Barn som sträcktittar på serier: vad du bör veta

Barn som sträcktittar på serier kan bli lidande av ett psykologiskt beroende vilket försämrar deras utveckling. Vi kommer att berätta vad detta innebär hur man undviker det.
Barn som sträcktittar på serier: vad du bör veta
Elena Sanz Martín

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Har du någonsin sett hela säsongen av en serie på bara ett par dagar? Ditt svar på denna fråga är förmodligen ja eftersom detta blir en allt vanligare vana i vårt samhälle. Om du tillhör den skara av oss som har hängivit sig till att sträcktitta på serier kommer du säkert att känna igen den ångest som kommer av att fortsätta titta på nästa avsnitt när man egentligen ska sova, och tomrummet som uppstår då serien äntligen når sitt slut. Som vuxen kan man ofta axla ansvaret för sina misstag, men för barn som sträcktittar kan konsekvenserna bli allvarligare.

Det nya sättet att titta på tv

Fram till för inte så länge sedan fick vi vänta en hel vecka för att se hur vår favoritserie skulle fortsätta. Men med ankomsten av streamingplattformar har denna dynamik förändrats. Nu får vi ofta hela innehållet tillgängligt på en och samma gång.

Vårt behov av omedelbar tillfredsställelse har ökat dramatiskt, och för barn kan detta få särskilt allvarliga konsekvenser.

En liten pojke och flicka tittar på en surfplatta i sängen.

Vad innebär sträcktittande?

Att sträcktitta är en term som hänvisar till att se en hel säsong, eller flera säsonger, av en serie under en kort tid. Det består i princip av att konsumera en stor mängd audiovisuellt innehåll med få avbrott .

När vi ägnar oss åt detta sker det ofta oplanerat. Vi agerar motiverade av impuls, och ibland försummar vi eller skjuter upp andra uppgifter och aktiviteter som vi borde ta tag i med detsamma, så kallad prokrastinering. Det är då man kan tala om sträcktittandet som ett slags missbruk.

Detta fenomen har kommit in i våra liv hand i hand med streamingplattformar som Netflix eller Disney +, och påverkar både vuxna, unga och barn.

Det är dock inte någon slumpmässig händelse. Faktum är att välstuderade mekanismer har implementerats med syftet att få folk att haka på dessa serier. Bland dem sticker följande ut:

  • Innehållet blir släppt i block: I stället för att lägga presentera avsnitten successivt väljer dessa plattformar att erbjuda oss hela säsonger eller till och med en hel serie på en gång.
  • Automatisk start av följande avsnitt: När ett avsnitt slutar behöver vi inte göra någonting eller bestämma om vi vill se något annat. Det beror på att nästa avsnitt efter några sekunder automatiskt dyker upp på skärmen.
  • Möjligheten att hoppa över sammanfattningar och introduktioner samt krav på handling för att inte hoppa över eftertexter: Det mänskliga sinnet har liten tolerans för att vänta, och med alla dessa faciliteter får de oss att fortsätta med maratontittandet, utan att ens tänka på det.
  • När det gäller att locka barn läggs det också till interaktiva och lekfulla element, som lyckas fånga ännu mer uppmärksamhet och hålla dem intresserade längre.

Hur blir barn som sträcktittar påverkade?

När ett barn tittar på en serie med alla egenskaper och faciliteter som har nämnt ovan, kan de utveckla ett beroende.

Genom att konsumera audiovisuellt innehåll aktiverar hjärnan belöningssystemet och den börjar då frigöra dopamin. Denna signalsubstans orsakar inte bara glädje genom aktiviteten utan uppmuntrar dig också att fortsätta titta, om och om igen. På detta sätt uppmanar själva hjärnan oss att fortsätta framåt med fler avsnitt.

Även om detta sker i alla åldrar är barn ännu inte mogna nog att kontrollera sina impulser eller fördröja tillfredsställelsen. Därför är de mer benägna att hamna i denna typ av skadlig konsumtion.

Dessutom får sträcktittandet oss att fördjupa oss helt i innehållet. Eftersom exponeringen är konstant genomlever de små upplevelsen med stor intensitet. De utvecklar stor empati gentemot karaktärerna och blir djupt engagerade.

När serien väl tar slut upplever de därför ofta en slags depression eller känslomässig nedgång som liknar vad som händer med vuxna. Skillnaden är dock att deras sinne fortfarande är under utveckling. De har inte de resurser som är nödvändiga för att hantera dessa känslor.

Dessutom kan vi inte bortse från att detta beroende av audiovisuellt innehåll kan få barn att försumma eller överge andra aktiviteter som är av yttersta vikt. Till exempel familjeliv, kreativt lekande eller socialisering med andra barn.

En liten flicka som tittar på tv.

Förhindra att dina barn sträcktittar på serier

Vi vuxna kan knappt styra vårt behov av att titta på avsnitt efter avsnitt. Så vi kan inte begära att barnen har kontroll nog att sluta på egen hand. Därför är det föräldrarnas uppgift att ransonera tv-konsumtion och se till att andra välbehövliga aktiviteterna utförs.

Audiovisuella medier är underhållande och kan vara värdefulla med lekfullt och pedagogiskt innehåll för barn. Men om de inte används med måtta kan de leda till en beroendeframkallande konsumtion som är mycket skadlig för minderåriges hälsa.

Av alla dessa skäl rekommenderar vi dig att vara bestämd och sätta gränser för att styra tiden dina barn tillbringar framför skärmarna.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Trouleau, W., Ashkan, A., Ding, W., & Eriksson, B. (2016, August). Just one more: Modeling binge watching behavior. In Proceedings of the 22nd ACM SIGKDD International Conference on Knowledge Discovery and Data Mining (pp. 1215-1224).
  • Fung-Fallas, M.P., Rojas-Mora, E.J. & Delgado-Castro, L.G. (2020) Impacto del tiempo de pantalla en la salud de niños y adolescentes. Revista Médica Sinergia, 5(6), e370. DOI: https://revistamedicasinergia.com/index.php/rms/article/download/370/866?inline=1
  • Riddle, K., Peebles, A., Davis, C., Xu, F., & Schroeder, E. (2018). The addictive potential of television binge watching: Comparing intentional and unintentional binges. Psychology of Popular Media Culture7(4), 589.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.