En enkel förklaring till hur jorden bildades

Universums ursprung är ett mysterium som vetenskapen förmodligen aldrig kommer att kunna lösa helt och hållet. Idag presenterar vi den bästa hypotesen som vetenskapen idag kan komma på för hur jorden blev till.

Skriven och verifierad av biologen Olga Carbajo.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Vår vackra planet föddes för cirka 4,54 miljarder år sedan. Mycket har förändrats sedan den tiden då den inte var mer än en samling stenar och gaser. Höga temperaturer, högt tryck och explosioner… Vi försöker här ge en enkel förklaring till hur vetenskapsmän idag tror att jorden bildades.

De flesta forskare tror att för 13,8 miljarder år sedan inträffade en enorm explosion även kallad Big Bang. Explosionen gjorde att en stor mängd materia exploderade och for ut i alla riktningar. Med tiden kom denna materia samman för att bilda solar, stjärnor, planeter och nebulosor… som i sin tur grupperade sig och bildade galaxer.

Bildandet av planeter

Från samma moln av stjärnstoff kom planeten jorden och vår sol att bildas. Först fick gravitationen molnet att dra sig samman och bilda små asteroider och sedan allt större stenar.

När dessa större stenar drog sig ihop och smälte samman blev de till primitiva planeter. Och sedan, som om någon spelade ett kosmiskt spel med kulor, började de krascha in i varandra.

Jorden låg på precis rätt avstånd från solen för att denna avkylning skulle inträffa. Men vår hemplanet var fortfarande en ogästvänlig och hård plats. Den saknade fortfarande en gasformig atmosfär och den var full av floder av lava från mängder av vulkanutbrott. Men denna lava gjorde inget annat än att bidra till att jordskorpan blev tjockare.

Som ett resultat av dessa vulkanutbrott släppte jordens yta ut primordiala gaser som i sin tur bildade atmosfären. Vid den här tiden bestod emellertid atmosfären av väte, helium, metan, ammonium, ädelgaser och en del spridda syrepartiklar.

Bildandet av vatten på jorden

Detta begynnande syre tillsammans med atmosfäriskt väte var under optimala tryck- och temperaturförhållanden för nästa viktiga steg i jordens utveckling. Som ett resultat av dessa förhållanden kondenserade de till den värdefulla vattenmolekylen som gör livet på vår planet möjligt. Faktum är att såvitt vi vet är liv utan närvaro av vatten inte tänkbart.

Land, hav och luft fluktuerade länge tills var och en nådde sin balans och de stabiliserade sig på sina permanenta platser. En flammande het flytande kärna, oceaniska och kontinentala yttre skorpor och atmosfäriska gaser… dessa gör alla planeten jorden unik, helt utan motstycke.

De skikt som utgör planeten jorden

Jordens struktur är verkligen det som gör den så speciell. Vår planet har fyra skikt med sina egna underlager, och med ett utbyte mellan dem alla. Detta gör livet på jorden möjligt. Men vad mer är, planeten jorden själv lever och är i ett tillstånd av ständig förändring.

Geosfären

Geosfären är det skikt som inkluderar allt från jordens centrum, kärnan, till jordskorpan. Radien för denna sfär mäter över 6 000 km. Den består av olika underlag som inkluderar den inre kärnan, den yttre kärnan, den övre manteln, astenosfären, litosfären och de oceaniska och kontinentala skorporna.

Biosfären

Biosfären avser jordskiktet som är värd för alla levande varelser som bebor vår planet. Floder, hav, berg, sjöar, öknar… Vi kan hitta levande mikrober så djupt under vattnet som 10 984 meter på bottnen av Marianergraven, som är världens djupaste djuphavsgrav. Samtidigt finns det levande organismer som lever nästan en mil över havet.

Hydrosfären

Hydrosfären är det lager av jorden som har vatten över och under den kontinentala skorpan. Den inkluderar hav, sjöar, floder, oceaner, polära isar, vattenånga och akviferer.

Detta skikt täcker upp till 70% av planeten, även om endast 3% av detta vatten är drickbart sötvatten. Planetens vatten går igenom en konstant cykel som involverar tre tillstånd: flytande, fast is och gas.

Atmosfären

Atmosfären är ett lager av gaser som kännetecknar bildandet av vår planet och som fungerar som en gigantisk kupol. Den skyddar oss från solens strålar och små asteroider från rymden.

Dessutom ger den oss de perfekta förhållandena för liv tack vare sin syrgasrika sammansättning (21%). Denna exakta procentsats varierar beroende på skikt och indelar atmosfären i tre underlager. Dessa är troposfären, stratosfären, mesosfären, jonosfären och exosfären. Alla dessa skikt tillsammans har en total radie på cirka 10 000 km.