4 aktiviteter för att främja självmedvetenhet hos barn

4 aktiviteter för att främja självmedvetenhet hos barn
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 26 maj, 2020

Som föräldrar vill vi att våra barn ska växa upp till känslomässigt balanserade vuxna, men för att de ska kunna göra det måste vi förse dem med verktygen som behövs för att möta svåra situationer och lära känna sina förmågor, egenskaper, svagheter och styrkor. Självmedvetenhet är förmågan att identifiera känslor och handlingar.

Genom att utveckla självmedvetenhet får barn inte bara kontakt med sig själva, utan de lär sig också att förstå att deras handlingar har konsekvenser, både för dem själva och för andra.

I den här artikeln berättar vi hur du kan främja självmedvetenhet hos dina barn.

Vad är självmedvetenhet?

Självmedvetenhet är förmågan att vara medveten om sina egna känslor, humör, begränsningar, styrkor och förmågor.

När människor är självmedvetna förstår de vad som kan provocera vissa handlingar, och det hjälper dem att förstå sig själva bättre.

När bör du börja främja självmedvetenhet hos ditt barn?

Det är klokt att börja från en tidig ålder (ungefär två år). Det kommer att vara användbart för resten av ditt barns liv. Försök därför att börja så snart som möjligt för att hjälpa dina barn att identifiera sina känslor.

“Självmedvetenhet är förmågan att identifiera känslor och handlingar.”

4 aktiviteter för att främja självmedvetenhet hos barn

Manual för hjärtat

Det är viktigt att vi lyssnar på vårt hjärta. Försök hjälpa dina barn att skilja mellan olika känslor och bistå dem i att upptäcka nya.

  • Vad består aktiviteten av? Rita, klistra in eller skissa på ett pappersark olika situationer som ditt barn kan identifiera sig med. Det kan vara en park, familjen, stranden eller bergen. Rita ett ansikte utan ansiktsuttryck på varje ark så att barnet kan rita känslorna han eller hon känner när han eller hon ser vad du har skapat.
  • Utveckla aktiviteten. Låt barnet visualisera varje situation. Du kan berätta för barnet vad som händer i varje scenario för att han eller hon ska kunna utveckla en fullständig mental bild. Slutligen ber du barnet att rita ett ansikte på papperet som beskriver vad han eller hon känner.
  • Vad uppnår man med aktiviteten? Målet med aktiviteten är att barnet ska identifiera olika känslor som kan uppstå i olika situationer. Det främjar självmedvetenhet och gör att barnet kan uttrycka dem. Det främjar också interaktion mellan dig och ditt barn.

Berätta sagor

Sagostunder är en stor del av nästan alla kulturer. Redan från en ung ålder har barn många saker att berätta.

  • Vad består aktiviteten av? Välj en berättelse, eller anpassa en efter ditt barns personlighet. Berätta sagan och få liv i varje karaktär och upplevelse med pauser, utrop och tonförändringar. Tanken är att barnet ska absorberas av berättelsen.
  • Utveckla aktiviteten. Hitta ett lugnt utrymme och berätta sagan med betoning på vissa punkter så att barnet kan ta in och bearbeta allt han eller hon hör. Efter att ha avslutat berättelsen kan du fråga ditt barn vad han eller hon gillade, vad som gjorde honom eller henne glad eller ledsen och vad han eller hon skulle vilja ändra i berättelsen.
  • Vad uppnår aktiviteten? Målet är att frigöra ditt barns interna känslor. Det kan hjälpa honom eller henne att utveckla empati. Aktiviteten är avsedd att uppmuntra barn att fundera över olika scenarier. Uppmuntra ditt barn att tänka på vad han eller hon skulle göra annorlunda.

