Designtänkande i skolan

Många metoder syftar till att förbättra de övergripande processerna för undervisning, lärande och utbildning som helhet. Designtänkande, eller Design Thinking, är en av dem. Idag kommer vi att prata om vad den här metoden innebär och vad som särskiljer den.

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Designtänkande, eller Design Thinking, kommer från näringslivet och är i synnerhet en metod man använder sig mycket av inom marknadsföring. Begreppet syftar till en metod för problemlösning och innovation i samband med produkter och tjänster som tillgodoser kunders behov.

Men metoden har specifika egenskaper som lärare kan tillämpa i klassrummet som ett sätt att skapa lösningar för utbildningsrelaterade problem och behov.

Vad är designtänkande?

Designtänkande är ett sätt att samarbeta i en grupp för att lösa problem och komma med innovativa lösningar. Enligt en av dess skapare, Tim Brown, är det en metod som fokuserar på individer och koncentrerar sig mer på designprocessen än på slutprodukten.

Metoden består av fem faser:

1. Empati: Detta hänvisar till att sätta dig själv i dina användares skor för att upptäcka deras behov.
2. Definiera: Detta steg innebär att definiera användarnas behov och uppfattningar för att skapa en utgångspunkt.

   

3. Idé: Här lägger gruppdeltagarna fram en mängd olika kreativa lösningar.
4. Prototyp: Det här steget går ut på att skapa lösningar, utveckla och implementera de bästa idéerna från föregående fas.
5. Testa: Detta är en utvärdering som anger vilka faser i processen man måste gå tillbaka till för att förbättra eller ändra vissa aspekter. Testet baseras alltid på feedback från användare och gör det möjligt att veta om utformningen av varje fas och tillämpningen av lösningarna verkligen uppfyller deras behov.

Hur fungerar designtänkande i samband med utbildning?

När man tittar på metoden ur ett pedagogiskt perspektiv är designtänkande ett mycket användbart och innovativt verktyg med många fördelar. Det tjänar till att förbättra utbildningsinstitutioner och de relationer och processer som används i dem. Metoden erbjuder enkla lösningar på problem genom samarbete, observation, experimentering och kontinuerlig utvärdering.

Lärare kan använda den här metoden för att lösa problem som har att göra med det psykologiska miljöer i skolan och relationer med och mellan eleverna. Detta inkluderar hur man organiserar utbildningsutrymmen, till exempel biblioteket eller datorrummet.

Metoden är också användbar för att tillhandahålla lösningar för specifika inlärningsbehov för en grupp eller en specifik elev. Dessutom hjälper den lärare att utforma det bästa sättet att lära ut olika ämnen.

Designtänkande ger alla parter möjlighet att delta och erbjuda lösningar utifrån vardagliga utbildningsbehov. Samarbetet mellan lärare, elever och föräldrar är en väsentlig del av att förbättra skolans arbete och miljö.

Tillämpning av designtänkande i skolan

Som sagt hjälper metoden lärare ​​att hitta kreativa och innovativa svar på utbildningsproblem. Följ dessa steg för att tillämpa designtänkande i skolan:

Empatisera med de berörda parterna

Det första du behöver göra att känna empati med användarna, precis som beskrivs i metodens första fas. Detta avser inte bara elever utan även andra lärare och föräldrar.

Du måste vara medveten om deras behov, problem och önskemål. Det innebär att du sätter dig in i deras situation för att förstå dem och analysera deras omständigheter. I den här fasen är det viktigt att lyssna, observera och notera data och information.

Designa en väg

Det andra steget är att skappa en väg med utgångspunkt från informationen från föregående fas. Tanken är att definiera och designa ett handlingsfokus där du organiserar informationen du har fått för att upptäcka de mest relevanta och angelägna aspekterna, behoven och problemen.

Sedan frågar du dig vad som kan orsaka problemen och vilka alternativ du har som kan erbjuda lösningar och förbättringar.

Kom med idéer

I den tredje fasen är det dags att börja komma med idéer. Detta är en kreativ fas där alla parter i utbildningssammanhanget bör delta. För att få detta att ske rent praktiskt finns det metoder – till exempel brainstorming – som hjälper till att producera och organisera alla idéer som kommer fram.

Det är viktigt att detta steg är avslappnat och roligt för att locka fram innovativa idéer från alla deltagarna.

Materialisera idéerna

I det fjärde steget är det dags att omvandla idéerna från föregående steg till något påtagligt. Det betyder att ta de mest sammanhängande och acceptabla idéerna och ge dem form.

Med andra ord handlar det om att bestämma hur de ska genomföras. Här måste deltagarna tänka på aspekter som tid, rum, mänskliga resurser, ekonomi och material som behövs för att genomföra idéerna.

Validera och utvärdera

Slutligen, i det femte och sista steget måste du validera vägen du har valt i var och ett av de föregående stegen. Med andra ord förklarar du och kommunicerar de beslut du har fattat. Och baserat på användarnas feedback finjusterar du åtgärderna som ska tas.

Dessutom innebär denna fas också att du utvärderar hela implementeringsprocessen. Det innebär att du kan testa tillsammans med användarna själva att du har lyckats hitta effektiva och innovativa lösningar på deras behov, önskningar och problem.