Funktionell buksmärta hos barn: symtom och behandling

7 mars, 2019

Om ditt barn lider av ont i magen och du inte kan hitta någon orsak kan han eller hon ha funktionell buksmärta.

Det har fått sitt namn eftersom det inte orsakas av en matsmältningssjukdom eller något annat medicinskt problem eller kliniskt tillstånd. Men det kan störa nog så mycket i det dagliga livet.

Vad är funktionell buksmärta hos barn?

Läkarna är inte säkra på var detta tillstånd kommer ifrån. Det kan dock bero på en störning i kommunikationen mellan tarmarna och nervsystemet, och även immunsystemet. Det uppstår i stressiga situationer eller är ett tecken på överkänslighet mot smärta.

Återkommande buksmärta avser 2 eller flera episoder av ont i magen under en period av 3 månader som stör normal aktivitet.

Kronisk buksmärta (CAD) är en av de vanligaste orsakerna till besök på BVC. Det påverkar mellan 2-4% av barn och 7-25% av ungdomar.

Data i Science Direct visar att 10-15% av barn i skolåldern lider av detta. Det är som vanligast i åldrarna 5 till 8 år och kommer sedan tillbaka under tonåren.

Hur man diagnostiserar funktionell buksmärta hos barn

Diagnosen själv är komplicerad eftersom det är viktigt att utesluta andra tillstånd. Till exempel måste du vara säker på att ditt barn inte har irritabel tarm, funktionell dyspepsi eller bukmigrän.

Dessutom måste du vara säker på att han inte har någon typ av matintolerans. I dessa fall måste ditt barn få särskild behandling.

Du måste också ta reda på eventuella händelser som kan ha orsakat stress, som prov, aktiviteter, en närståendes död, en skilsmässa etc. Dessa kan också påverka matsmältningssystemet, irritera det och orsaka mer eller mindre svåra smärtor.

Funktionell buksmärta hos barn: flicka håller sig för magenVarningstecken

Till att börja med kommer ditt barn att få genomgå en fysisk undersökning för att bedöma hans tillstånd och hälsa. Genom att röra vid buken kan läkaren se om det finns spänningar, gaser eller inflammationer.

Å andra sidan, kom ihåg att vissa symptom betyder att smärtan faktiskt är orsakad av en viss sjukdom. Det är viktigt att berätta för din läkare om du ser något av dessa tecken:

  • Feber utan uppenbar orsak
  • Viktminskning
  • Analskador
  • Spår av blod i avföringen
  • Återkommande diarré
  • Förändringar i barnets tillväxt
  • Buksmärtor på höger sida
  • Ihållande kräkningar
  • Familjehistoria av någon tarmsjukdom, som magsår eller glutenintolerans

Behandling för funktionell buksmärta

Som du kan se, leder denna typ av smärta inte till något allvarligt tillstånd och den beror inte på några allvarliga underliggande problem. Det kommer dock att göra ditt barn obekvämt.

Därför kommer din läkare att besluta om ni ska använda något läkemedel. Paracetamol är vanligtvis mycket effektivt.

flicka grimaserar och håller sig om magen

Dessutom finns det några lösningar som kan hjälpa till att lindra funktionell buksmärta hos barn. Till exempel kan du ge dem en massage eller applicera värme. Ibland kan stresshantering behövas.

Hur man pratar med barn om detta

Det handlar inte om att få dem att tro att det bara finns i deras huvud eftersom det skulle kunna få det att bli värre. Men du måste klargöra att de inte behöver oroa sig så mycket, och att det är viktigt att lära sig hantera smärta.

Dessutom måste de förstå att de inte har någon sjukdom, även om de känner verklig smärta. Förklara att de är älskade, och att många andra barn känner på samma sätt.

Som du kan se är funktionell buksmärta hos barn ganska vanligt. Även om det inte finns någon anledning att oroa dig, så håll ögonen på dem och se till att de inte har några andra symptom som du borde ta upp med din läkare.

I allmänhet går dessa symtom bort när barnen blir större.

  • Aparicio Hernán, A. (2011). Dolor abdominal crónico y recurrente. Pediatria Integral
  • Harris D., P., Godoy F., A., & Guiraldes C., E. (2001). Dolor abdominal, dispepsia y gastritis en pediatría: Rol del Helicobacter pylori. Revista Chilena de Pediatría. https://doi.org/10.4067/S0370-41062001000200002
  • Mónica González, Y., & Francisca Corona, H. (2011). Dolor abdominal recurrente (DAR) o crónico en niños y adolescentes. Revista Médica Clínica Las Condes. https://doi.org/10.1016/S0716-8640(11)70410-2