Evolutionära effekter av kejsarsnitt på kvinnors kroppar

· 30 september, 2018
Kvinnor med trångt bäcken skulle inte ha överlevt barnafödsel för 100 år sedan. De gör det nu och och skickar vidare generna för trångt bäcken till sina döttrar.

Detta uttalande gjordes av Philipp Mitteroecker, en av flera vetenskapsmän som studerat evolutionära effekter av kejsarsnitt på kvinnors kroppar.

Studien har inte som motiv att kritisera kejsarsnittet som medicinskt ingrepp, klargör experten. Den vill snarare visa på evolutionära effekter av kejsarsnitt på mänskligheten.

Innan kejsarsnittet existerade fördes inte generna till trångt bäcken vidare eftersom båda två hade dött vid födseln. Nu kan kvinnor som har ett trångt bäcken få barn tack vare kejsarsnittet och på så sätt går generna vidare till nästa generation.

Därför fastslår en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences att den vanliga användningen av den här proceduren har en effekt på den mänskliga evolutionen.

Evolutionära effekter av kejsarsnitt

Evolutionära effekter på kvinnors kroppar

Enligt forskarna har antalet fall där bebisar inte klarar att ta sig ut genom födselkanalen ökat. På 60-talet var antalet barn 30 på 1000. Idag har antalet ökat till 36 på 1000.

Österrikiska forskare tror att den här trenden kommer att öka, men inte så till den milda grad att det kommer att utesluta naturlig födsel.

”Utan det här moderna medicinska ingreppet var den här typen av problem oftast dödliga och detta är ur ett evolutionärt perspektiv naturlig selektion.” Denna affirmation gjordes också av Mitteroecker, medlem av det teoretiska biologidepartementet på universitetet i Wien.

Evolutionära effekter på smala midjor och stora bebisar

De ansvariga forskarna för den här nyliga undersökningen ställde sig frågan varför människans midja inte har blivit vidare med tiden.

En mänsklig bebis huvud är stort om vi jämför det med andra primater. Därför är vår födelseprocess svårare än till exempel chimpansernas.

Forskarna utformade en matematisk modell med data från Världshälsoorganisationen och andra viktiga studier gjorda på nyfödda.

Vad de fann – försäkrar en artikel publicerad av BBC – var motsatta evolutionära styrkor. Å ena sidan är tendensen att nyfödda föds större och hälsosammare.

Å andra, om de blir för stora, så fastnar de under förlossningen. Förr i tiden hade som sagt både mor och barn dött som resultat. Således hade inte mammans gener förts vidare till nästa generation.

”En sida av det selektiva urvalet – nämligen trenden mot mindre bebisar – har försvunnit på grund av kejsarsnitten”, säger Dr Mitteroecker.

Informationen får forskarna att obevisat anta att det finns flera evolutionära effekter av kejsarsnitt. Först ökar det antalet kvinnliga kroppar som inte tillåter naturlig födsel. På samma gång, ökar antalet stora och hälsosamma bebisar. Dessa har större chans att överleva och att växa sig starka och hälsosamma.

En mors lycka börjar när ett nytt liv rör sig inombords, när ett pyttelitet hjärtslag hörs för allra första gången, och en lekfull spark påminner henne om att hon aldrig är ensam.”

-Okänd-

Kejsarsnitt: En ökande praktik

Gravid
Enligt data från Världshälsoorganisationen (WHO) har experter över världen sedan 1985 enats om att antalet födslar genom kejsarsnitt inte bör överstiga 10-15 % av alla födslar.

I många länder är dock födsel genom kejsarsnitt vanligare än vaginala. I Brasilien till exempel genomförs mer än hälften av alla födslar via kejsarsnitt, och procentsatsen är högre i den privata vården. Den här praktiken ökar och blir vanligare i likaväl industrialiserade länder som utvecklingsländer.

WHO menar att kejsarsnitt bara borde utföras när det är nödvändigt. Det bör inte hållas inom en särskild procentsats bara för sakens skull.

När det är berättigat ur medicinsk synvinkel är kejsarsnittet effektivt vad det gäller att förebygga dödsfall.

Det verkar dock inte finnas några fördelar för kvinnor eller deras barn att utföra kejsarsnitt utan att det är medicinskt berättigat.

Som med andra operationer, är kejsarsnittet förknippat med lång- och korttidsrisker. Ingreppets effekter kan vara i flera år efteråt och påverka modern och barnets liv, likväl som framtida graviditeter.