Förståelsen i klassrummet: Verifieringstekniker
Ett av de grundläggande målen med skolan är att se till eleverna lär sig saker. För att lärarna ska kunna bedöma om eleverna förstår materialet som undervisas finns det några användbara strategier för att testa förståelsen i klassrummet.
Med dessa strategier behöver lärarna inte sitta med fingrarna i kors medan de väntar på sina elevers testresultat. De vet istället i förväg om de har gjort sitt jobb på rätt sätt och om eleverna har förstått materialet ordentligt.
Normalt beror problemet på att man använder tester och prov för att granska elevernas förståelse när materialet redan har avslutats. Oavsett resultatet måste lärarna gå vidare i läroplanen.
Få lärare har tillräckligt med tid att fokusera på elevernas svagheter och missförstånd tills efter att proven är över. Då är det för sent och eleverna kan tappa intresset.
För att nå elever räcker det inte bara att förklara saker och ting på ett bra sätt. Du måste noggrant hålla koll på vad de faktiskt förstår. När frågor kommer upp, eller till och med om en elev rynkar på pannan lite, måste du omedelbart kunna reagera på situationen.
Här är några användbara verifieringsstrategier för att maximera förståelsen i klassrummet:
Undvik “ja och nej”-frågor
Det är viktigt att inte ställa klassen frågor som bara kan besvaras med ett “ja” eller “nej”. Du bör också undvika öppna frågor som “Har alla förstått?” “Ja.”
När eleverna senare erkänner att de inte hänger med blir läraren därför ofta förvånad. För att undvika detta och se till att eleverna förstår materialet måste du ställa mycket specifika frågor som kräver att de använder sin nyförvärvade kunskap.
Förståelsen i klassrummet: Be eleverna reflektera
Detta innebär att man ber eleverna ta de sista fem minuterna av lektionen till att reflektera över ämnet som behandlas och skriva ner några rader om vad de lärde sig under lektionen. Samla sedan in dessa skriftliga reflektioner och läs dem.
Dessutom kan du låta dem förklara hur de skulle tillämpa vissa teman, konceptet eller färdigheter som de lärt sig i klassrummet i en praktisk miljö.
Använd handsignaler
Ett annat alternativ för att verifiera förståelsen i klassrummet, eller avsaknaden av den, är att använda förutbestämda handsignaler för att betygsätta förståelsen för det täckta materialet. Denna strategi kräver engagemang från alla elever och gör att läraren kan bedöma en stor grupps förståelsesnivå.
Du kan till exempel skapa handsignaler där eleverna håller upp alla fingrarna, några stycken fingrar eller bara ett finger. De ska visa fem fingrar när de tror att de har förstått materialet fullt ut, med skalan nedåt till ett finger, vilket indikerar minimal förståelse.
Förståelseskyltar
Med denna metod skapar eleverna förståelseskyltar som de ska använda under hela kursen. De bör använda materialen de har tillgängliga (individuella svarta tavlor, kort, pappersark) eller permanenta affischer med möjliga svar som de kan sätta upp.
Med hjälp av dessa kan läraren enkelt kontrollera den enskilda elevens förståelse när gruppen visar sina skyltar. Dessa kan till exempel vara en grön skylt som indikerar att han eller hon har förstått allt, orange för att indikera att han eller hon förstått delvis och rött för att indikera att eleven behöver mer hjälp.
Förståelsen i klassrummet: Sokratiska samtal
Sokratiska samtal är en teknik som består av att utforska idéer i en öppen dialog mellan eleverna. Lärarna baserar seminarierna på inläsning och analys av en specifik text. De kan också tillämpa den här tekniken med hjälp av en bild, ett musikstycke eller en video.
Elverna ställer sedan frågor till varandra om ett viktigt ämne relaterat till den utvalda texten, bilden eller sången. Dessa frågor öppnar upp en konversation som leder till ytterligare frågor och svar.
Som ett resultat lär sig eleverna att ställa frågor som leder till mer specifika frågor för att underlätta deras egen diskussion. Detta gör att de kan uppnå en ny förståelse för ämnet.
Sammanfattningsvis är det mest effektiva sättet att verifiera förståelsen i klassrummet att göra det medan materialet lärs ut. Att be eleverna skriva prov på redan täckt material och senare försöka ta itu med missförstånd och luckor fungerar inte. Eleverna har redan gått vidare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carlos Lomas. Aprender a comunicar (se) en las aulas. 2003. Ágora digital 5.1.
- Lorrie Shepard. La evaluación en el aula. 2006. Educational Mesasurement.
