Dyspraxi hos barn: vad är det?

Dyspraxi begränsar barns motorik. Även om det inte går att bota så kan tidiga insatser göra stor skillnad. Läs mer i följande artikel.
Dyspraxi hos barn: vad är det?

Senaste uppdateringen: 07 augusti, 2022

Dyspraxi är en störning som hindrar utvecklingen av vissa motoriska färdigheter hos barn. Även om det inte är en utvecklingsstörning i sig så stör det hjärnmognadsprocessen inom specifika områden: Barn som lider av det upplever begränsningar i sina prestationer i och utanför skolan.

Tidigare trodde en del att barnen som drabbades av detta helt enkelt var klumpiga, på grund av säregenheten i rörelserna hos barn som lider av det. I allmänhet är deras koordinationsnivå otillräcklig och detta skapar problem när det gäller att utföra vissa dagliga uppgifter.

I den här artikeln ska vi prata lite mer om denna störning så att du känner till den bättre och lär dig se tecknen.

Vad innebär dyspraxi hos barn?

Som vi har sett är dyspraxi en störning som kännetecknas av motoriska svårigheter vilka begränsar de fysiska färdigheterna hos dem som lider av det.

Liksom ADHD är dyspraxi ett neurologiskt tillstånd eller störning. Det vill säga att det inte förvärvas genom någon brist på aktivitet eller liknande, utan det uppstår på grund av en otillräcklig utveckling av ett visst område av barnets hjärna.

Problemen som orsakas av detta tillstånd har en inverkan på skolans prestationer och på utförandet av dagliga aktiviteter. Även om det är en obotlig sjukdom så kan barn genom lämplig behandling förbättra sina motoriska färdigheter avsevärt. Därför är det viktigt att få en korrekt diagnos så snart som möjligt för att kunna påbörja ett tidigt ingripande.

Det bör noteras att dyspraxi inte uppträder med samma svårighetsgrad i samtliga fall, ofta har barnen också andra komorbiditeter vars symtom överlappar varandra.

Generellt sett uppvisar barn med dyspraxi brister i grov- och finmotorik, planering och koordination av rörelser.

En liten flicka som gråter för att hon har ramlat av sin cykel.
Barn med dyspraxi har svårt att utföra vissa rörelser och övningar som är typiska för deras utvecklingsstadium. De faller lätt och tenderar att undvika det de inte gör bra.

Symtom på dyspraxi

De första symtomen börjar dyka upp under de tidiga utvecklingsstadierna. De vanligaste symtomen är följande:

  • Svårigheter att suga på bröstet eller få i sig mat under det första levnadsåret.
  • Klumpighet vid rörelse. De stöter in i föremål, snubblar över sina egna fötter, faller lätt omkull, och föremålen de plockar upp glider ofta ur händerna på dem.
  • Förseningar i vissa milstolpar i motorisk utveckling, som att krypa, gå eller sitta.
  • Problem med grovmotorisk koordination. Till exempel svårigheter att hoppa på ett ben eller med båda fötterna; att hoppa, stå stilla på ett ben eller cykla.
  • Svårigheter med finmotorisk koordination, som de som krävs för att bland annat använda sax, plocka upp små föremål med fingrarna, använda en penna eller knyta skosnören.
  • Atypiska kroppsrörelser.
  • Svårigheter att hålla balansen.
  • Begränsningar i att lära sig fysiska rörelser och färdigheter.

Konsekvenserna av dyspraxi hos barn

Tillståndet leder till ett antal komplikationer som inte är begränsade till fysisk prestation. På grund av detta bör de uppmärksammas och åtgärdas vid sidan av motorisk behandling. Låt oss titta på några fall:

  • Låg självkänsla, särskilt på grund av bristande fysisk träningsförmåga och att bli retad av jämnåriga.
  • Inlärningssvårigheter. De kan ha svårt att slutföra vissa akademiska uppgifter.
  • En tendens att drabbas av upprepade olyckor och fall.
  • Viktökning på grund av en stillasittande livsstil, eftersom fysisk aktivitet ofta överges på grund av bristande entusiasm, ointresse eller den frustration det genererar hos barnen.

Behandling av dyspraxi

Behandlingen av denna störning syftar till att förbättra livskvaliteten för de barn som lider av den och, även om den inte botar tillståndet, kan den hjälpa de drabbade att förbättra sin motoriska prestation.

Vi ger dig några riktlinjer för att hjälpa dessa barn att övervinna sina svårigheter:

  • Kombinera kognitiva och motoriska övningar.
  • Använd datorn för att hjälpa dem att göra anteckningar om det föreligger svårigheter med att skriva för hand.
  • Uppmuntra en hälsosam livsstil. Ingjut goda vanor vad gäller mat och fysiska aktivitet för att förbättra barnets självkänsla och för att förebygga fetma.
  • Förstärk barnen positivt och undvik att skälla eller kritisera deras misstag.
  • Tvinga dem inte att göra klart sina läxor snabbt, utan låt dem göra det i den takt det tar.
  • Uppmuntra dem att bygga sin autonomi så att de kan se att de är kapabla och på så sätt stärka sin självkänsla.
En pappa som räcker en fotboll till sin son.
Att uppmuntra barn att övervinna sina svårigheter innebär att anpassa aktiviteter till deras möjligheter. Därmed förstärks motoriken, självkänslan och självförtroendet över den egna kroppen.

Om dyspraxi hos barn

För barn med en utvecklingsstörning kan det vara en stor utmaning att utföra vissa triviala aktiviteter. Som vi har nämnt i hela artikeln kan även barn som lider av dyspraxi ha svårigheter att lära sig, eftersom skolarbete kräver vissa fysiska färdigheter för att skriva, organisera material eller utföra gymnastik. Dessutom kan barn med dyspraxi få problem med att utföra dagliga aktiviteter, som att borsta håret, borsta tänderna, klä på sig eller äta.

Därför är det viktigt att upptäcka det tidigt och därmed kunna ingripa så snart som möjligt samt hjälpa dessa barn att anpassa sig till miljön runtomkring dem. Om du tror att ditt barn lider av dyspraxi, sök då professionell hjälp så snart som möjligt för att övervinna hindren.

Detta kanske intresserar dig

4 lekar som tränar reflexer och koordination
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
4 lekar som tränar reflexer och koordination

Spel och lekar som tränar reflexer och koordination hjälper till att stimulera barns psykomotoriska färdigheter. Ta reda på mer i följande artikel.



  • Grajo LC, Guzman J, Szklut SE, Philibert DB. Learning disabilities and developmental coordination disorder. In: Lazaro RT, Reinia-Guerra SG, Quiben MU, eds. Umphred’s Neurological Rehabilitation. 7th ed. St Louis, MO: Elsevier; 2020:chap 12.
  • Fernández, C. R., Zubillaga, D. M., Fernández, L. R., Santos, L. R., Fernández, J., & Guzón, P. C. (2015). Trastorno del desarrollo de la coordinación. Bol pediatr55, 247-253.  En internet: http://sccalp.org/uploads/bulletin_article/pdf_version/1427/BolPediatr2015_55_234_247_253__1_.pdf