Separation från beroendefigurer

Separation från beroendefigurer
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 01 april, 2019

Ett barns framtid beror till stor del på de tidiga relationer som han formar med sina föräldrar och beroendefigurer.

Om ett barn får mycket kärlek och omtanke från sina föräldrar sedan födseln så kommer detta barn också att genomgå en hälsosam emotionell utveckling.

Barnet kommer växa upp till en självsäker person med bra relationer och möjligheter till framgång.

I den här artikeln kommer vi prata om det band som formas med vårdnadshavaren. Detta manifesterar sig själv i form av leenden, tårar, kontakt och kommunikation etc.

Emotionella band och stabilitet

Säkra relationer ger barnet en mer stabil emotionell utveckling. Om barnet inte växer upp med stabila relationer kan detta resultera i osäkerhet, depression och ångest.

Moderns personlighet och livserfarenheter påverkar hur hon behandlar sitt barn. Barnets temperament kommer i sin tur också att påverka förälderns beteende.

Oberoende och självsäkra mödrar är bra på att bygga relationer. Men mödrar som har svårt för att besluta sig, och som lever i minnet av sina egna erfarenheter, kommer ha det svårare.

Positiva emotionella band gör att barnen lär sig lättare. Mellan 10 till 18 månader börjar barnen att utforska världen. De vet att de har någon som skyddar dem under detta stadie, vilket ger dem en känsla av trygghet.

Bandet börjar formas vid 2 månaders ålder, men är som starkast vid 2 års ålder. Det är då barnet lider då det separeras från sina beroendefigurer.

Denna separation (exempelvis att gå till jobbet eller dagis) ger upphov till ångest. Om barnet förstår att föräldern kommer komma tillbaka så kommer han eller hon att börja lära sig.

Barnet börjar då att forma band med sekundära beroendefigurer som lärare, och börjar samtidigt att bli mer självständigt. Barnet vill upptäcka den nya miljön som han eller hon har runt sig.

Mor med sin bebis.

Beroendefaser

Det finns fyra beroendefaser:

  • Från födseln till två månader, när barnet accepterar alla som erbjuder tröst.
  • 2 till 7 månader, när barnet inte protesterar om föräldrarna går iväg.
  • 7 till 30 månader, barnet känner sig ängsligt i närheten av främlingar.
  • I fas fyra, efter 30 månaders ålder så blir han inte ledsen då vårdnadshavaren går iväg.

När barnet har gått igenom dessa faser så kommer det ha byggt upp en större självkänsla.

Rädsla och osäkerhet kopplat till beroendefigurer

Inom osäkra beroenderelationer så förekommer det vissa emotionella brister. Å ena sidan kan barnet komma att lita på sig själv men inte andra.

Barnet kan också utveckla en negativ bild av sig själv och en positiv bild av andra.

När barnet separeras från sina beroendefigurer innan 6 månaders ålder så är konsekvenserna inte så farliga. Barnet kan vänja sig vid korta separationer.

Mellan 6 månader och 2 års ålder kommer en lång separation att orsaka problem. Om detta händer för mycket kan det skada barnets personlighet. Adoption och långa sjukhusbesök kan orsaka problem i det långa loppet.

Mamma som håller upp sin bebis.

Effekterna av att separeras från beroendefigurer

På kort sikt kommer detta orsaka stress, irritation och depression. På lång sikt kommer barnet få problem inom sina sociala relationer. Det kan uppleva huvudvärk, illamående och kräkningar. Om detta pågår under alltför lång tid bör man konsultera en psykolog.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.