Andnödssyndrom hos nyfödda

15 september, 2020
Kvinnor som riskerar att föda för tidigt ges ofta kortison. Detta påskyndar barnets lungmognad och minskar risken för att barnet ska drabbas av andnödssyndrom vid födseln.

Andnödssyndrom (Respiratory Distress Syndrome, RDS) är ett tillstånd som framförallt drabbar nyfödda. Det utlöses av brist på ytaktivt medel i lungorna, som då inte utvecklas helt. Vanligtvis produceras det ytaktiva medlet efter den 34:e graviditetsveckan.

Vad är ett ytaktivt medel?

Ett ytaktivt medel är en vätska som innehåller lipider och proteiner som hjälper luftsäckarna att hålla sig öppna så att vi kan andas. Huvudmålet är att minska ytspänningen och förhindra att luftsäckarna stängs när de töms på luft.

Således, när kroppen inte producerar ytaktivt medel behöver man mer tryck för att öppna luftsäckarna efter att de tömts på luft. Detta gör att lungorna blir svullna och eventuellt utvecklar lungödem. Blodet får då inte tillräckligt med syre, och det minskar det tillgängliga syret i hela kroppen.

RDS är den främsta orsaken till andningssvikt hos för tidigt födda, särskilt hos dem som föds innan den 34: e veckan, men riskerna är högre vid färre graviditetsveckor.

Viktiga riskfaktorer

Den främsta riskfaktorn för att utveckla detta syndrom är för tidig födsel. Det finns dock också predisponerande tillstånd för detta syndrom, såsom:

  • För tidig bristning av membran.
  • Igångsatt förlossning.
  • Kejsarsnitt.
  • Diabetisk mamma.
  • Allvarlig blödning under förlossningen.
  • Flera födslar.
  • Avföring i fostervattnet (mekonium).

Symptom på andnödssyndrom

De viktigaste symptomen hos ett spädbarn med RDS är:

  • Svårigheter att andas när det gråter.
  • Snabb andning.
  • Ovanliga bröströrelser vid andning.
  • Fladdrande näsborrar.
  • Takykardi.
  • Cyanos, en blåaktig missfärgning av huden.

Om barnet inte behandlas är de potentiella komplikationerna från RDS:

  • Metaboliska störningar.
  • Försämrade lungor.
  • Hypotoni (lågt blodtryck).
  • Intrakraniell blödning.
  • Sepsis (blodförgiftning) eller infektion.
  • Pneumothorax: Lungkollaps.

Behandling för andnödssyndrom

Den klassiska behandlingen består av att ge ett ytaktivt medel till barnet och använda respirator. Vissa föräldrar gillar inte det andra alternativet eftersom det kräver trakealintubation.

Det finns dock icke-invasiva metoder. De mindre drabbade spädbarnen, med en god prognos, är vanligtvis de minst för tidigt födda. Dessa behöver bara ta emot syre med konstant lufttryck genom näsan.

Det är värt att notera att en tidig administrering av syntetiska ytaktiva ämnen minskar dödligheten och komplikationerna, och behovet av respiratorvård är lågt.

Med behandling är prognosen positiv. Med respiratorvård börjar lungorna producera ytaktiva ämnen på egen hand, och processen löses på några dagar.

Hur förhindrar man RDS?

När en för tidig förlossning är nära förestående får mamman en dos kortison, som Betametason. Detta hjälper fostrets lungor att växa och producerar ytaktiva ämnen.

Barnets lungor kan faktiskt kontrolleras innan födseln, genom fostervätskan. Detta hjälper läkarna att vara beredda, och börja behandla RDS innan barnet föds.

Kort sagt, om möjligt bör förlossningen skjutas upp till den 39:e graviditetsveckan, eller när lungorna är fullt utvecklade. En för tidig födsel medför alltid fler risker, som man gör bäst i att förhindra.

  • Fehlmann, E., Tapia, J. L., Fernández, R., Bancalari, A., Fabres, J., D Apremont, I., … & Ceriani Cernadas, J. M. (2010). Impacto del síndrome de dificultad respiratoria en recién nacidos de muy bajo peso de nacimiento: estudio multicéntrico sudamericano. Archivos argentinos de pediatría108(5), 393-400.
  • Jonguitud-Aguilar, A., & Salazar-Juárez, M. (2007). Los olvidados: epidemiología del paciente prematuro tardío con síndrome de dificultad respiratoria. Perinatología y Reproducción Humana21(4), 178-184.
  • Morales-Barquet, D. A., Reyna-Ríos, E. R., Cordero-González, G., Arreola-Ramírez, G., Flores-Ortega, J., Valencia-Contreras, C., … & Villegas-Silva, R. (2015). Protocolo clínico de atención en el recién nacido con síndrome de dificultad respiratoria. Perinatología y Reproducción Humana29(4), 168-179.
  • Castro López, F. W., Labarrere Cruz, Y., González Hernández, G., & Barrios Rentería, Y. (2007). Factores de riesgo del Síndrome Dificultad Respiratoria de origen pulmonar en el recién nacido. Revista Cubana de Enfermería23(3), 0-0.