Omklamringsreflexen – något bebisar föds med

· 24 april, 2018

Den så kallade omklamringsreflexen, eller mororeflexen som den också kallas, är en av de första reflexerna som människan uppvisar.

Ibland oroar det oss att se det eller när vi ser subtila ryckningar, där bebisen slår ut armarna och blir stel. Det första du ska veta är att det inte finns något fel med att bebisen gör så. Det är en ofrivillig reflex som försvinner när bebisen blir runt 4-5 månader gammal.

I den här artikeln ska vi förklara lite mer om omklamringsreflexen för att reda ut eventuella frågor du har.

Varför kallas den för mororeflexen?

Omklamringsreflexen kallas även för mororeflexen efter den österrikiske barnläkare som studerade den i början av 1900-talet: Ernst Moro. Den definierades som en instinktiv reaktion som dyker upp när barnet tror att det inte har en säker stödpunkt. Det kan även ske vid plötsliga positionsbyten.

De kan även uppvisa omklamringsreflexen när de hör ett oväntat ljud eller inser att de faller baklänges. Det är en avgörande spegling av utvecklingen hos barnets centrala nervsystem.

Intressant nog är omklamringsreflexen nära kopplad till rädsla och en känsla av hot. Den anses vara den enda rädslan som inte är inlärd.

Hur, när och varför?

Under de första månaderna i livet är nervsystemet (bland andra system) i konstant utveckling. Det är vanligt att se en serie förändringar, såsom gråt eller omklamringsreflexen. Med andra ord säger ofrivilliga reflexer att bebisen utvecklas normalt.

Gråtande bebis

De som studerar och bevakar dessa reflexer är läkare, och framförallt barnläkare. De bekräftar huruvida bebisens nervsystem utvecklas korrekt eller inte.

För att göra det placerar de bebisen i en viss position för att lura hjärnan att ge det svar de vill observera. För att bekräfta eller utesluta närvaron av omklamringsreflexen hos bebisar måste man göra ett enkelt test.

Under en rådgivning kommer barnläkaren lägga bebisen på en mjuk kudde, ta dess huvud och sedan snabbt simulera ett fall. Han kommer omedelbart återta kontrollen över bebisen för att hindra den från att falla mot kudden.

De gör det för att få bebisen att tro att den tappat balansen; omklamringsreflexen aktiveras då automatiskt. Det är vad barnläkare vill observera.

Varning! Lyft aldrig bebisens kropp från kudden, bara huvudet lite grann för att simulera känslan av ett fall.

När den ställs inför känslan av ett fall bör bebisen rycka till. Det normala svaret är att bebisen för sina armar åt sidan med handflatorna uppåt och fingrarna utspända.

När förskräckelsen försvinner och bebisen börjar slappna av kommer den ta tillbaka armarna till kroppen.

Kom ihåg att bebisars hjärnor fortfarande utvecklas. Ibland kan de känna sig ur balans bara genom att drömma; andra gånger räcker det med en nysning för att utlösa omklamringsreflexen. Ett oväntat ljud eller en kittling kan också få dem att reagera på detta sätt.

För föräldrar kan det vara skrämmande att se reflexen för första gången eftersom bebisen blir stel och kan få en annan hudton på grund av det ökade blodflödet. Men det finns ingen anledning att oroa sig, för det faller inom de normala parametrarna för barnets utveckling.

Efter att ha upplevt dessa 5-6 sekunder av skrämsel är det normalt att bebisen börjar gråta. Det är väldigt viktigt att du får den att känna sig säker och avslappnad för att den inte ska känna sig rädd under en längre tid.

Det är även viktigt att påpeka att det finns bebisar som även i vaggan och när de sover kan uppleva omklamringsreflexen. De sträcker plötsligt upp sina armar, blir stela och börjar gråta.

Hur upptäcker man omklamringsreflexen hos sin bebis?

Bebis uppvisar omklamringsreflexen

  • Ett skrämt uttryck i bebisens ögon. Ögonen är även vidöppna.
  • Bebisen sträcker ut armarna med handflatorna uppåt och fingrarna spretande. Efter några sekunder upphör reflexen, kroppen slappnar av och bebisen tar tillbaka armarna till bröstet.
  • Plötslig gråt.

Vad händer om bebisen inte uttrycker denna reflex?

Om din barnläkare märker att reflexen saknas kan det röra sig om en åkomma i nervsystemet. Därför kan man undersöka barnet för att titta efter närvaron av hemiplegi, vissa typer av paralys eller till och med en fraktur i nyckelbenet.

Om reflexen finns kvar efter åtta månader i livet kan en neurologisk åkomma också vara orsaken.

När bebisen upplever omklamringsreflexen ska du försöka lugna den. Plocka inte upp den omedelbart. Smek den bara lite för att få den att slappna av. Vid din sida kommer den känna sig skyddad och lugna ned sig.

Om du tror att ditt barn uppvisar omklamringsreflexen kontinuerligt bör du tala med din barnläkare. Men kom ihåg: omklamringsreflexen är en primär reflex som visar den normala utvecklingen hos en nyfödds centrala nervsystem. Vid 4-5 månaders ålder kommer den försvinna.