5 gynekologiska undersökningar och deras syfte

15 februari, 2020
Det finns flera gynekologiska undersökningar som hjälper dig att hålla koll på din sexuella och reproduktiva hälsa. I den här artikeln berättar vi mer om de olika undersökningarna och deras syfte.

Gynekologiska undersökningar kan upptäcka tidiga tecken på sjukdomar som livmoderhalscancer och bröstcancer som tyvärr drabbar många kvinnor. Undersökningarna upptäcker då eventuella misstänkta eller plötsliga förändringar i ditt vaginala område eller i dina bröst.

Du bör rådgöra med din sjuksköterska eller gynekolog om du har något som oroar dig angående din sexuella och reproduktiva hälsa. De kommer att kunna svara på dina frågor och ta itu med eventuella tvivel. De kan även komma att beställa några av de tester vi kommer att beskriva nedan.

Gynekologiska undersökningar

Cellprovtagning

Vid en cellprovtagning tar man några celler från livmoderhalsen. Cellprovet gör du hos din primärvårdsläkare eller gynekolog och det kan upptäcka eventuella avvikelser eller cellförändringar som kan tyda på livmoderhalscancer. Det är det främsta sättet att förhindra sjukdomen över hela världen.

Om de hittar någon förändring i cellerna kan det indikera förekomsten av humant papillomvirus (HPV) som är den främsta orsaken till livmoderhalscancer. Cellprovet möjliggör för läkare att undersöka eventuella förändringar och sedan tillskriva behandling om det behövs innan sjukdomen fortskrider.

För att utföra cellprovet kommer läkaren be dig ligga i en gynekologisk undersökningsstol. Läkaren kommer att placera ett spekulum i slidan för att ta prov. Laboratoriet analyserar de prov som läkaren samlat in med olika verktyg.

Cellprovet gör inte ont. Det kan vara lite obehagligt när läkaren sätter in och justerar spekulumet, men det här går relativt snabbt och enkelt.

I Sverige kallas alla kvinnor i åldrarna 23 till 49 var tredje år till cellprovtagning. Kvinnor mellan 50 och 64 kallas in var sjunde år. Varje land följer sitt eget protokoll så om du bor utomlands är det bäst att du rådfrågar sjukvårdspersonalen där du bor.

kvinna hos läkareGynekologisk undersökning av vaginala flytningar

Din gynekolog kan behöva ta prov på dina vaginala flytningar om du lägger märke till att dessa har förändrats, särskilt när det gäller lukt, konsistens eller kvantitet. Det kan indikera att du har en vaginal infektion.

För att utföra testet måste du ligga i en gynekologisk undersökningsstol. Efter att gynekologen sätter in sitt spekulum kommer han eller hon att undersöka dig invärtes och ta olika prov med en bomullspinne. Därefter skickas proverna till ett laboratorium för analys.

Precis som med cellprov är det inte smärtsamt, det är bara när spekulum förs in som det kan vara lite obekvämt. Om du märker några förändringar i dina vaginala flytningar bör du rådfråga din gynekolog.

Vaginalt ultraljud

Din gynekolog kan utföra ett vaginalt ultraljud om han eller hon tror att du behöver det för att undersöka din livmoder, dina äggstockar och dina äggledare. Du måste än en gång ligga i en gynekologisk undersökningsstol.

Gynekologen sätter försiktigt in en lång och smal stav i slidan och producerar bilder av reproduktionsorganen med ultraljudet.

Liksom de tidigare undersökningarna gör det inte ont, även om det kan vara obekvämt. Det är ett snabbt test som ger läkaren mycket information. Tala om för din läkare eller gynekolog om du upplever smärta eller om du känner dig sjuk eller har ont i bäckenet.

Andra gynekologiska undersökningar

Ultraljud av brösten

En ultraljudsundersökning av brösten är något din gynekolog kan beställa om han eller hon tror att det är nödvändigt för att undersöka bröstvävnaden. Det fungerar bäst på yngre kvinnor eftersom brösten då ännu inte har så mycket körtelvävnad att det försvårar upptäckten av tumörer.

Kom ihåg att självundersöka dina bröst regelbundet och att berätta för din läkare eller vårdpersonal om du lägger märke till några förändringar i dina bröst. Dessa förändringar kan vara knutor, apelsinskalsliknande hud eller vätska från dina bröstvårtor.

Mammogram

Ett mammogram är ett screeningtest, precis som cellprovtagning, och i många länder rekommenderar man det för kvinnor med början vid en viss ålder. I Sverige brukar man utföra mammografi på kvinnor mellan 40 och 75 år. Det sker i intervaller på 1,5 till 2 år. Fråga på din vårdcentral när du ska börja testas med ett mammogram.

Eftersom det är ett screeningtest upplever patienten vanligtvis inga symptom. Testet gör det möjligt för läkare att se eventuella avvikelser och ovanliga tillväxter i bröstet. En läkare kan också rekommendera ett mammogram av andra skäl.

En tekniker som specialiserat sig på den här typen av radiologi utför mammogrammet. En mammografisk enhet används för att bestråla dina bröst med olika röntgenstrålar så att läkare kan bedöma deras interna struktur.

kvinna får mammografi
Mammogramprocessen kan orsaka ett visst obehag eftersom enheten måste trycka ihop brösten. Detta gör man för att röntgenbilderna ska kunna få med all vävnad och från olika vinklar. Men teknikerna är vanligtvis bra på att inte utsätta patienten för alltför stort obehag och utföra proceduren snabbt.

Att upptäcka eventuella bröstförändringar tidigt kan vara till stor hjälp för att skydda din allmänna hälsa. Du och din läkare kan då agera så att eventuell cancer har mindre risk att växa sig större eller sprida sig vidare.

Om du märker av några förändringar i dina bröst, oavsett om det handlar om färg, hudens struktur, knölar eller sekret, ska du inte tveka att rådgöra med din läkare.

Sammanfattningsvis…

Det finns flera olika gynekologiska undersökningar som kvinnor rekommenderas genomgå när de är sexuellt aktiva eller når en ålder då bröstcancer och andra sjukdomar är vanligare. Fråga på din vårdcentral för att ta reda på om det är dags för dig att genomgå någon av dessa undersökningar.

  • Guía de cribado del cáncer de cuello de útero en España. (2014). Asociación Española de Patología Cervical y Colposcopia (AEPCC). [Internet] Disponible en: http://www.aepcc.org/wp-content/uploads/2015/05/AEPCC_revista01.pdf
  • Arroyo Yustos, M., Martín Angulo, M., & Álvarez-Mon Soto, M. (2017). Cáncer de mama. Medicine (Spain). https://doi.org/10.1016/j.med.2017.05.001
  • Ibarrola Vidaurre, M., Benito, J., Azcona, B., & Zubeldía, N. (2009). Patología infecciosa: Vulvovaginitis, enfermedades de transmisión sexual, enfermedad inflamatoria pélvica, abscesos tubo-ováricos. Anales Del Sistema Sanitario de Navarra.