Familjehem - hur fungerar det?

Familjehem, eller fosterfamiljer, tar emot barn utan att bli ett barns juridiska föräldrar. Det här är den huvudsakliga skillnaden mot adoption.

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 20 september, 2019

Familjehem tar hand om ett barn eller en tonåring under en begränsad tid. Värdfamiljen åtar sig att skydda barnet och tillgodose barnets fysiska, känslomässiga, psykologiska och ekonomiska behov till dess att han eller hon kan återvända till sin biologiska familj.

Placering i familjehem är en tillfällig skyddsåtgärd för minderåriga i hjälplösa situationer. Det ger barnen en plats i en familjemiljö till dess att deras egen familj eller nära släktingar kan ta hand om dem. Om det här visar sig omöjligt tar ett obesläktat familjehem in barnet.

När föräldrar inte kan ta hand om sina barn har samhället ett ansvar att gå in och skydda barnen. Förr i tiden satte man sådana barn i barnhem, men forskning har på senare tid visat att barn behöver känna sig som en del av en familj för att utvecklas på ett lämpligt sätt. Man organiserade då de första fosterfamiljerna, som idag har bytt namn till familjehem.

Familjehem tar hand om barnen tills deras familjesituation löser sig. Att vara fosterfamilj betyder inte att man blir juridiska föräldrar till de barn man tar hand om. Det här är den huvudsakliga skillnaden mellan familjehem och adoptivfamiljer.

Hur familjehem fungerar

Fosterfamiljer måste integrera barnen i sina liv och bistå dem i deras personliga, materiella, spirituella och pedagogiska utveckling till dess att de kan återvända till sina biologiska familjer.

Den här återföreningen sker efter att de biologiska föräldrarna har fått hjälp med hur de ska ta hand om sina barn och har visat att de har löst den konflikt eller situation som var orsaken till separationen.

Fosterfamiljer tillåter barnen att hålla kontakten med sin biologiska familj. Det betyder att de får lov att träffa sina föräldrar under tiden som familjehemmet skyddar dem.

Det finns lagar som reglerar alla involverade parters rättigheter och skyldigheter. Lagstiftningen garanterar också respekt för barnen, deras biologiska familjer och deras kulturella identiteter.

Familjehem har en annan karaktär än institutionalisering. Barnet får enskild uppmärksamhet och möjlighet att utvecklas i en familjemiljö. Det här ger en vital och berikande upplevelse för alla involverade.

Den här samlevnaden fortsätter till dess att man har kommit tillrätta med de förhållanden som orsakade separationen. Om det inte händer kan adoption vara en lösning.

Krav på familjehem

Familjehem kan vara lösningen i flera olika situationer, som t.ex. ekonomiska svårigheter, hälsoproblem eller konflikter mellan föräldrar. Och eftersom ingen situation är den andra lik kan hur familjehem fungerar variera.

Till exempel kan barn bo hos fosterfamiljen bara vissa dagar i veckan, om de biologiska föräldrarnas jobb gör att de inte kan ha hand om barnen under den tiden.

En fosterfamilj kan också förordnas tillfälligt för barnet. Det kan vara om föräldrarna under en period inte har möjlighet att ta hand om sina barn, till exempel under en sjukhusvistelse.

Det vanligaste är dock ett långvarigt omhändertagande – då man inte kan förutse när barnet kommer att kunna återvända och bo med sin biologiska familj igen.

Att ta sig an ett barn: Ett svårt val

Gifta par har det bästa utgångsläget för att bli familjehem för ett barn. Par som har barn i samma ålder som de barn som behöver en plats, har företräde. Därefter ges företräde till gifta par utan barn, och sist till ensamstående.

Socialtjänsten tillsammans med vårdgivare förbereder, utvärderar och stöttar familjehemmen. Detta är avgörande, eftersom situationen måste hanteras med professionellt stöd och hjälp.

Att uppfostra ett barn med en tuff bakgrund är underbart, men kan också vara en utmaning. Barnet kan känna sig konstigt i familjehemmet, eller uppföra sig på opassande sätt.

I det sammanhanget är det viktigt att poängtera att barnets största rädsla är att förlora sin biologiska familj. Eftersom barnet inte känner familjehemsföräldrarna speciellt bra är det naturligt att de inte vet hur mycket de kan lita på dem. Därför är det viktigt att vara flexibel.

Fördelarna med familjehem

Familjehem gör det möjligt för barn i alla åldrar att växa upp i en familj som inte är deras egen, men som ändå är stöttande. De kan bo där närhelst de behöver.

Det här ger både kortsiktiga och långsiktiga fördelar. Brist på adekvat vård under den tidiga barndomen kan få allvarliga och ibland permanenta konsekvenser för ett barns utveckling. Tack vare familjehem får många barn en lyckligare barndom och en bättre framtid.