5 fraser att undvika när ditt barn inte vill äta

Det finns vissa fraser som föräldrar bör undvika när deras barn inte vill äta. Att skuldbelägga eller utpressa är vanliga misstag.
5 fraser att undvika när ditt barn inte vill äta
Maria Fátima Seppi Vinuales

Skriven och verifierad av psykologen Maria Fátima Seppi Vinuales.

Senaste uppdateringen: 09 november, 2022

I många hushåll med små barn liknar måltiden en pjäs: Det finns stunder av sötma, drama, ilska och frustration. Men många gånger, i ett desperat försök att sätta stopp för denna spända scen, vädjar vuxna till skuldkänslor eller utpressning, utan att inse vilket misstag de gör. Låt oss se vilka fraser som bör undvikas när ditt barn inte vill äta.

Vad ska man inte säga när ens barn inte vill äta

Vissa av de fraser vi brukar använda när vårt barn inte vill äta är farliga och kontraproduktiva. Därför är det bäst att analysera deras bakgrund och ta bort dem från vår repertoar.

1. “Det finns så många barn på gatan som skulle vilja ha den här tallriken med mat”

Även om det är sant att många människor upplever hunger, är det ingen bra idé att försöka övertyga vårt barn att äta genom skuld. Faktum är att användningen av dessa fraser kan accentuera de beteenden som vi vill utplåna ännu mer, och dessutom få dem att känna en koppling till mat som är obehaglig.

2. “Om du inte äter blir du inte stor, du stannar …”

Den här frasen är inte heller en bra idé. Å ena sidan låter det som ett straff och detta har en kortvarig effekt, eftersom det kanske fungerar på första försöket, men det fungerar inte som en varaktig lektion. Samtidigt stigmatiserar det också vissa kroppstyper och fysiska egenskaper, såsom smalhet eller kortväxthet.

Vi vet att många gånger får barn höra “du kommer att bli kort”, “du blir för smal” eller “du kommer att bli formlös”, som om det är något fel på dessa egenskaper. Det är viktigt att validera kroppens mångfald och förklara för barn de verkliga anledningarna till varför det är viktigt att upprätthålla en hälsosam och varierad kost.

En tonårsflicka som vägrar äta maten som hennes far tillagade.
Att manipulera för att få våra barn att äta ger ett kontraproduktivt budskap. Till exempel att kärleken rättfärdigar allt, även att göra saker vi inte vill göra.

3. “Om du inte äter det jag har lagat åt dig så är det förmodligen för att du inte älskar mig”

Detta är en form av manipulation, hur man än ser på det. Det sätter barnet i en position där det, för att bevisa sin kärlek, måste göra något av skyldighet och mot sina önskemål. Även om det kanske inte verkar så är det subliminala och mycket farliga budskapet att kärlek rättfärdigar allt, till och med att göra något vi inte är bekväma med.

4. “Om du äter så ger jag dig …”

Detta skulle också kunna betraktas som en sorts utpressning. När vi gör detta riskerar vi att barn förknippar mat med en belöning och bara lägger vikt vid det på grund av priset de får i gengäld.

Vad barn istället behöver veta är varför det är viktigt för dem att äta bra och att göra det oavsett om det finns glass till efterrätt, eller några extra minuter för att titta på TV. Den dagen vi inte har någon belöning kommer de annars att vägra äta, och vi vuxna kommer att hamna i en återvändsgränd.

5. “Gillar du inte det här? Säg vad du vill ha så lagar jag det åt dig.”

Det här är en knepig fras och ett tveeggat svärd. Det är sant att det finns tillfällen då hela familjen inte är överens om menyn och olika rätter kan tillagas. Denna situation bör dock undvikas så långt som möjligt.

Det är viktigt att inte bara ta till de typiska rätterna som barn gillar (som pasta) och anstränga sig för att uppmuntra dem att prova en mängd olika livsmedel. Det är viktigt att skilja på avsmak och preferens, eftersom det finns åldrar då barn tar till “nej” som ett sätt att få det de gillar bäst.

Du kanske är intresserad av: Vikten av att säga NEJ till dina barn

Vad du kan göra för att få ditt barn att äta

Föräldrar lagar mat tillsammans med sina barn.
Att bjuda in dina barn att laga mat med dig kommer att tillåta dem att dela en underhållande stund med dig och motiverar dem att smaka på sina egna rätter.

Här följer några rekommendationer för att få ditt barn att njuta av maten:

  • Sök efter att erbjuda alternativ: Det kan finnas vissa livsmedel som ditt barn inte vill äta, men istället för att tvinga dem att äta är det bäst att leta efter andra alternativ som erbjuder liknande näringsämnen.
  • Gör dem till en del av menyplaneringen: Vissa dagar i veckan kan du fråga dem vad de vill äta och uppfylla deras önskemål.
  • Försök att göra måltiden trevlig: Om ditt barn inte gillar det som bjuds, flytta fokus bort från maten. Maten i sig får hamna i baksätet. Snarare kan måltidstiden vara en ursäkt för att ta en paus från dagen, för att dela med sig av, och prata om, dagliga aktiviteter.
  • Försök att laga mat tillsammans: För att göra måltiderna roligare kan du bjuda in ditt barn att laga mat med dig.
  • Försök att introducera mat långsamt: Börja med mat de gillar och erbjud dem gradvis andra smaker.
  • Låt dem utforska maten med alla sina sinnen: Ställ frågor om dess konsistens, arom och färger. Detta är också ett sätt att förhålla sig till mat.
  • Erbjud en tallrik med en uppmätt mängd mat: Om det är svårt att äta är det bättre för barnet att be om en extra portion, istället för att erbjuda för mycket på tallriken. Mängden kan kännas överväldigande att se på och leda till avsmak.
  • Prata med ditt barn, fråga dem varför de inte vill äta och vad de tycker om mat: Om du uppmuntrar till dialog kan du kanske förstå eller upptäcka några av deras idéer om mat. Till exempel kanske de såg något på TV som utlöste en negativ känsla om en viss mat och det är därför de inte vill äta det.

Du kanske är intresserad av: Vad innebär positiva föräldrafärdigheter?

Du borde fråga och undra vad som händer

Inför barns bristande intresse eller avvisande av mat är det logiskt att vuxna oroar sig. Det är dock viktigt för oss att tänka på hur vi själva agerade i det ögonblicket. Till exempel om vi lagade mat med motvilja, om vi klagade medan vi gjorde det, eller om vi var så trötta att vi bara ville att barnen skulle äta snabbt för att somna den dagen.

Det är viktigt att veta att det känslomässiga klimatet kring mat också kan fungera som en konditionsfaktor, både för och emot.

Slutligen bör du inte tvinga ditt barn, eftersom det kan komplicera situationen ytterligare och öka obehaget. Det är också klokt att rådgöra med sakkunniga på området, eftersom situationen i vissa fall är mindre allvarlig än den verkar. Detta kan hjälpa oss att relativisera situationen och förstå hur vi ska agera utifrån barnets ålder.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Martín, S. C. (2020). Trastornos de la conducta alimentaria en el niño pequeño. PediatríaIntegral, 108.
  • Villares, J. M., & Segovia, M. G. (2015). Alimentación del niño preescolar, escolar y del adolescente. Pediatr Integral19(4), 268-276.
  • López, C., Mario, J., & Ayllón Valdés, L. (2002). Anorexia en la infancia. Revista Cubana de Pediatría74(3), 213-221.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.