Munsår hos barn: Orsaker och behandling

Munsår i mungipan på barn, även kallade munvinkelragader eller angulär cheilit, orsakas av bakterier eller virus. I de flesta fall är de inte allvarliga och kan lätt behandlas.
Munsår hos barn: Orsaker och behandling

Senaste uppdateringen: 28 juni, 2020

Munsår i mungipan är mycket vanliga hos barn. Infektionen orsakas av svamp eller bakterier och ger smärta och obehag för barnet, särskilt när han eller hon öppnar munnen för att till exempel äta eller gäspa. Därför bör du försöka behandla munsåret snabbt för att undvika onödigt lidande.

Hur man vet om ett barn har munsår

Du vet att ditt barn lider av munsår om du ser en inflammation eller rodnad i mungipan. Man kan också se sårskorpor eller små sprickor. Du kommer att känna en märkbar lukt när barnet öppnar munnen.

Hos spädbarn är gråt alltid det första tecknet. Äldre barn kan bättre uttrycka smärtan de känner och förklara vad som är på gång.

Munsår i mungipan brukar vara mycket smärtsamma och irriterande, och barn gnider dem ofta och slickar på dem så att de blir våta. Detta gör det tyvärr bara värre.

Orsakerna till munsår hos barn

När du vet orsaken kan du ge rätt behandling till munvinkelragader eller angulär cheilit, som man även kallar den här typen av munsår hos barn. De vanligaste orsakerna är:

Saliv

Ansamlingen av saliv i läppområdet möjliggör spridning av bakterier, särskilt streptokocker och stafylokocker. Det kan också vara en grogrund åt ett svampsläkte som kallas candida. Svampen är smittsam och kan lätt spridas till andra människor genom fysisk kontakt.

Om barnet håller på att få tänder är han eller hon mer benägen att få dessa munsår då det leder till ökad salivproduktion och barnet hela tiden dräglar.

Vitaminbrist

Vissa barn har brist på vitamin A, B och D, folsyra, järn och zink eller har anemiska symptom på grund av en dålig kost. Det gör dem mer mottagliga för den här typen av munsår. En annan vanlig orsak är allergiska reaktioner från mat eller kosmetiska produkter.

“Du vet att ditt barn lider av munsår om du ser en inflammation eller rodnad i mungipan. Man kan också se sårskorpor eller små sprickor.”

Användning av napp

Användning av napp och nappflaskor kan leda till en ansamling av saliv i mungiporna, som kan ge upphov till munsår.

Munsår hos barn: pojke med munsår

Andra orsaker

  • Barnet snuttar på filtar eller bitleksaker
  • Barnet suger på tummen eller fingrarna
  • Exponering för extrema temperaturer, antingen mycket kalla förhållanden eller exponering för solen under långa perioder
  • Användning av tandproteser som inte sitter bra
  • Nervösa störningar
  • Uttorkning
  • Matsmältningsproblem

Utöver detta kan stress i skolan på grund av test och prov och andra faktorer också orsaka munsår. Andra orsaker inkluderar virus som influensa eller feber.

Hur man behandlar munvinkelragader hos barn

Det viktigaste är att veta vad som orsakat munsåret hos ditt barn. Din läkare kommer att förskriva det läkemedel som ditt barn kommer att behöva, till exempel antiinflammatoriska medel, antibiotika och bakterie- eller svampdödande krämer.

Om utbrottet inte är allvarligt kan du behandla det hemma med följande rekommendationer och huskurer:

  • Se till att ditt barn äter en kost rik på vitaminer och mineraler.
  • Se till att barnet dricker ordentligt, särskilt vatten, för att inte bli uttorkad.
  • Var noga med hygienen hemma.
  • Torka av barnets mun ofta med en ren, mjuk trasa.
  • Applicera de krämer som ni har blivit ordinerade.
  • Undvik allergiframkallande mat eller produkter.
  • Ge inte för varma eller mycket sura livsmedel.
  • Låt inte barnet pussa på sina syskon eller andra människor eftersom munsår är mycket smittsamma.
  • Undvik att röra vid eller riva på det drabbade området om möjligt.
Munsår hos barn: barn håller sig för munnen

5 växtbaserade behandlingar för att behandla munsår

Vissa växtbaserade behandlingar kan också vara mycket effektiva. Tänk på att tillståndet normalt läker ut av sig själv på cirka 6 eller 7 dagar. Om munsåret finns kvar längre bör du konsultera en läkare.

