Använd pusselmetoden för förbättrad inlärning
Pusselmetoden (från engelskans Jigsaw Technique) är en kooperativ inlärningsteknik som lärare kan använda med elever med olika utbildningsbakgrund. Syftet är att göra klassrummet till ett utrymme för samarbete då eleverna är beroende av varandra när det gäller att lära sig ett ämne.
Vad är pusselmetoden?
Elliot Aronson är skaparen av denna teknik och han använde den tillsammans med sina studenter vid Texas och Kaliforniens universitet. Den består av att se på hela klassen som ett pussel och varje elev som en grundläggande del av den.
Pusselmetoden kan användas för att hjälpa eleverna att lära sig teman och koncept för alla ämnen. Eleverna placeras i grupper som arbetar tillsammans för att lära sig. Denna strategi är fördelaktig på ett antal sätt:
- Hjälper eleverna att lära sig koncept effektivt
- Främjar samarbete
- Uppmuntrar intresse för forskning
- Minskar sociala konflikter, samtidigt som integration främjas
- Skapar ansvar och åtaganden
- Uppmuntrar till dialog, lyssnande och empati
- Utvecklar autonomi
- Främjar motivation
- Förbättrar beslutsfattandet
Lärarens roll
Som vi nämnde tidigare är alla i klassen en viktig pusselbit när det gäller denna inlärningsteknik. Därmed är läraren som använder denna teknik också mycket viktig. Detta beror främst på att läraren måste överlämna kontrollen till sina elever, eftersom det är de som kommer att ansvara för sitt eget lärande.
När eleverna arbetar tar läraren rollen som:
- Handledare
- Medlare
- Guide
- Rådgivare
- Medarbetare
Hur man använder pusseltekniken
Låt oss ta ett exempel med en geografilektion där eleverna lär sig om olika floder. För att effektivt kunna tillämpa och använda pusseltekniken för elevinlärning bör läraren följa dessa steg:
- Dela in klassen i grupper på mellan fyra och sex elever.
- I varje grupp måste eleverna välja en ledare. Men om uppgiften är mer komplicerad kan det vara bättre om läraren väljer ledare för varje grupp.
- Därefter kommer läraren att dela ut uppgiften, och varje elev i gruppen kommer att ansvara för sin del av lektionen. Till exempel kan varje medlem vara ansvarig för att undersöka floderna i ett visst område av landet.
- När varje elev har utfört sin forskning måste de förklara sina resultat för sina gruppkamrater eller slutföra den del av uppgiften som motsvarar just deras forskningsområde.
En av de intressanta sakerna med denna inlärningsteknik är att medlemmar i olika grupper kan arbeta tillsammans, så länge de forskar om samma ämne, så som floderna i den södra delen av landet. Sedan kan de samla informationen de hittar, dela idéer och öka sin förståelse. Därefter kan medlemmarna dela sina resultat med sina ursprungliga gruppmedlemmar.
Därmed uppstår det med denna inlärningsteknik ett unikt ögonblick som inträffar före gruppresentationerna. Det är ungefär som att det finns ett “expertmöte” där medlemmar i olika grupper kommer tillsammans med målet att öka sin övergripande förståelse om ämnet. Som ett resultat ökar allas förståelse av ämnet.
Slutsats
Denna undervisnings- och inlärningsteknik är mycket fördelaktig på grund av de färdigheter som den hjälper till att utveckla hos studenter. På grund av den ständiga interaktionen mellan eleverna som ett sätt att närma sig och lära sig innehållet är de främsta färdigheterna som eleverna arbetar med deras sociala och kommunikativa förmågor.
Som vi har nämnt har dessutom varje medlem i klassen ett unikt jobb. Både läraren och eleverna är grundläggande och oumbärliga delar i undervisnings- och inlärningsprocessen.
Som du kan se är pusselmetoden en utmärkt strategi för integration och mellanmänskligt samarbete. Det är också ett effektivt sätt att uppnå aktivt och meningsfullt lärande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Chung Pinzás, G. Y. (2013). Desarrollo de un Sistema Web para la enseñanza de Casos de Uso empleando la Técnica de Aprendizaje Cooperativo de Rompecabezas. Recuperado de http://tesis.pucp.edu.pe/repositorio/bitstream/handle/20.500.12404/4929/CHUNG_GERARDO_DESARROLLO_SISTEMA_WEB_ENSE%c3%91ANZA_APRENDIZAJE_COOPERATIVO_ROMPECABEZAS.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Gallac Chuquipul, N. (2015). Aplicación del método del rompecabezas para desarrollar la competencia de construcción de la cultura cívica. Recuperado de https://repositorio.upeu.edu.pe/bitstream/handle/UPEU/473/Nerida_Tesis_especialidad_2015.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Díaz Martín, A. (2016). Aprendizaje cooperativo en el aula de tecnología en secundaria:” El rompecabezas”. Recuperado de http://repositorio.ual.es/bitstream/handle/10835/6071/10462_TFM%20CORREGIDO%2019-junio-16firma.pdf?sequence=1