En lovande uppfinning: Sinnesflaskor
Pedagogen Maria Montessori har kommit på en lovande uppfinning: sinnesflaskor. Det är något som hjälper barn att slappna av. Men tro inte att det bara lugnar barnen! Samtidigt som flaskorna lugnar de små kan de också hjälpa oss föräldrar att slappna av.
Även om raseriutbrott är normalt i vissa åldrar är det oroande, stressande och hopplöst när de kommer allt oftare.
Det är vanligtvis väldigt svårt att kontrollera ett barn när det gråter eller är irriterat. Därför slutar det ofta med att man ger upp och låter barnets vilja bestämma, allt för att vi inte vet hur vi ska agera.
Men det finns olika teorier och rekommendationer för att hjälpa föräldrar ta kontroll över raseriutbrotten. Vissa står ut bland de andra som praktiska, välbeprövade och med ett gott rykte.
Men på samma gång får vi inte glömma att en anledning till att barn agerar som de gör är deras ålder och i en del fall kan det handla om beteendestörningar.
Bra att veta om sinnesflaskor
Maria Montessori är en barnpedagog som har skapat en utbildningsmetod med det övergripande målet att utbilda barnet utan behovet av straff, genom att dra nytta av barnets naturliga förmågor.
Det är mycket som barn inte förstår och de har ännu inte vuxnas förmåga att anpassa sig till vissa miljöer och kommunicera ordentligt. Därför kan de små ibland agera på ett obegripligt sätt som frustrerar oss.
Sinnesflaskan är designad för barn mellan två till sex år.
Enligt studier är den utmärkt för att hålla barn underhållna, så länge flaskans syfte är tydligt för barnet sedan innan.
Hur man tillverkar en egen
Något som utmärker sinnesflaskorna är att du kan göra dem själv hemma. För att göra det behöver du följande material:
- En genomskinlig flaska eller burk med lock. Det är bäst om den är gjord av plast för att den inte ska gå sönder om den tappas.
- 1 (eller 2 olika) glitterlim. Det kan vara några teskedar eller önskad mängd.
- 3 till 4 teskedar glitter i olika fina färger; det rekommenderas att man lägger i mer glitter än vad som finns i limmet.
- Lite karamellfärg i ditt barns favoritfärg eller den du tycker passar bäst.
- Schampo, helst ett neutralt som passar barn. Man kan även använda glycerin.
- Varmt vatten
- En varm limpistol
- Lim till limpistolen
Hur du sätter ihop allt
- Lägg alla ingredienser inuti flaskan/burken i rätt mängd för storleken på behållaren. Lämna lite plats i toppen av flaskan utan någon vätska, ungefär lite mer än en centimeter.
- Du kan också lägga i små leksaker såsom båtar, figurer eller hjärtan. Lägg inte i för många eftersom man ska kunna se dem tydligt i behållaren.
- Blanda alla ingredienser och limma fast locket ordentligt med hjälp av limpistolen. Det hindrar barnet från att råka öppna burken.
I en sinnesflaska som tillverkats ordentligt ska ingredienserna röra sig på ett spännande sätt. Schampots, vattnets och limmets olika densiteter kommer göra att varje beståndsdel rör sig i olika hastighet och på olika sätt.
Fördelar med sinnesflaskor
Sinnesflaskor har många fördelar för ett barns beteende genom att ge barnet en chans att lugna ner sig. För att använda den ska barnet skaka flaskan/burken och observera de olika komponenternas rörelser inuti. Det håller barnet underhållet och fokuserat.
Sinnesflaskan är ett bra sätt att ockupera ditt barns uppmärksamhet en liten stund, men det är speciellt rekommenderat för att hjälpa barn att återhämta sig från sina raseriutbrott.
Tiden det tar för glittret att sjunka till botten kan fungera som ett slags straff för barnet om den måste vänta ut det för att få fortsätta med en normal konversation.
Andra fördelar med en sinnesflaska är:
- Den förbättrar deras koncentrationsförmåga.
- Den stabiliserar deras energinivå.
- Den är bra för att få sinnet att slappna av och att bygga upp sovrutiner.
- Den är användbar under långa resor eller när ditt barn måste vänta tålmodigt en stund.
- Den kan vara bra för rastlösa barn eller för de som har en risk för hyperaktivitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Romera Marín, C. (2017). Mindfulness en el aula: un proyecto para educar niños conscientes. http://repositori.uji.es/xmlui/bitstream/handle/10234/168801/TFG_2017_RomeraMarin_Carmen.pdf?sequence=5&isAllowed=y
- Díaz-Caneja, P. (2015). Un bosque tranquilo. Madrid, España: Ediciones Argentina.
- Kabat-Zinn, J. (2013). Mindfulness para principiantes. Numancia, Barcelona: Kairós
- Mañas, I., Franco, C., Gil, D. & Gil, C. (2014).Educación consciente: Mindfulness (Atención Plena) en el ámbito educativo. Educadores conscientes formando a seres humanos conscientes. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=4859791
- Wernicke, C. G. (1994). Educación holística y pedagogía Montessori. Educación Hoy, 10. https://www.holismo.org.ar/images/articulos/37%20EdHolPedMont%20(1).pdf