Psykiska effekter av traditionell fysisk bestraffning

Det är tyvärr vanligt att föräldrar använder fysisk bestraffning när de uppfostrar sina barn. Det är viktigt att överväga de negativa psykiska effekterna som detta kan orsaka.
Psykiska effekter av traditionell fysisk bestraffning
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 14 juni, 2019

Den uppfostran barn får från föräldrar eller vårdnadshavare under barndomen kan vara avgörande för deras framtida beteende. Därför anses psykisk eller fysisk bestraffning som någonting obehagligt i ett försök att uppfostra barn.

Tänk på att uppfostran inte kräver straff, särskilt när vi vet att detta kan skada barnen.

Fysisk bestraffning vid uppfostran har använts i stor utsträckning runt om i världen. Det ser oftast likadant ut i alla länder, och görs alltid för att föräldrarna ska underlätta för sig själva.

Det finns också psykiska bestraffningar. Dessa skapar skador som är mindre synliga.

När föräldrar skadar sina barn psykiskt och fysiskt så tror de att de förändrar barnens beteenden. Men detta skapar istället motsatt effekt.

Ju mer straff ett barn upplever, desto mer aggressivt och våldsamt kan det bli. Sannolikheten för att barnet kommer reagera negativt i framtiden är stor.

Effekterna av traditionell fysisk bestraffning

Fysisk bestraffning har mycket negativ effekt på barnens liv. Till exempel kan det framkalla depression, aggression och våld.

Många föräldrar tror att det är en hjälp för att lära barnen vad “nej” betyder. De använder negativa straff för att få sina barn att uppföra sig ordentligt.

Fysisk bestraffning kan nå olika nivåer av misshandel, och det tenderar dessutom att ta fram våldsamma beteenden hos barn. De problematiska effekterna som åstadkommes genom detta är:

Bestraffning
  • Bestraffningen eliminerar inte olämpliga beteenden, utan avvärjer dem endast tillfälligt. Detta lär inte barn hur man ska bete sig, utan istället begränsar man oönskade beteenden.
  • Det är skadligt för relationen mellan föräldrar och barn. Vanligtvis distanserar sig barnet från föräldern som bestraffar honom eller henne eftersom denne skapar rädsla och missnöje.
  • Det orsakar aggressivt beteende och framkallar olika negativa känslor. Det gynnar inte barnets personlighet och dess emotionella utveckling.
  • Bestraffning kan påverka en person för livet, särskilt när den utförs i onödan. Ibland straffar föräldrarna sina barn bara för att lindra sin egen stress.
  • Det kan skapa skuldkänslor både hos barnet och föräldrarna. I de flesta fall återspeglas detta genom ilska.

Om bestraffningen är tillräckligt allvarlig kan det orsaka enorm rädsla hos barnet. Barnet kan komma att vilja undvika personen som straffade honom eller henne.

Kort sagt, det förstör barnets förtroende för sin förälder eller vårdnadshavare.

Bestraffningens påverkan på utveckling av personlighet

Pappa straffar dotter

Föräldrar använder vanligtvis bestraffning eftersom de inte vet något annat sätt att rätta till barnets beteende på.

Det är vanligt att en förälder bestämmer sig för att disciplinera sitt barn överdrivet mycket. Detta i samband med olämpligt, bortskämt eller dåligt beteende, utan att överväga eventuella negativa effekter detta kan innebära.

Denna typ av bestraffning, oavsett mild eller hård, hindrar utvecklingen av barnets personlighet. Det har också en motsatt effekt, genom att barnet blir ännu mer trotsigt och aggressivt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aguirre, E., Montoya, L., & Reyes, J. (2006). Crianza y castigo físico. Diálogos, 4, 31-48. https://www.aacademica.org/eduardo.aguirre/8.pdf
  • Baumrind, D. (1996). The Discipline Controversy Revisited. Family Relations, 45(4), 405- 414.
  • McMahon, R. (1991). Entrenamiento de padres. En V.E. Caballo (ed.), Manual de técnicas de terapia y modificación de conducta, Madrid: Siglo XXI.
  • Tabares, X. (1998). El castigo a través de los ojos de los niños. Bogotá. D.C.: CES-Universidad Nacional de Colombia.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.