  • Aloe vera: Aloe vera, eller äkta aloe, har fuktgivande, antibakteriella och läkande egenskaper. Gelen är mycket effektiv för att hjälpa sår att läka. Ta den direkt från en aloe vera-planta (eller köp den från hälsokostbutiker). Applicera gelen 3 gånger om dagen direkt på munsåret.
  • Väggört (Parietaria officinalis): Den här växten kan behandla munvinkelragader naturligt. Mosa ner växten till en kräm. Applicera den på kvällen och låt sitta kvar över natten.
  • Nyponolja: Den här oljan är en fantastisk fuktgivare och hjälper till att läka munsår. Applicera några droppar 3 gånger om dagen. Det är tillrådligt att använda oljan när munsåret just har brutit ut.
  • Honung: Det måste vara naturlig honung för att den ska vara effektiv. Honung är mycket bra i kampen mot infektionen och hjälper till att lindra munsåret. Applicera några droppar honung innan läggdags.
  • Ringblomssläktet (Calendula): Dessa innehåller mjukgörare, och är antiseptiska och läkande. Tvätta helt enkelt det drabbade området flera gånger om dagen och applicera krämer tillverkade med extrakt från denna växt.

Du behöver inte oroa dig alltför mycket om ditt barn har munsår. Med god hygien och rätt behandling kommer det snart att läka ut och försvinna.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Akhtar, N., Zaman, S. U., Khan, B. A., Amir, M. N., & Ebrahimzadeh, M. A. (2011). Calendula extract: effects on mechanical parameters of human skin. Acta Poloniae Pharmaceutica68(5), 693–701. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21928714/
  • Bermúdez Bermúdez, M., Cuadro Montero, K. M., Parra Sanabria, E. A., Rueda Jiménez, A., & Peña Vega, C. P. (2021). Manifestaciones en la cavidad bucal y en la cara asociadas a la COVID-19. Universitas Médica62(3), 115–131. https://doi.org/10.11144/javeriana.umed62-3.mcbc
  • Cazzolla, A. P., Cosola, M. D., Ballini, A., Santacroce, L., Lovero, R., Testa, N. F., Lacarbonara, V., De Franco, A., Troiano, G., Cantore, S., Di Comite, M., Nocini, R., Muzio, L. L., Crincoli, V., & Dioguardi, M. (2021). The association between nutritional alterations and oral lesions in a pediatric population: An epidemiological study. BioMed Research International2021, 9992451. https://doi.org/10.1155/2021/9992451
  • Clínica Dental Los Valles. (2018). Causas, tratamiento y contagio de las Boqueras. Clínica Dental Los Valles. https://www.clinicalosvalles.es/boqueras-causas-tratamiento-y-contagio/
  • García López, E., Blanco Ruiz, A. O., Rodríguez García, L. O., Reyes Fundora, D., & Sotres Vázquez, J. (2004). Queilitis: Revisión bibliográfica. Revista Cubana de Estomatologia41(2), 0–0. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0034-75072004000200009
  • Langlais, R. P., Miller, C. S., & Nield-Gehrig, J. S. (2011). Atlas a color de enfermedades bucales. Editorial El Manual Moderno. https://books.google.es/books?id=RXfLCQAAQBAJ&dq=las+boqueras+o+queilitis+se+clasifican+en+unilaterales+o+bilaterales&lr=&hl=es&source=gbs_navlinks_s
  • Lei, Z., Cao, Z., Yang, Z., Ao, M., Jin, W., & Yu, L. (2019). Rosehip oil promotes excisional wound healing by accelerating the phenotypic transition of macrophages. Planta Medica85(7), 563–569. https://doi.org/10.1055/a-0725-8456
  • Lugović-Mihić, L., Pilipović, K., Crnarić, I., Šitum, M., & Duvančić, T. (2018). Differential diagnosis of cheilitis – how to classify cheilitis? Acta Clinica Croatica57(2), 342–351. https://doi.org/10.20471/acc.2018.57.02.16
  • Patil, S., Rao, R. S., Majumdar, B., & Anil, S. (2015). Clinical appearance of oral candida infection and therapeutic strategies. Frontiers in Microbiology6, 1391. https://doi.org/10.3389/fmicb.2015.01391
  • Pelta, R., & Vivas, E. (1997). Piel y Alergia. I.B.D. https://books.google.es/books?id=AQDAiWLj8_YC&dq=Parietaria:+permite+aliviar+la+queilitis+de+forma+natural%3B&lr=&hl=es&source=gbs_navlinks_s
  • Ras Monleón, R. M., & Riera Ras, P. (1998). Manejo de las queilitis de contacto en atención primaria. Atencion primaria22(1), 53–58. https://www.elsevier.es/es-revista-atencion-primaria-27-articulo-manejo-queilitis-contacto-atencion-primaria-14851
  • Sánchez, M., González-Burgos, E., Iglesias, I., & Gómez-Serranillos, M. P. (2020). Pharmacological update properties of aloe Vera and its major active constituents. Molecules (Basel, Switzerland)25(6), 1324. https://doi.org/10.3390/molecules25061324
  • Siedentopp, U. (2010). La miel: producto alimenticio y medicinal eficaz contra la inflamación, la tos y la ronquera. Revista internacional de acupuntura4(1), 48–51. https://doi.org/10.1016/s1887-8369(10)70013-2

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.