Utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn

Utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn skapar förutsättningar för deras anpassning till miljön, och deras lärande.
Utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn

Senaste uppdateringen: 14 februari, 2022

Utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn villkorar deras placering i miljön där de befinner sig och deras lärande i skolan och i livet. Beroende på deras ålder kommer förmågan att fastställa omgivningens gränser att förbättras.

Allteftersom begreppet med rymd utforskas börjar barnen bilda sig en idé om sin egen kropp och om sitt kroppsschema. Det innebär att de skapar en mental bild av sin kropp i förhållande till omgivningen. Från denna representation kommer kunskapen om världen att utvecklas.

Till en början kommer barnen att ha sin egen kropp som referens, och så småningom kommer de att nå abstraktioner av vuxentankar.

Utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn

Uppfattningen om utrymmen utvecklas  hos barn parallellt med resten av deras tänkande.

Upp till 2 år

  • Begreppet rymd reduceras till de möjligheter de har att förflytta sig. Rymden är vad de ser.
  • De har sin egen kropp som sin huvudsakliga referens.
  • Även om de uppfattar rumsliga relationer mellan saker så kan de fortfarande inte internalisera dem. För dem “försvinner” därför saker när de inte är närvarande i deras visuella rum.

2 till 6 år

  • Barnen har fortfarande en begränsad uppfattning om utrymme. De förstår det specifika utrymmet i deras hus, det hos släktingar som de ofta besöker och det som finns i deras skola. De är utrymmen som de har känslomässiga relationer med. Deras utrymme är “här”.
  • De förstår enkla rumsliga relationer: toppen och botten, framsida och baksida, till exempel. Dessa relationer är grundläggande för utvecklingen av en rumslig medvetenhet hos barn.
  • Deras uppfattning om avstånd är mycket unik. För dem förkortas avståndet mellan två objekt om ett tredje objekt placeras mellan dem.
  • De misslyckas med att förstå begrepp som grannskap, stad eller land. Kanske kommer de att memorera namnet på staden eller landet där de bor, men det blir för dem bara en etikett utan innehåll.

“Till en början kommer de små att ha sin egen kropp som referens, och så småningom kommer de att nå upp till abstraktionerna av de vuxnas tankar”

Från 6 till 11 år

  • Deras lokaliseringsförmåga utvecklas. Så småningom frigör de sig från sin egocentricitet, vilket möjliggör framsteg av objektiv observation. De kan uppfatta en plats även om de inte har varit i kontakt med den tidigare. De förstår att “bortom” hänvisar till okända platser.
  • Så småningom förstår de begrepp som lokalt och nationellt. Deras uppfattning om rymden vidgas.
  • Med objektiv observation kan de analysera och representera rymden. De kan till exempel rita en rad träd utifrån ett sidoperspektiv. Det största trädet representerar det närmaste, det minsta trädet är det som är längst bort. Förändringarna i storlek kommer att visa deras uppfattning om rumsliga avstånd.
  • De förstår begreppet geografiskt utrymme. De kan lokalisera en känd plats på en karta och förstå vad en karta representerar.
  • Allteftersom de växer så konsolideras deras koncept av rymd. De lyckas orientera sig och inte gå vilse med hjälp av externa referenser, som till exempel en byggnad, eller en vägskylt.
En bäbis som går på alla fyra.

Från 12 års ålder

  • Puberteten är ett stadium av viktiga förändringar, inte bara fysiska utan också konceptuella. Ungdomstänkandet agerar via abstraktioner och inte längre enkom med bilder av påtagliga saker. Deras föreställning om rymden beror inte längre på det konkreta, utan på konceptualisering.
  • Begreppsuppfattningen av rymd fullbordar sin utveckling och tillåter mentala representationer av dimensioner som inte är verifierbara med sinnesorganen. Barn lyckas förstå astronomiska begrepp, som avstånden mellan planeter eller stjärnor.

Hur man främjar utvecklingen av rumslig medvetenhet hos barn

Psykopedagogiken bekräftar att utvecklingen av begreppet rymd hos barn villkorar lärandet i allmänhet. Det har en mycket direkt inverkan på läskunnighet och matematik.

En liten flicka som skriver i en anteckningsbok.

Därför är det viktigt att föräldrar och lärare agerar som drivkrafter för att stimulera och främja denna utveckling.

Processen

Under den tidiga barndomen måste du arbeta med det “levda rummet” genom direkt erfarenhet. Det är viktigt att låta barn utforska de fysiska utrymmen de befinner sig i. Detta innebär att de låter dem krypa, sitta på golvet och rulla runt.

Du behöver även erbjuda barnet lekar där begreppen höger-vänster, fram-bak, före-efter, upp-ner, inifrån-utifrån, nära-avlägset och början-slut stimuleras.

Utflykter, promenader och turer är utmärkta möjligheter att främja utvecklingen av rymdkonceptet.

Även om psykopedagogiken erbjuder generaliseringar som kan antas som parametrar, får vi aldrig glömma att varje barn utgör ett individuellt fall och att det är så de ska hanteras.

Detta kanske intresserar dig

Är det dåligt om en bebis inte kryper?
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
Är det dåligt om en bebis inte kryper?

Om en bebis inte kryper kan det vara synonymt med att något viktigt saknas. Var uppmärksam på ditt barns utvecklingsprocess.



  • Acredolo, L. P. (1978). Development of spatial orientation in infancy. Developmental Psychology, 14(3), 224. https://psycnet.apa.org/record/1979-25547-001
  • Guillín Verdesoto, B. C. (2014). Actividades lúdicas en el desarrollo de las nociones espaciales en los niños y niñas de 4 a 5 años, de nivel inicial 2, de la Escuela Matilde Hidalgo de Prócel Quito, período 2013-2014 (Bachelor’s thesis, Quito: UCE). http://200.12.169.19/bitstream/25000/5610/1/T-UCE-0010-775.pdf
  • Isaza, M., & López, A. V. (2012). Propuesta didáctica según Van Hiele para el desarrollo de la noción de espacio en los niños y niñas de primero de primaria del Liceo Cuba de la ciudad de Pereira-Risaralda (Doctoral dissertation, Universidad Tecnológica de Pereira. Facultad de Ciencias de la Educación. Licenciatura en Pedagogía Infantil).
  • Marchesi, A. (1983). Conceptos espaciales, mapas cognitivos y orientación en el espacio. Estudios de psicología, 4(14-15), 85-92. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02109395.1983.10821355