Hos mig fann du skydd och det kommer du alltid att göra

Hos mig fann du skydd och det kommer du alltid att göra
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 13 maj, 2018

Min kropp var ditt skyddande hus, ditt tillfälliga hem i nio månader. Därefter blev min famn din värme, ditt skydd och din komfort.

Och så kommer det att vara tills dagen du springer snabbare än mig, tills dagen du inte längre behöver hålla min hand.

Det är säkert fler än en mamma eller pappa som läser det här som saknar dagarna då deras barn behövde massor av närhet, månaderna då man tillsammans byggde bo och då barnets små händer ständigt greppade tag om ens fingrar.

Dessa dagar går fort över och lämnar oss likt en bris som kommer och går, och med oss har vi bara minnena kvar. Enligt forskare är vår kropp och närhet fortfarande viktiga för barnet fram tills den blivit 3 år.

Vi ska här prata om behovet att behålla den fysiska tillflykten även efter graviditeten och hur man får sin famn att fortsätta vara en trygg plats för barnet att växa i.

Min kropp är ditt hem tills du säger annat

Barn är kloka och vet vad deras grundläggande behov är. Vår skyldighet är därför att förstå och tillgodose dem ordentligt. Det spelar ingen roll om vår lilla vän är 3 eller 4 år och ber om att bli upplockad, den typen av närhet får barnet att känna sig älskad.

Vi vet att det ibland kostar en del, att man måste bortse från sina sysslor och istället lyfta upp dem och bära dem i sina armar fastän man kanske inte har tid.

Men kom ihåg att dagarna du bär barnet nära går över snabbt, så varför inte utnyttja dem till fullo?

Bär med dig barnet överallt under de första åren

Hos mig fann du skydd

Bebisar föds inte med en särskilt välutvecklad hjärna. Deras neurala nätverk utgör knappt 25% av vad som kan uppnås vid vuxen ålder.

Men glöm inte att hjärnan under de 3-4 första åren används till sin fulla potential.

Du måste utnyttja det tidiga stadiet på bästa sätt och då finns det inget bättre än att bära omkring på din bebis så mycket som möjligt, och så mycket som är rimligt.

Om du som mamma arbetar och måste lämna din bebis i några timmar varje dag ska du passa på att göra följande när ni väl har tid tillsammans:

  • Plocka upp din bebis direkt när du kommer hem från jobbet och lägg armarna om honom för att ge honom skydd.
  • Ta med dig ditt barn överallt, och ge fri tillgång till dina bröst.
  • Utan att märka det kommer ditt barn få det lättare och lättare att klara sig utan dig medan du är på jobbet. Han kommer kunna slappna av och bli mindre orolig och sedan vid närkontakt återigen känna ett varmt skydd.

Min kropp var ditt näste och det kommer det alltid att vara

Sök skydd i min famn

När våra barn blir 6 eller 7 år gamla fylls deras liv med fler huvudpersoner. Nu är det inte bara den gamla vanliga familjen som gäller. De får kamrater i skolan och träffar nytt folk som de kommer att dela mycket glädje och lek med. Deras värld växer och plötsligt börjar vi känna oss mindre viktiga.

En mamma och pappa slutar dock aldrig vara viktiga i barnets liv. Du är ditt barns rötter, den som barnet fått allting ifrån och som alltid kommer att finnas där, ge skydd och vägledning och vilja honom eller henne sitt absolut bästa.

Så var inte rädd om du redan från början använt din kropp och närhet som ständigt skydd för ditt barn där det kunnat vila, lugna sig och torka sina tårar.

För när ditt barn är 10, 12 eller till och med 20 år kommer det tacka dig för dessa ögonblick och ge dig en stor kram, och ni kommer båda påminnas om att ni alltid kommer att älska och finnas där för varandra.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.