Varför får jag bara döttrar?

Varför får jag bara döttrar?

Senaste uppdateringen: 29 juni, 2019

Många mammor och pappor frågar sig varför de bara verkar få döttrar. Det finns inget säkert svar, men det finns flera anledningar till att experter fortfarande diskuterar detta fenomen. Läs dagens artikel för att få reda på mer.

En av de saker som är mest spännande med att vara gravid är att ta reda på om du väntar en pojke eller flicka. Många föräldrar har en viss preferens, och de kanske till och med planerar vilka aktiviteter de ska göra tillsammans med sin framtida son eller dotter.

Vad bestämmer barnets kön?

Kromosom 23

När det gäller ett barns kön är den avgörande faktorn den kromosom som bärs av spermierna som till slut befruktar moderns ägg. Det är viktigt att påpeka att varje cell i våra kroppar består av 46 kromosomer.

Dessa kromosomer är grupperade i par (23 par), och varje par innehåller en kromosom från modern och en från fadern.

liten flicka med napp tittar på nalle

XX-kromosomerna ger upphov till en flicka, medan XY-kromosomer bildar en pojke.

Kromosomparet nummer 23 innehåller informationen som bestämmer ett barns kön. Varje könscell (ägg eller spermie) bär hälften av kromosomerna (23).

När det gäller moderns äggceller är kromosom 23 alltid X. Medan för en mans sperma kan kromosom 23 antingen vara ett X eller ett Y.

Om den sperma som befruktar en kvinnas ägg är X kommer hon att få en dotter. Om den befruktade spermien innehåller en Y-kromosom blir barnet en pojke.

Vad händer med spermierna?

Vissa hävdar att ett barns kön är helt baserat på slumpen. Andra säger att det har att göra med spermiernas tillstånd.

Det finns dock flera orsaker som kan förklara varför det föds fler flickor i en familj:

Särdrag hos spermierna

Man tror att det finns skillnader mellan spermier vad det gäller hastighet, motståndskraft och styrka.

Spermier som bär X-kromosomer är till exempel starkare och mer resistenta, men samtidigt är de långsammare. Spermier som bär Y-kromosomer är dock snabbare, men också svagare och mindre.

Därför, om ett par har sex innan en kvinna har ägglossning, är det en större chans att spermierna som fertiliserar ägget kommer att bära en X-kromosom, med tanke på dess större motståndskraft.

Samtidigt har sexuella möten som äger rum under ägglossningen en mindre chans att leda till en flicka, med tanke på att spermierna som bär en Y-kromosom är snabbare.

Förekomsten av ett dödligt syndrom för det manliga könet

En hypotes är att det i vissa familjer finns ett tillstånd som har skadliga generna för ett specifikt kön – mestadels manligt. Därför, trots att de kan befrukta ett ägg, är deras chanser att överleva mycket små.

Spermieanomalier

En annan förklaring till fler kvinnliga barn är ett avvikande tillstånd där spermier förstör Y-kromosomer. Dock är tillståndet fortfarande inte särskilt väl undersökt, så det kan inte betraktas som vetenskapligt faktum.

baby omgiven av babykläder och saker

Fördelar med att ha döttrar

Oavsett vilket kön ett barn har älskar såklart föräldrarna sina söner och döttrar och överöser dem med kärlek och omsorg. Att ha flera döttrar har dock vissa fördelar, bland annat följande:

  • För mödrar: Du kan i din dotter få en vän med möjliga gemensamma intressen, från kläder till att resa. Detta ger utrymme för en rad positiva erfarenheter för dig och din dotter. Lär henne att vara stark och intelligent från en ung ålder.
  • För fäder: Du lär dig en ny roll för att identifiera behoven hos din lilla flicka, som kommer att göra dig mer omtänksam och förstående. Dessutom blir du din dotters beskyddare, vilket garanterar hennes framgång och lycka.

Sammanfattningsvis är det de X- och Y-kromosomer som finns i en mans spermier som i slutändan bestämmer ett barns kön. Vilka kön som föds i en familj kan bero helt på slumpen, på särdrag hos spermierna, anomalier eller genetiska fel.

Vad som är säkert är att ha en dotter innebär vackra stunder och utmaningar att övervinna med kärlek.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Rey R., Copelli S. (s.f.). Capítulo 10: Diferenciación Sexual Embriofetal. Access Medicina. Recuperado de: https://accessmedicina.mhmedical.com/content.aspx?bookid=1508&sectionid=102965192
  • Jeyendran R. S., Graham J., Tharma S., Ivanovic M., Levrant S., Ozornek H. M., Fiddler M. B. (2021). Individual variation of the percentage of Y-chromosome bearing sperm content in human ejaculates. Syst Biol Reprod Med, 67(5), 395-398. Recuperado de: 10.1080/19396368.2021.1942589
  • Saidur R., Myung P. (2020). New Biological Insights on X and Y Chromosome-Bearing Spermatozoa. Front Cell Dev Biol, 7, 388. Recuperado de: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32039204/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.