Lätta och svåra förlossningar: Vad är skillnaden?

Lätta och svåra förlossningar: Vad är skillnaden?

Senaste uppdateringen: 07 augusti, 2019

Lätta och svåra förlossningar: vad är egentligen skillnaden? Du har sannolikt läst kommentarer om olika förlossningar i graviditetsböcker eller tidskrifter, eller hört talas om dem i ett samtal mellan vänner. Men vad gör en förlossning lätt eller svår?

I den här artikeln lär vi dig skillnaden mellan lätta och svåra förlossningar, liksom det som kännetecknar och särskiljer dem.

Lätta förlossningar

En lätt förlossning är en födelse utan att läkaren behöver ingripa. Det är vad som allmänt kallas en “naturlig” födelse och barnet kommer ut vaginalt.

När man kan förvänta sig en lätt förlossning kan födelsedatum inte förutses med fullständig säkerhet. Den här typen av förlossning uppträder vanligen mellan 37 och 41 veckor in på graviditeten.

nyfödd baby håller vuxens hand

När tiden är redo kommer barnet naturligt att vända sig med huvudet nedåt i födelsekanalen. Med sammandragningar och krystningar kan man lirka ut barnet, som är helt redo att lämna livmodern.

Målet för läkaren och barnmorskorna är att följa med kvinnan och att stötta henne emotionellt. Läkaren ser också till att det inte uppkommer några komplikationer som kan hindra en normal födelse.

Vissa kvinnor väljer en ryggmärgsbedövning. Andra bestämmer sig för att ta sig igenom smärtan för att inte missa något av upplevelsen.

Om anestesi inte tillämpas måste modern försöka hantera smärtan på andra sätt. Smärtan kan trötta ut henne, ge upphov till rädsla och skapa en känsla av brist på kontroll. Andningstekniker kan hjälpa mamman att hålla sig lugn.

En lätt förlossning är den som naturen har ämnat för alla kvinnor, och den som innebär mindre risk för både mamman och barnet.

Svåra förlossningar

Svåra förlossningar är när det finns komplikationer som kräver att en läkare ingriper. De klassificeras  ytterligare i två grupper, beroende på om komplikationerna kommer från modern eller barnet.

Komplikationer från mamman

I den här gruppen finns anomalier i kroppen hos den kvinna som föder. De kan vara av två typer:

  • Mekaniska förlossningskomplikationer är de som påverkar bäckenets benstruktur. Det kan finnas en brist på utrymme i bäckenområdet så att barnet inte får plats att tränga igenom på sin väg ut. Det finns andra mekaniska komplikationer som har att göra med livmodern eller födelsekanalen och som påverkar de mjuka vävnaderna. I dessa fall kommer läkaren att bestämma hur man ska gå vidare.
  • Dynamiska förlossningskomplikationer är de som påverkar livmoderns förmåga att dra ihop sig. De kan försämra frekvensen och intensiteten av sammandragningarna. Ibland blir sammandragningarna för starka. Ibland blir de mycket svaga och oregelbundna. Icke-rytmiska sammandragningar ingår också i den här kategorin.
lätta och komplicerade förlossningar: gravid kvinna håller sig för ryggen

Komplikationer från barnet

  • Barnet ligger på sidan eller på tvärs. Barnet är inte i den vanliga positionen med huvudet neråt: istället för att ha huvudet mot moderns bäcken ligger fostret i sidled. Då kommer läkaren utan tvekan besluta sig för att utföra ett kejsarsnitt.
  • Barnet ligger i säte. I det här fallet är det fötterna eller skinkorna som ligger i födelsekanalen. Läkaren kommer också sannolikt att välja ett kejsarsnitt i detta fall. Om förutsättningarna är optimala kan man välja en vaginal förlossning som ett alternativ.

Kan en svår förlossning förebyggas?

Forskning tyder på att det finns tecken inför förlossningen som gör att man kan förutse en eventuell förlossningskomplikation. Dessa inkluderar en högre ålder på modern eller om barnet är för stort och tungt. Om värkarbetet pågår för länge är det också en riskfaktor.

Man rekommenderar ofta att gravida kvinnor ska röra på sig och gå runt innan födelsedatumet. Att ändra kroppsställning under värkarbetet kan hjälpa barnet att positionera sig och förhindra en svår födelse.

Dessutom kan avslappning och djupandningstekniker bidra till en större känsla av säkerhet och komfort för mamman.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gordon: Obstetrics Gynecology & Infertility. 5th Edition. Scrub Hill Press Inc. 2001.
  • Rivlin: Manual of Clinical Problems in Gynecology and Obstetrics. 5th Edition. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. 2000.
  • Lambrou: The Johns Hopkins Manual of Gynecology and Obstetrics. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. 1999.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.