Moderkakans utveckling: Huvudstrukturer och funktioner
Lär dig mer om moderkakans utveckling, strukturer och funktioner i den här artikeln, ett oumbärligt organ för ett fosters utveckling under graviditeten.
Moderkakan, som bara finns medan en kvinna är gravid, möjliggör fostrets näringstillförsel och syresättning. Den låter också fostret göra sig av med sina avfallsprodukter.
Moderkakans utveckling
Moderkakan går igenom olika faser under graviditeten. Det börjar den 5:e dagen efter befruktningen, i utvecklingsstadiet före inplantationen och fortsätter under resten av graviditeten. Organet förändras och utvecklas ända in i slutet av graviditeten.
Vilka strukturer finns i moderkakan?
Moderkakan består av två vävnadstyper: den ena har sitt ursprung från modern och den andra från fostret. Modervävnaden är den ytligaste delen av livmoderns endometrium.
Fostervattensäcken, i vilken fostret utvecklas, består av två fosterhinnor som är förenade med varandra. Den inre fosterhinnan (amnion) är i kontakt med fostervattnet och fostret. Den yttre fosterhinnan, (korion) är i kontakt med moderns vävnad. När fostervattenssäcken går sönder (när en kvinnas vatten går) slits dessa hinnor sönder och fostervatten kommer ut.
Den moderliga delen av fostervattensäcken innehåller korionvilli, strukturer som är i kontakt med mammans endometrium, vilket möjliggör blodcirkulation mellan modern och hennes växande barn.
Navelsträngen, som består av två artärer och en ven, förbinder fostret med moderns del av moderkakan. Till skillnad från cirkulationen hos en vuxen är det i navelsträngen artärerna som transporterar syrefattigt blod från fostret till moderkakan. Samtidigt ansvarar venen för att transportera syrerikt och näringsrikt blod till fostret.
Vanligtvis ligger moderkakan mot fundus (övre delen av livmodern). Ibland kan den emellertid sätta sig på andra områden.
Moderkakans funktioner
Moderkakan har flera funktioner som är viktiga för att fostret ska kunna utvecklas ordentligt:
- Den möjliggör utbyte av gaser och näringsämnen mellan mor och foster.
- Hormonproduktion: koriongonadotropin, progesteron och placentalaktogen.
- Moderkakan skyddar fostret från moders immunsvar och hindrar kvinnans kropp från att stöta bort fostret som en främmande kropp.
Var och en av de ovannämnda hormonerna har en specifik funktion:
- Koriongonadotropin håller gulkroppen, eller corpus luteum, funktionell. Gulkroppen i äggstockarna ansvarar för att producera progesteron och andra hormoner tills moderkakan är fullt fungerande. Detta är det hormon som man ofta mäter i graviditetstester.
- Gulkroppen frisätter progesteron tills den andra månaden av graviditeten. Vid denna punkt tar moderkakan över utsöndringen av detta hormon. Progesteron understöder syntesen av fosterkortikoider och deltar i bildningen av decidualceller i livmodern. Dessa celler är viktiga för fostrets näringsintag.
- Placentalaktogen stimulerar utvecklingen och utsöndringen av mjölk från bröstkörtlarna. Det stimulerar också tillväxten av fosterorgan och moderkakans vikt.
Placentans skyddande funktion är av största vikt. Embryot är en främmande kropp och innehåller proteiner (syntetiserade från pappans gener) som är främmande för mammans immunsystem. Därför kan mammas kropp stöta bort fostret som ett svar från hennes egna immunsystem.
Tack vare framställningen av immunsuppressiva och immunmodulerande ämnen under den tidiga graviditeten förhindrar moderkakan att denna avstötning sker.
Avvikelser i moderkakans utveckling
Storleksavvikelser
Moderkakan väger vanligtvis i genomsnitt cirka 1,5 kilo. I vissa fall är moderkakan onormalt stor (större än 1/6 av storleken på fostret). Moderkakor kan också vara onormalt små.
Morfologiska avvikelser
Normala moderkakor är cirkulära och skivformade i utseende. Variationer i deras form kan dock förekomma, såsom följande:
- Moderkakan är uppdelad i en eller flera lober.
- En eller flera lober ligger separat från placentalskivan, förenade med vaskulära anslutningar.
- Liknande ovanstående, men utan vaskulära anslutningar.
- En central fördjupning förekommer på fostrets sida av moderkakan, omgiven av en vitaktig ring. Ringen är en vikning mellan båda fosterhinnorna.
Onormal placentation
Onormal inväxt (placentation) av moderkaksvävnaden i myometriet. Det finns flera varianter:
- Placenta Accreta (fastsittande moderkaka). Villi fäster vid myometriet (livmodermuskulaturen). Vävnaden fäster sig i muskulaturen, men penetrerar den inte.
- Placenta Increta. Här tränger villi in i myometriet.
- Placenta percreta. Här passerar villi genom myometriet och når den serösa hinnan, serosa, och kan till och med tränga in i bukhålan och invadera angränsande organ.
Implantationsavvikelser
Placenta previa
Placenta previa inträffar när moderkakan täcker öppningen till livmoderhalsen. Den kan till och med komma att blockera den inre livmoderhalsöppningen, vilket förhindrar en vaginal förlossning.
Det finns olika grader av placenta previa:
- Mindre (grad 1): Endast en liten del av moderkakan sträcker sig till livmoderhalsens nedre del.
- Marginal (grad 2): Moderkakan når livmoderhalsen, men täcker den inte.
- Grav (grad 3): Moderkakan täcker livmoderhalsen, men endast delvis.
- Grav (grad 4): Moderkakan täcker livmoderhalsen helt.
Tumörer
Följande tumörer är mycket ovanliga, men kan förekomma:
- Hydatidmola eller druvbörd. Det innebär att en cellmassa utvecklas i moderkakan. Tumören är oftast icke-invasiv, neo-plastisk och icke-malign. Cellmassan utvecklas efter implantering av det befruktade ägget. Man skiljer mellan komplett druvbörd (utan foster) och partiell (med foster). När denna tumör uppstår finns det vanligtvis höga nivåer av B-HCG-hormonet i mammans blod.
- Gestationella trofoblastsjukdomar (gestational trophoblastic disease, GTD). Dessa är relativt sällsynta, men är mycket aggressiva och allvarliga. De kan vara maligna eller godartade tumörer och utvecklas från moderkakan.
Vaskulära avvikelser
Placentainsufficiens är när moderkakan av någon anledning inte fungerar som den ska. Anledningarna till moderkakans nedsatta funktion kan bland annat bero på livsstilsfaktorer eller problem under graviditeten.
En sista notering om moderkakans utveckling
Om du har möjlighet, be din läkare eller din doula, om en sådan är med dig under förlossningen, att låta dig se din moderkaka. Det är ett otroligt organ som inte går att uppskatta högt nog!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Apaza Valencia John. (2014). Desarrollo placentario temprano: aspectos fisiopatológicos. Rev. peru. ginecol. obstet. 2014: 60( 2 ): 131-140. Disponible en: http://www.scielo.org.pe/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2304-51322014000200006&lng=es
- Roa Ignacio, Smok S Carolina, Prieto G Ruth. (2012). Placenta: Compared Anatomy and Histology. Int. J. Morphol. 2012: 30( 4 ): 1490-1496. Disponible en: https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0717-95022012000400036&lng=es
- Espinilla Sanz, B., Tomé Blanco, E., Sadornil Vicario, M., Albillos Alonso, L. (2016). Alteraciones de la placenta. Manual de obstetricia para matronas. 2nd ed. Valladolid: DIFÁCIL; 2016. 185-188.