Barns gnäll: På riktigt eller manipulation?

Det handlar inte alltid om omotiverade raserianfall. Ditt barns gnäll kan ha ett viktigt ursprung som du bör beakta och vara uppmärksam på.
Barns gnäll: På riktigt eller manipulation?
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 26 juni, 2020

När barn gnäller är det ett sätt för dem att kanalisera sin frustration när de saknar förmågan att lösa ett problem. Gnäll används ofta som ett uttrycksmedel i obekväma situationer.

Det är dock viktigt att komma ihåg att gnäll också kan bli ett verktyg som barn använder för att manipulera sina föräldrar.

När gnället börjar är det viktigt att korrigera beteendet på en gång. Ett “gnälligt” barn löper större risk att bli ett offer som vuxen – det vill säga en person som är övertygad om att ingenting någonsin går deras väg. Då kan de få svårigheter med att lösa sina egna problem.

Gnäll blir ett vanligt beteende efter 5 års ålder. Från den åldern försöker barn ofta använda det som ett verktyg för att undvika ansvar. Det viktigaste under den här fasen är hur föräldrar hanterar den lillas klagan.

Motiverat gnäll

Det är svårt för barn att uttrycka sina känslor. Det är därför de ofta gnäller för att låta dig veta hur de mår.

Motiverat gnäll eller klagomål innebär att de har en anledning till att göra det. Till exempel när gnället beror på fysiskt obehag eller missnöje på grund av mobbning eller andra giltiga skäl.

När barn klagar hjälper det dem att uttrycka sitt missnöje med situationen. Föräldrar kan använda det som en kraftfull resurs för att få veta hur deras barn känner inför en viss situation. Motiverat gnäll kan ge utrymme för samtal mellan föräldrar och deras barn.


Gnäll som en form av manipulation

I de flesta fall gnäller barn för att uppnå något. Ständigt gnäll åtföljt av raseriutbrott och skrik kan vara deras sätt att tvinga sina föräldrar att ge dem det som de vill ha.

När de gnäller under dessa omständigheter är det något de använder för att manipulera sina föräldrar, som försöker undvika konflikt till varje pris.

När barn gnäller är det vanligtvis deras sätt att hantera förändringar, och även att mäta sitt inflytande. Att utbilda dina barn om gott uppförande kan förhindra att gnäll blir en vana som de tar med sig in i vuxen ålder.

”Gnäll är ett barns sätt att uttrycka missnöje i vissa situationer. Tänk emellertid på att gnäll också kan användas för att manipulera föräldrar.”

Hur hanterar man ett barn som gnäller överdrivet?

Ett effektivt sätt att kontrollera barns gnäll är att ta reda på dess ursprung. När det inte finns någon verklig anledning till deras gnäll är det bäst att bara behålla lugnet. Även om det inte finns någon magisk formel för att få barn att sluta gnälla kan följande förslag vara till hjälp:

  • Svara ditt barn en gång. När gnäll används som ett verktyg för att manipulera kan barn gnälla upprepade gånger. Det första klagomålet är vanligtvis det enda som har sin grund i verkligt obehag.
  • Leta efter ursprunget. Varför gnäller ditt barn? Har han verkliga skäl att göra det? Dessa frågor kan hjälpa dig se gnället genom en objektiv lins.
  • Ge inte efter för ditt barns manipulation. När ditt barn försöker manipulera dig, ge inte efter för hennes krav. Om barnet inser att du kommer ge efter om hon gnäller tillräckligt kommer hon att gnälla än mer.
  • Ignorera raseriet. Om ditt barns gnäll åtföljs av ett raseriutbrott är det bäst att inte reagera på en gång. Vänta tills barnet lugnar sig innan du korrigerar beteendet.

Effekterna av gnäll

Vissa specialister hävdar att gnäll kan ha negativa effekter på hjärnan. Att ständigt gnälla kan bromsa hjärnans funktion. Bara 30 minuters gnäll räcker för att påverka hjärnan.

Gnäll kan också orsaka depression, eftersom det uppmuntrar negativa återverkningar som låg självkänsla, osäkerhet och oförmåga att övervinna utmaningar. Det är därför som människor som ständigt klagar i vissa kulturer anses vara giftiga människor.

För mycket gnäll kan därför ha en negativ påverkan på ditt barns personliga och professionella utveckling.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.