Hur man hanterar förlossningsdepression

Hur man hanterar förlossningsdepression
Nelton Ramos

Granskad och godkänd av läkaren Nelton Ramos.

Skriven av Gladys González

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Depression efter förlossningen är inget man kan förutse; oavsett hur spänd av förväntan man är under graviditeten kan hormonerna börja löpa amok och så sitter man där, förtvivlad. Så hur hanterar man förlossningsdepression?

Depression kännetecknas som en blandning av ett flertal känslor: olycka, utmattning, skuldkänslor, etc. Det finns olika allvarlighetsgrader och typer.

Enligt The American Journal of Geriatric Psychiatry drabbas kvinnor av depression dubbelt så ofta som män. Med stor sannolikhet är det hormonella faktorer som bidrar till det.

Hur kan vi identifiera förlossningsdepression?

Upprörd mor och barn

När depressionen slår till, vilka symptom den uppvisar och känslornas intensitet varierar från kvinna till kvinna. För vissa kvinnor kan depressionen uppstå så snart barnet har fötts. För andra är det långt efter födseln.

För att identifiera depression efter förlossningen, var uppmärksam på följande symptom:

  • Ingen motivation. Man har ingen önskan att göra saker för sig själv eller för barnet.
  • Irritation. Små saker som händer under dagen räcker för att man ska bli upprörd.
  • Ofta förekommande ledsamhet och perioder av gråt.
  • Sömnsvårigheter.
  • I mer allvarliga fall kan kvinnan även tänka negativa tankar om sitt barn och sin egen personliga integritet.

Hur hanterar man förlossningsdepression?

Mor som pussar bebis

Det har skrivits mycket om förlossningsdepression, men än idag vet vi inte varför det händer och hur man hanterar depressionen på ett fulländat sätt. Vi vet inte vad som får vissa mammor att uppleva milda fall och vissa mer allvarliga.

Det enda vi vet är att de hormonella förändringarna som kvinnan genomlider under graviditeten har en påverkan på hennes humör efter att hon har fött barnet.

När man kommer hem med sin nyfödda är det normalt att man känner sig lite nervös och ängslig. Man kan också känna sig irriterad och sentimental.

Det är helt normalt att känna sig nere efter förlossningen. Det varar oftast i ca två veckor och försvinner vanligtvis utan att det behövs någon form av behandling.

Men om det går några veckor och ledsamheten inte försvinner anses det vara en förlossningsdepression.

Hur man hanterar depression och lindrar symptomen:

  • Få hjälp med vissa sysslor som har att göra med barnet. Du kan söka hjälp från familjemedlemmar, vänner och till och med anlita en sjuksköterska eller barnpassare om nödvändigt för att hjälpa dig att komma över det känsliga stadiet.
  • Kommunicera med familjemedlemmar. Det är speciellt viktigt när det har att göra med din partner. Låt honom veta hur du känner dig. Göm det inte inom dig. God kommunikation är bäst för alla.
  • Undvik att göra stora förändringar. Undvik saker som att flytta, resa, påbörja nya studier, etc. Det leder bara till mer stress och gör ditt humör värre.
  • Det är viktigt att man vilar. Försök att sova medan barnet sover för att återta den förlorade energin. Det kommer i sin tur stärka din tolerans.

Det går att omvända förlossningsdepression. Det finns massor av information om naturliga behandlingar och fysiska övningar som kan hjälpa dig att lindra symptomen.

Det är väldigt viktigt att du förstår att det inte är ditt eget fel. Det bästa är att försöka meditera över den fantastiska fasen du befinner dig i: “att du har blivit mamma”.

Att ofta krama och pussa dina barn kan också vara ett bra sätt att bemöta situationen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Evans, M., Vicuña, M., & Marín, R. (2003). Depresión postparto realidad en el sistema público de atención de salud. Revista chilena de obstetricia y ginecología, 68(6), 491-494.
  • Hasbún Hernández, J., Risco Neira, L., Jadresic Marinovic, E., Galleguillo U, T., González A, M., & Garay S, J. (1999). Depresión postparto: prevalencia y factores de riesgo. In Rev. chil. obstet. ginecol.
  • Medina, E. (2013). Diferencias entre la depresión postparto, la psicosis postparto y la tristeza postparto. Perinatología y Reproductiva Humana.
  • Mendoza, C., & Saldivia, S. (2015). Actualización en depresión postparto: el desafío permanente de optimizar su detección y abordaje. Revista médica de Chile, 143(7), 887-894. https://scielo.conicyt.cl/scielo.php?pid=S0034-98872015000700010&script=sci_arttext
  • Miranda Moreno, M. D., Bonilla García, A. M., & Rodríguez Villar, V. (2015). Depresión Postparto. Trances.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.