Hur fungerar hjärnan hos barn med ADHD?

Hur fungerar hjärnan hos barn med ADHD?

Senaste uppdateringen: 05 april, 2019

Hjärnan hos barn med ADHD uppvisar avvikelser på vissa områden. För att veta mer om det här tillståndet, måste vi skilja mellan olika typer av ADHD.

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, alltså brist på uppmärksamhet samt hyperaktivitets-störning. Det är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som uppkommer i barndomen och tonåren.

Den karaktäriseras av svår hyperaktivitet, impulsivitet, och brist på uppmärksamhet, vilket hindrar barnet från att utvecklas bra på de sociala och akademiska områdena och i hushållssfären.

Den här nedsättningen diagnosticeras ofta under barndomen, men fortsätter att manifestera sig i vuxenlivet. Om det inte identifieras och behandlas tidigt, kan det få livslånga konsekvenser.

Tre typer av ADHD hos barn: hur skiljer de sig åt?

Det finns tre huvudsakliga typer av ADHD, som skiljer sig åt utifrån de vanligaste symptomen:

1. Kombinerad ADHD (ouppmärksam/hyperaktiv/impulsiv)

Det här är den vanligaste typen av ADHD. Barnet uppvisar impulsivt och hyperaktivt beteende, och blir också lätt distraherat och kämpar för att behålla uppmärksamheten.

2. Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv ADHD

I den här mindre vanliga typen av ADHD, uppvisar barnen impulsivt och hyperaktivt beteende, men kan för det mesta behålla uppmärksamheten.

3. Ouppmärksam ADHD

I det här fallet är barnen inte hyperaktiva. De avbryter inte i klassrummet eller under andra aktiviteter, så deras symptom riskerar att passera obemärkta.

En grupp lekande barn.

Hur fungerar hjärnan hos barn med ADHD?

I det här avsnittet fokuserar vi på de olika aspekterna av hjärnan hos barn med ADHD.

1. Områden av hjärnan som påverkas

Specialister använder många moderna tekniker för avbildning av hjärnan, för att bättre förstå hur hjärnan hos barn med ADHD fungerar.

Tack vare dem, vet vi idag att ADHD är ett tecken på en funktionsnedsättning i vissa områden av barnets hjärna.

Enligt forskarna finns det två huvudsakliga områden av hjärnan hos barn med ADHD som är särskilt involverade när symptomen uppstår.

  • Frontalloben, som vanligtvis ansvarar för att hämma, organisera och reglera responser. De här tre funktionerna saknas hos hyperaktiva barn.
  • Den strimmiga kroppen, ett område i hjärnan som är ansvarig för finmotorik och sociala interaktioner.

Hjärnan är inte ett glas att fylla, utan en lampa att tända.

–Plutarch–

2. Betydelsen av neurotransmittorer

ADHD orsakar problem i de reglerande kretsar som sammanbinder de två områdena i hjärnan hos barn med ADHD som nämns ovan. De här områdena kommunicerar med hjälp av signalsubstanserna dopamin och noradrenalin.

Dopamin tycks vara den viktigaste. Dopaminsystemet är involverat i processer relaterade till motivation och styrka.

För den här delen är noradrenalin också avgörande. Den här signalsubstansen spelar en roll i processer som inlärning, minne och vakenhet.

Uppkomsten av ADHD kopplas till en otillräcklig produktion av de här två signalsubstanserna, som är de kemiska substanser vars uppgift är att skapa en korrekt kommunikation mellan nervcellerna.

För att det här ska kunna ske, måste det finnas rätt mängd av dopamin och noradrenalin. Hos barn med ADHD är produktionen av dessa två signalsubstanser oregelbunden.

Karaktärsdrag hos barn med ADHD

Barn med ADHD visar tecken på brist på uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet på specifika sätt. Följande generella symptom är vanligast när det kommer till ADHD:

1. Symptom på bristande uppmärksamhet:

  • De blir lätt distraherade.
  • De verkar inte lyssna.
  • De följer inte instruktioner och fullgör inte uppgifter i skolan eller hemma.
  • De har svårigheter med att organisera sina aktiviteter.
  • De undviker uppgifter eller utför dem motvilligt.
  • De förlorar föremål.
  • De blir lätt distraherade av externa källor till stimulans.
  • De glömmer saker.

Uppkomsten av ADHD kopplas till en otillräcklig produktion av dopamin och noradrenalin.

2. Symptom på hyperaktivitet eller impulsivitet

  • De är hela tiden i rörelse.
  • De har problem med att leka tyst.
  • De pratar överdrivet.
  • De avbryter andra.
  • De har svårigheter att kontrollera sina handlingar och ord när de blir stressade.
  • De upplever humörsvängningar.
Ett barn som läser en bok.

Varje barn kan dock uppleva den här funktionsnedsättningen olika. Det är också möjligt att uppvisa vissa av de här symptomen utan att ha ADHD.

ADHD uppträder vanligtvis innan 5 års ålder, men diagnosen kommer då att vara svår att analysera eftersom rörelse och brist på uppmärksamhet är vanliga hos barn i den här åldern.

Detta är en integrerad del i en normal psykomotorisk utveckling och inte nödvändigtvis problematiskt.

En allmän undersökning av barnet är avgörande eftersom vissa av symptomen på ADHD kan ha andra orsaker. Fysiska hälsoproblem kan orsaka samma symptom som ADHD.

Det är också så att vissa andra psykiska hälsoproblem, som depression eller ångest, ibland kan ha samma symptom som ADHD.

Sammanfattningsvis är det viktigt att konsultera en läkare för att göra en fullständig hälsoundersökning. På så sätt kan effektiva åtgärder sättas in i tid.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Cerviño, O. A., Scandar, R., & Jehin, C. E. (2001). Trastorno por déficit de atención e hiperactividad. Prensa Medica Argentina.
  • González, R., Bakker, L., & Rubiales, J. (2014). Estilos parentales en niños y niñas con TDAH. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud.
  • Pascual, I. (2008). Trastornos por déficit de atención e hiperactividad (TDAH). Asociación Española de Pediatría.
  • Rodríguez Hernández, P. J., González González, I., & Manuel Gutiérrez Sola, A. (2015). El trastorno por déficit de atención e hiperactividad. Pediatria Integral.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.