Egenskaper hos barn med desorganiserad anknytning

26 november, 2018

Många föräldrar har hört talas om anknytningsteorier, men har du hört talas om desorganiserad anknytning?

I dagens artikel tittar vi närmare på orsaker, symtom och konsekvenser av denna typ av ohälsosam anknytning mellan barn och deras vårdnadshavare.

Tyvärr finns det en hög andel barn som lider eller har lidit av misshandel eller omsorgsbrist.

Trauma och stress är kroniska symtom på dessa situationer och leder till allvarliga komplikationer.

Kontinuerlig exponering för misshandel och omsorgsbrist ger barn ett dysfunktionellt beteende som kallas desorganiserad anknytning.

Vad är desorganiserad anknytning? Dess huvudsakliga karaktär är en kronisk och intensiv rädsla som gör att barn undviker att knyta an till föräldrar eller vårdnadshavare.

Faktum är att barn med desorganiserad anknytning motarbetar att vara i sina vårdnadshavares närvaro. När de tvingas tillbringa tid med dessa människor upplever barnen förvirring och osäkerhet.

Desorganiserad anknytning – som uttrycket indikerar – är konsekvensen av mycket intensiva traumatiska upplevelser som ”desorganiserar” barns sociala utveckling och gör dem utsatta och sårbara.

Ledsen pojke

Med andra ord är desorganiserad anknytning en uppsättning symtom på känslomässig oro och stress.

Kännetecken hos barn med desorganiserad anknytning

Barn med desorganiserad anknytning har svårigheter när det gäller att kontrollera sina känslor. De har också svårt att ha att göra med andra, inklusive barn i deras egen ålder.

Nedan finns en mer detaljerad lista över symtom på desorganiserad anknytning:

  1. Barn med denna typ av anknytningsmönster visar mestadels motstridiga beteenden. De kan till exempel söka fysisk kontakt och sedan omedelbart avvisa den.
  2. De uttrycker sig på ett oordnat sätt.
  3. Dessa barn kan uppvisa ångest när de är borta från sina föräldrar.
  4. De har en tendens att röra sig på ett okoordinerat sätt, och när de är rädda kan de bli fullständigt förlamade eller som förstenade.
  5. Barn med desorganiserad anknytning har stor känslighet vad gäller deras fadersfigurer. De kan även ge fysiska uttryck för denna känslighet.
  6. De blir lätt överraskade och talar ofta i vaga ordalag.
  7. Dessa barn har en tendens att känna att deras personliga utrymme invaderas.
  8. De lider av posttraumatisk stress.
  9. Barn med desorganiserad anknytning utvecklar dissociativa störningar såväl som minnes- och uppmärksamhetsstörningar.
  10. Dessa individer har inget intresse av att utforska sin omgivning. De blir snarare överväldigade av osäkerhet. Rädslan förlamar dem när det gäller att uppleva nya erfarenheter.
  11. Dessa barn brukar utveckla olika rädslor och till och med fobier.
  12. De är ständigt på sin vakt och kan inte slappna av. Detta beror på att de känner att de alltid måste vara redo och beredda att fly från någon farlig situation.

Desorganiserad anknytning och modersfiguren

Felaktiga känslor

Barn som lider av desorganiserad anknytning uppvisar motsägelsefulla beteenden och känslor. Till exempel kan de springa sin mamma till mötes för att be om en kram, och sedan omedelbart dra sig undan från henne.

Barn blir desperata i dessa situationer eftersom de inte riktigt vet vad de vill ha. Som ett resultat blir de mycket oroliga när någon frågar dem vad de vill ha.

Desorientering

  • Ett barn med desorganiserad anknytning känner förvirring eller är skrämd av sin mammas uppförande.
  • Barnet verkar desorienterat i allt det gör. Med andra ord kan barnet inte samordna sina handlingar.
  • Desorienteringen uppstår både när mamman gör sig rolig på barnets bekostnad eller när hon gör det obekvämt.

Dessa barn tenderar att vara väldigt instabila. Därför är det viktigt att ha tålamod och behandla dem med omsorg och respekt.

Emotionellt avstånd

Modern skapar ett stort emotionellt avstånd mellan sig själv och barnet. Detta är en utmärkande egenskap hos barn med desorganiserad anknytning.

Eftersom modern känner sig inkompetent väljer hon att hålla sig borta. Till exempel kan hon lägga sig till med vanan att alltid hälsa på sitt barn på avstånd, snarare än att närma sig det.

Slumpmässigt och inkonsekvent beteende

Barn som lider av desorganiserad anknytning kan vara extremt blyga. Faktum är att de kanske vill vara helt obemärkta av resten av världen. Samtidigt kan de vara benägna att ha stora raseriutbrott.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa beteenden är slumpmässiga och ofta inte passar in med deras omständigheter. De vet inte hur de ska få tillgivenhet och det leder dem till att uttrycka sig på annorlunda sätt.

Flicka i fönster

Självstimulering

Sökandet av självstimulering är vanligt bland barn med desorganiserad anknytning. Det kan innebära att de slår sig själva eller bankar huvudet mot en vägg.

Vad är förklaringen till denna typ av självskadande beteende? Omedvetet försöker de att lindra sin psykologiska smärta med dessa åtgärder.

Med tiden kan de skapa egna försvarsmekanismer. De är experter på att dölja smärtsamma minnen och låta bara positiva minnen av sina vårdnadshavare komma fram.

I de flesta fall är dessa vårdnadshavare starkt idealiserade.

De vänder sig inte till sina föräldrar

Dessa barn vänder sig inte till sina föräldrar när de stöter på något slags problem eftersom de inte känner sig trygga med dem.

Detta kan få dem att gråta i smyg eller vandra runt mållöst, långt ifrån sina föräldrar. I bara sitt eget och sina problems sällskap.

Dessa barn behöver professionell hjälp för att utveckla friska relationer med sina föräldrar eller vårdnadshavare, hur det än ligger till.

  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos.
  • Lecannelier, F., Ascanio, L., Flores, F., & Hoffmann, M. (2011). Apego & psicopatología: Una revisión actualizada sobre los modelos etiológicos parentales del apego desorganizado. Terapia psicológica, 29(1), 107-116. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0718-48082011000100011&script=sci_arttext&tlng=en