrarnas sida, då barn kan ha en mycket stark vilja som de försöker tvinga igenom.

Det finns olika metoder man kan använda. Att distrahera sina barn kan stoppa dem från att göra saker som inte är tillåtna, och att erbjuda alternativ hjälper dem förstå att de inte kan få allt.

På så sätt lär de sig att vissa saker är “ja” och andra är “nej.”

Konstruktiv disciplin: mamma leker med baby
Konstruktiv disciplin uppmuntrar positiva värderingar och resultaten håller i sig länge.

Vad är absolut viktigt?

Det är viktigt att bara använda sig av ordet “nej” i situationer då det är absolut nödvändigt så att barn inte känner sig alltför begränsade. När man måste säga “nej” bör det åtföljas av konkreta åtgärder.

Det viktigaste är att vara konsekvent. Om de inte får rita på väggarna idag får de inte heller göra det imorgon.

Instruktioner måste upprepas om och om igen för att definiera gränser och se till att de respekteras. Att göra detta med kärlek, i motsats till med bestraffningar, kommer att göra stor skillnad.

Realistiska mål och passande ord

Konstruktiv disciplin kräver att man har satt realistiska mål. De måste definieras efter barnets ålder, förmågor och omständigheter så att de är uppnåeliga.

När barn försöker göra något och inte kan klara av det med en gång ska man försöka berömma försöket och ansträngningen. Det motiverar dem att försöka sig på det igen och ta risker.

Att använda de rätta orden kan starkt påverka barns beteende. Specifika instruktioner som “du kan sitta här” är mer effektiva än mer allmänna instruktioner som “stanna där”.

Från tre års ålder börjar barn följa dessa regler, om de har blivit inlärda med disciplin, kärlek och tålamod.

Från fyra års ålder behöver gränser fortfarande bekräftas ständigt och kärleksfullt. Mellan 6 och 12 års ålder ska undervisningen fokusera på relationer till omgivningen och miljön.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.