Den gyllene timmen för att knyta band med din bebis

Den gyllene timmen för att knyta band med din bebis
María Alejandra Castro Arbeláez

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 31 mars, 2018

Du börjar knyta band med din bebis långt innan födseln och det fortsätter utanför livmodern. Hela processen är viktig. Låt oss inte glömma att mödraskapet börjar så fort en kvinna börjar känna sig som en mamma.

Födseln och ögonblicken som följer är en speciellt känslig tid: den gyllene timmen för att knyta band med din bebis. Det är ett tillfälle som lämnar ett varaktigt avtryck på både mor och barn, och det lägger grunden för deras relation.

Efter födseln är båda kropparna fyllda med prolaktin, oxytocin och beta-endorfin. Dessa neurokemikaliska substanser är kända som “kärlekshormonerna”.

Vi kan kalla det kärlek vid första ögonkastet. Barnet känner samtidigt att modern är sitt första hem och litar på henne. På så sätt formas ett kärleksfullt band mellan dem.

Vikten av första intrycket: födseln

För inte så länge sedan brukade man linda om den nyfödde, visa modern barnet och sedan lägga barnet i en inkubator. De nya mammorna hade tur om de fick ha en liten stund för att gosa med den lille.

Tänk dig hur en sådan behandling är för ett nyfött barn som i 40 veckor har lyssnat på moderns hjärtslag i den mörka, varma och bekväma livmodern.

Nyfödd bebis med mor

Experter insåg till slut att mammans armar var den bästa inkubatorn av alla. När en mor gosar med sitt barn och håller det mot sin hud hjälper hon inte bara till att stärka kärleksbanden mellan dem, utan hon kickstartar även immunförsvaret eftersom de goda bakterierna som lever på moderns hud kan kolonisera barnet.

Vi får inte heller förbise vikten av fadern vid födseln. Ju mer han deltar, desto mer engagerad kommer han bli. Det är därför viktigt att han bevittnar födseln.

Fysiskt kontakt: viktigt för att knyta band med din bebis

Som vi har sett formas kärleksband under graviditeten och födseln för att ansluta till de neurologiska, endokrina och immunförsvarssystemen hos modern och barnet. Dessa är viktiga för barnets mentala och fysiska välmående.

En av de främsta inlärningsformerna uppstår genom fysisk kontakt och gosande. På så sätt utvecklar barnet sin förmåga till kärlek och förtroende. Vi maximerar instinktivt kontakten efter födseln och kommunicerar genom att vara nära.

Med dessa beteenden erbjuder vi våra barn den första läxan i emotionell intelligens. Även om vi inte inser vad vi gör säger vi åt dem att allt är OK, att vi skyddar dem och att de är säkra.

Nyfödd bebis som ligger hos mor

Den gyllene timmen för att knyta band med din bebis efter födseln

De flesta experter rekommenderar att man respekterar den så kallade gyllene timmen efter födseln. Det innebär att modern har minst en timme till att hålla barnet nära utan några avbrott eller störningar. Rengöring och provtagningar kan nästan alltid vänta.

Specialister hävdar att hudkontakt mellan modern och barnet stabiliserar den nyföddes andning och syrenivå i kroppen. Det håller också rätt blodsockernivå och blodtryck, utöver att minska mängden stresshormon och lugna gråtande barn.

Kontakten kan även underlätta amningen, då det hjälper flödet av moderns mjölk och sänker barnets risk för hypotermi.

Hudkontakt underlättar inte bara stabiliseringen och regleringen av fysiologiska processer, utan är också en gyllene timme för att knyta band och naturligt stärka bandet mellan mor och barn.

ORIG: https://youaremom.com/golden-hour-bonding-with-your-baby/


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.