Är antibiotika effektivt mot alla sjukdomar?

Är antibiotika effektivt mot alla virus och bakterier? Med tanke på att antibiotikaresistenta sjukdomar ökar i antal, bör vi leta efter andra alternativ?

Skriven och verifierad av biologen Olga Carbajo.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Många föräldrar tar flera gånger om året med sina barn till läkaren på grund av en halsinfektion. Vanligtvis förväntar de sig ett recept på penicillin, för att påskynda barnets återhämtning, och kan du tänka dig, de får bara några receptfria mediciner istället. Så många ställer sig frågan: Är antibiotika effektivt mot alla sjukdomar?

Vad är antibiotika?

Antibiotika användes för första gången på 40-talet för att bekämpa bakteriella infektioner. Vanligtvis dödar antibiotika bakterier eller hindrar dem från att reproducera sig. De ger i stort sett immunsystemet en chans att bekämpa sjukdomen, lite som en backup när immunsystemet inte räcker till.

Antibiotika upptäcktes av en slump 1928 av Alexander Fleming efter att ha sett effekterna av en svamp vid namn Penicillium chrysogenum, tidigare kallad Penicillium notatum. Han hade ett stökigt laboratorium och när han var på väg att kasta ut en bakteriekultur såg han att en svamp växte där och att den hade dödat alla bakterier.

Skillnaden mellan virus och bakterier

För att förstå vad dessa läkemedel gör och hur effektiva de är måste du veta vad de attackerar. Attackerar de virus eller bakterier?

Bakterier är prokaryota mikroorganismer. De klassificeras vanligtvis efter deras form: cocci, bacilli, om de förökar sig genom knoppning eller delning med mera. Vissa är gynnsamma för människan, som Lactobacillus, och andra är inte det, som Mycobacterium tuberculosis.

Ett virus är å andra sidan ett smittämne och behöver en värd för att överleva. Det är därför de är immuna mot antibiotika. Båda är smittsamma men de är två väldigt olika typer av mikroorganismer. På grund av deras strukturer är antibiotika effektiva mot bakterier, men inte mot virus.

Är antibiotika verksamma mot allt? Svaret är nej.

De flesta infektioner hos barn är virala och kan inte behandlas med antibiotika. I de flesta fall ger virus upphov till mer godartade och milda sjukdomar än bakterier som till exempel influensa, mässling, bronkit, vattkoppor och de flesta anginor och maginfluensor.

Bakterier kan även orsaka farligare infektionssjukdomar som rubella, lunginflammation eller öroninflammation. Det finns emellertid en liten grupp sjukdomar som kan ha både ett viralt och bakteriellt ursprung: anginor, konjunktivit och meningit.

För att identifiera om infektionen är viral eller bakteriell kan läkaren ta prover och om de är osäkra kan de odla en kultur för att bekräfta diagnosen och se om dessa läkemedel kan vara till nytta.

Vad händer om du tar för mycket antibiotika?

KidsHealth poängterar att det är värdelöst att ta antibiotika mot virussjukdomar. Detta kan också ge upphov till resistens mot eventuella senare bakteriesjukdomar.

Att använda antibiotikum regelbundet kan förändra bakteriernas genetiska material. Således utvecklar dessa sjukdomsalstrande bakterier en resistens som gör dem immuna. Detta är känt som bakteriell resistens eller antibiotikaresistens.

Detta fenomen har blivit allt vanligare och det medicinska samfundet kallar dessa mikroorganismer för superbugs. Dessa kräver mycket starka antibiotika med tunga biverkningar. Dessa infektioner orsakas av pneumokocker (lunginflammation), meningokocker (meningit) eller infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier på sjukhus.

Slutord: Är antibiotika effektiva mot alla sjukdomar?

Antibiotika är inte effektivt mot virus. Använd det endast mot bakterier och andra patogena mikroorganismer. Att missbruka antibiotikum kan skapa superbugs och det dödar också de goda bakterier som våra kroppar behöver.

Världshälsoorganisationen har förklarat att antibiotikaresistenssjukdomar är ett akut problem för folkhälsan. World Health Assembly 2015 skapade en handlingsplan som inkluderar:

• Arbeta för att förbättra medvetenheten och förståelsen för antimikrobiell resistens.
• Stärka övervakning och forskning.
• Minska förekomsten av infektion.
• Optimera användningen av antimikrobiella läkemedel.