5 aktiviteter för att förebygga mobbning i skolan

Att arbeta med emotionell intelligens bör vara en del av verksamheten för att förebygga mobbning i skolan. Läs mer i den här artikeln.
5 aktiviteter för att förebygga mobbning i skolan

Senaste uppdateringen: 13 september, 2022

Mobbning kräver handling och engagemang från alla, eftersom ingen kommer oskadd ut ur en miljö där mobbning råder. Därmed vill vi i följande artikel ta en titt på några aktiviteter för att förebygga mobbning i skolan.

Mobbning är en situation som ”sjuder”. Det är inte någon tillfällig eller isolerad typ av trakasseri, och det är inte heller något som sker över en natt. Tvärtom handlar det om successiva trakasserier av offret, irritationsmoment som upprepas dag efter dag och under olika former. Ibland verbalt, ibland fysiskt, ibland båda delarna.

Det är därför som få människor blir förvånade när konsekvenserna blir synliga; ibland på värsta sätt. Faktum är att många har bevittnat det, andra var aktiva, och några kanske försökte göra något, vilket visade sig vara otillräckligt.

Vad är mobbning?

Mobbning är en situation med ihållande trakasserier, övergrepp och misshandel som utförs av en eller flera personer mot någon annan. Det sker oftast i skolan, på idrottsklubbar eller andra i sociala miljöer och orsakar stort lidande för dem som upplever det.

När ämnet mobbning tas upp är det många som anser att det är en fråga mellan två personer: den mest pådrivande förövaren och offret. Men så är det inte; hela samhället påverkar och påverkas, antingen genom handling eller underlåtenhet att handla, genom att vara tysta vittnen och medskyldiga, eller genom att vara aktivt deltagande.

Du kanske är intresserad av: 9 frågor om mobbning och deras svar

En tjej som lider av mobbning.
Med mobbning hindras en god samlevnad och läroanstalten upphör att vara en trygg och kreativ plats för att främja lärande.

Skolverksamhet för att förebygga mobbning

Nedan presenterar vi några strategier och aktiviteter för att ta itu med problemet med mobbning i skolan, samt för att försöka förhindra ytterligare händelser.

1. Använd exempel där mångfald värderas och uppskattas i alla dess betydelser

Detta kan uppnås på en mängd enkla sätt. Till exempel genom att visa eleverna bilder av olika kroppar, etniciteter, typer av familjer, funktionaliteter, bland annat.

På så sätt får barn lära sig att det finns andra verkligheter som skiljer sig från deras egen och vi försöker lämna stereotyper och hegemoniska skönhetsnormer åt sidan. Viktigt att beakta är att barnen befinner sig i ett mikrosamhälle. De grupper som ofta räknas som privilegierade i samhället i stort kan mycket väl vara diskriminerade lokalt i ett skolområde.

2. Använd berättelser eller filmer, beroende på elevernas ålder

Genom berättelser är det möjligt att indirekt ta itu med vissa vardagliga situationer av mobbning. Det är viktigt att åtfölja detta material med ett utrymme för att reflektera över känslor, för att veta hur barn känner sig när de ställs inför vissa scenarier.

3. Utveckla en kod för samexistens

Att brainstorma kan genomföras med alla elever angående de normer och regler som bidrar till harmonin i gruppen.

När du är klar kan du upprätta ett “kontrakt” som alla skriver under och genom vilket de förbinder sig att följa och respektera riktlinjerna för samexistens. Om motstridiga idéer dyker upp bör de välja några av dem och på så sätt lära ut kommunikations- och förhandlingsförmåga.

4. Främja aktiviteter i roterande grupper

Med dessa förslag uppmuntras gruppmedlemmarna att lära känna varandra. Du kan också bjuda in dem att dela något personligt, till exempel deras favorithobby. Många gånger upptäcker barn genom sociala upplevelser att de har fler likheter med andra än de tror.

5. Designa aktiviteter som arbetar med emotionell intelligens

Skolan kan inte vara en “aseptisk” miljö där endast kunskap överförs. Detta eftersom känslor är en del av människans liv och värdet av empati måste ingjutas från barndomen.

Ett sätt att uppnå detta är att hänge en dag åt att “ge till andra”. Till exempel, varje fredag bör en grupp barn skapa en aktivitet för att överraska resten av sina klasskamrater och för att dela en trevlig stund: kanske en lek för att börja dagen, en sång eller ett läckert mellanmål. Detta är ett sätt att föra dem närmare, skapa gruppsammanhållning och hjälpa dem att njuta av tid tillsammans.

Förutom dessa åtgärder är det viktigt att det finns protokoll för att förhindra mobbning, med konkreta konsekvenser då det inträffar. Det är viktigt att ta hänsyn till att straff inte är likvärdigt med lärande. Det är en åtgärd som på kort sikt tjänar till att stoppa problemet, men den modulerar inte beteendet hos dem som utför det på lång sikt.

En tonåring sitter på golvet medan hans klasskamrater mobbar honom.
När det gäller mobbning måste vi ha en bredare syn och kunna utföra en komplex avläsning av verkligheten. För de som mobbar kan också vara offer inom andra områden. Därför är det viktigt att sätta ihop delarna för att förstå helheten.

Du kanske är intresserad av: Hur du undviker att mobba dina barn

Mobbning är en fråga för alla

Ibland underskattar vi effekterna av mobbning genom att motivera det som något som alltid har funnits. Men bara för att mobbning och trakasserier har funnits länge så betyder inte det att det bör normaliseras. Utöver detta måste vi sluta tänka på mobbning som en barndomsfråga eller något som kommer att göra offren starkare i deras framtida möten med livets motgångar.

Mobbning tyder på bristande uppfostran, bristande resurser och brister i förmågan att relatera till andra, sina egna svårigheter, med mera. Det får allvarliga konsekvenser, både för den fysiska och psykiska hälsan, både hos offret och de i närmiljön. Låt oss därför sluta tro att mobbning är något som bara sker på skolgården eftersom dess skadeverkningar påverkar oss alla.

Detta kanske intresserar dig

Hur mobbning påverkar barns hjärnor
Att vara mamma
Läs det Att vara mamma
Hur mobbning påverkar barns hjärnor

Mobbning kan göra barn utsatta för psykiska sjukdomar. Idag ska vi titta på hur mobbning påverkar barns hjärnor.



  • Cerezo, F. (2009). Bullying: análisis de la situación en las aulas españolas. International Journal of Psychology and Psychological Therapy9(3), 383-394.
  • Paredes, M. T., Álvarez, M. C., Lega, L. I., & Vernon, A. (2008). Estudio exploratorio sobre el fenómeno del” Bullying” en la ciudad de Cali, Colombia. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, niñez y juventud6(1), 295-317.
  • Trautmann, A. (2008). Maltrato entre pares o” bullying”: Una visión actual. Revista chilena de pediatría79(1), 13-20.