Kognitivt stimulerande övningar för barn

18 juli, 2020
Kognitivt stimulerande övningar för barn består av aktiviteter och tekniker utformade för att träna och förbättra deras intellektuella förmågor. Upptäck mer om detta i den här artikeln.

Kognitivt stimulerande övningar för barn inkluderar aktiviteter och tekniker utformade för att träna och förbättra deras intellektuella förmågor.

Att träna på dylika övningar hjälper den akademiska utvecklingen hos både barn och tonåringar. Det hjälper dem också att ha ett mer rörligt sinne, ett bättre minne och en mer effektiv inlärning.

För att barn ska klara sig bra i skolan måste de kunna hålla fokus uppe, ha ett gott minne och lära sig att resonera.

Du kan få alla dessa saker från kognitivt stimulerande övningar. Det bästa av allt är att de kommer att ha roligt medan de gör det.

Kognitivt stimulerande läsning av bok i klassrum

Vad är kognitiv stimulering?

Kognition avser allt som är involverat i lärande och kunskap. Det är förmågan att bearbeta information. Denna kunskap kan vara en inlärningsprocess, en uppfattning eller en upplevelse.

Samtidigt innebär kognition minne, problemlösning, beslutsfattande, känslor och fokus. Alla dessa gör att vi kan känna igen nära och kära, kan föreställa oss framtida händelser och komma ihåg det förflutna.

Kognitiv stimulering är en neuropsykologisk teknik som syftar till att öka barns mentala kapacitet. Med rätt kognitiva inlärningsmetoder kan det förbättra deras livskvalitet avsevärt.

Naturligtvis är sådan stimulans användbar för alla åldrar. Men för spädbarn och barn kan det främja deras minne, uppmärksamhet och förmåga att resonera.

Betydelsen av kognitivt stimulerande övningar

Att dessa övningar är så viktiga beror till stor del på barns hjärnors fantastiska plasticitet. Denna plasticitet gör att barn lätt anpassar sig till kraven som ställs på dem. Samtidigt underlättar det inlärning och gör dem mer mottagliga för kognitiv stimulering.

Ett program med bra kognitivt stimulerande övningar, som i till exempel en workshop, bör innehålla mentala övningar som stimulerar olika aktiveringsmönster i nervbanorna.

Att aktivera dessa mönster upprepade gånger förstärker befintliga förbindelser mellan nervceller och genererar nya synapser.

Övningar för kognitiv stimulering

Naturligtvis beror dessa helt på vilket utrymme och vilken utrusning som finns, såväl som de involverade barnens förmågor och mognad. I många fall kan dessa aktiviteter göras hemma.

Några av de vanligaste övningarna är:

  • Orienteringsövningar. Be barnen att rita en bild av en viss plats eller människorna omkring dem.
  • Språkövningar. Namnge, upprepa och skapa listor med objekt och ord.
  • Läsövningar. Arbeta med korta texter eller samtal där ett av orden inte passar in. Ett annat alternativ är att lista några ord och barnen ska skriva ner relaterade meningar.
  • Beskrivande övningar. Ett exempel är att be barnen beskriva ett objekt.
  • Se skillnader, eller finn fem fel-övningar. Dessa går ut på att visa barnen två väldigt lika bilder och be dem hitta skillnaderna.

Vid vilken ålder kan man börja med kognitivt stimulerande övningar?

Människor är sociala av naturen, och det innebär att vi utvecklas genom sociala relationer och kommunikation med andra.

Det är bra att starta kognitiv stimulering med barn från allra första början. Fram till sex års ålder är barn mycket mer mottagliga för kognitiv stimulering.

Kognitivt stimulerande aktivitet vid dator

6 fördelar med kognitivt stimulerande övningar

  1. Uppmuntrar självständighet.
  2. Förbättrar kvaliteten på barns relationer med andra.
  3. Inspirerar, ger motivation och förhindrar att barnen har tråkigt.
  4. De lär sig resonera och logiskt arbeta sig igenom sekvenser.
  5. De lär sig att kontrollera och fokusera sin uppmärksamhet, vilket också resulterar i ett bättre minne.
  6. Genom att förbättra deras minne kan de lättare ta till sig och förvärva ny kunskap.

Råd till föräldrar

Föräldrar bör försöka se till att varje område i deras barns utveckling förstärks så mycket som möjligt. Men använd inte tvång och krav för att göra det. Det är också viktigt att försöka hålla negativa influenser till ett minimum eftersom dessa kan påverka barnens kognitiva utveckling på ett negativt sätt.

Under de första åren i livet är kognitiv stimulering en långsam, arbetsam och praktiskt taget osynlig process.

Till skillnad från förmågan att prata eller gå kan den vara svår att observera utifrån. Men som förälder är det viktigt att se till att det finns mycket kognitiv stimulering i barnens liv.

Dina barn behöver mycket uppmärksamhet och detta måste komma från familjen. Detta gäller särskilt under de första åren i livet då barn inte börjat skolan ännu.

Därför spelar familjen den största rollen när det gäller tidig kognitiv stimulering för sina barn. Föräldrar är sina barns första pedagoger och lärare, liksom deras första källa till kärlek och tillgivenhet.

  • García Sevilla, J. (2009). Introducción a la estimulación cognitiva.
  • García Sevilla, J. (2009). Estimulación Cognitiva. Estimulación Cognitiva.
  • Esteve. (2016). Cuaderno de Ejercicios de Estimulación Cognitiva. 2016.
  • Ministerior de sanidad, servicios sociales e igualdad. G. de E. (2012). Ejercicios prácticos de estimulación cognitiva. Centro de Referencia Estatal de Atencion a Personas Con Enfermedad de Alzheimer y Otras Demencias. Salamanca.