Mitt brev

Som individer bekymras vi ibland över vad vi förmedlar till andra. Med andra ord oroar vi oss ibland över hur andra människor ser oss. För att främja självmedvetenhet hos dina barn, prova följande aktivitet:

  • Vad består aktiviteten av? Du kan involvera andra familjemedlemmar i den här aktiviteten. Varje deltagare bör ha en penna och papper och tänka på positiva saker om de andra deltagarna. Målet är att skriva ner dessa positiva egenskaper.
  • Utveckla aktiviteten. Varje deltagare sätter fast ett pappersark på sin rygg, och de andra skriver ner de positiva egenskaperna de ser hos den personen. I slutet av aktiviteten läser alla vad som står på ryggen.
  • Vad förväntar man sig att uppnå? Aktiviteten främjar interaktion mellan barnet och andra familjemedlemmar. Målet är att de ska fundera över hur de känner sig i relation till andra, och att de ska kunna uttrycka sina känslor genom att skriva ner dem. Det hjälper också barn att få en uppfattning om hur andra ser dem.

Uttrycka mig

Ett av sätten som människor uttrycker sig är genom gester och ansiktsuttryck. Eftersom ditt mål är att utveckla självmedvetenhet hos ditt barn är det viktigt att arbeta med den här aspekten.

  • Vad består aktiviteten av? Uppmuntra ditt barn att uttrycka sina känslor på fler sätt än bara genom dialog. Detta är en annan viktig del av självmedvetenhet.
  • Utveckla aktiviteten. Gör kort med ord eller fraser på, och dela in barnen i två grupper. Varje grupp måste välja en gruppmedlem som ska mima vad som står på deras kort. Du kan hjälpa till genom att ge idéer om vilka gester de ska utföra. Aktiviteten gör det också möjligt för dem att upptäcka sina förmågor och begränsningar.
  • Vad förväntar man sig att uppnå? Aktiviteten hjälper barn att uttrycka sig. Det gynnar samverkan mellan föräldrar och barn. En annan fördel med aktiviteten är att den stimulerar kontakt med andra.

Sammanfattningsvis är självmedvetenhet en viktig egenskap som du bör hjälpa ditt barn att utveckla. Det är ditt ansvar som förälder att veta vad det innebär och vilka verktyg du kan använda för att hjälpa ditt barn att utveckla det.

Dessa fyra aktiviteter som främjar självmedvetenhet kan hjälpa ditt barn att känna igen sina styrkor och svagheter. Det gör det också möjligt för ditt barn att identifiera vilka situationer som utlöser vissa känslor, och hur han eller hon uppfattas av andra.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Campo, L. (2014). El desarrollo del autoconcepto en niños y niñas y su relación con la interacción social en la infancia. Psicogente, 17(31), 67-79. Disponible en: http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0124-01372014000100005
  • Chernicoff, L. y Rodríguez, E. (2018). Autoconocimiento: una mirada hacia nuestro universo interno. Didac, (72), 29-37. https://biblat.unam.mx/es/revista/didac/articulo/autoconocimiento-una-mirada-hacia-nuestro-universo-interno
  • Flores, M. (2014). Aplicación de un programa de habilidades psicosociales basado en el autoconocimiento para fortalecer las relaciones interpersonales de los niños y niñas de tercer grado de primaria de la I.E.P. Marvista, Paita, 2013 [Tesis de Maestría, Universidad de Piura]. Repositorio Institucional PIRHUA. Disponible en: https://pirhua.udep.edu.pe/handle/11042/1981
  • Haeussler, I. y Milicic, N. (1995). Confiar en uno mismo: Programa de desarrollo de la autoestima. Editorial Catalonia.
  • Melendo, M. (1993). En tu centro: el enneagrama un método de autoconocimiento, autoaceptación y mejora de las relaciones interpersonales. Editorial Sal Terrae.
  • Navarro, M. (2009). Autoconocimiento y autoestima. Revista Digital para Profesinales de la Enseñanza (5), 1-9. Disponible en: https://www.feandalucia.ccoo.es/indcontei.aspx?d=3745&s=5&ind=178
  • Pineda, N. y Urrego, N. (2017). Autoconocimiento emocional, una necesidad en la infancia contemporánea [Trabajo de posgrado, Fundación Universitaria Los Libertadores]. Repositorio los libertadores. Disponible en: https://repository.libertadores.edu.co/handle/11371/1145

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.