Utfrysning: Problemet med exkluderade barn
Sociala relationer är aldrig enkla, särskilt inte under barndomen och tonåren. Många barn lider av utfrysning eller av att inte bli accepterade av sina kamrater. Detta kan vara förödande för deras känslomässiga välbefinnande och framtida självkänsla.
En av de största utmaningarna för barn är att bygga upp relationer med sina kamrater. Denna socialisering är mycket viktig för barns sociala och psykologiska utveckling. Det ger dem stabilitet, intimitet, skydd och känslomässigt stöd.
Men denna inlärningsprocess hindras ibland av utfrysning. Tyvärr är detta ett växande problem.
Vad är utfrysning?
I grund och botten är utfrysning en typ av exkludering som en individ utsätts för av sina kamrater. I allmänhet upplever offret en låg självkänsla och känner sig ensam. Detta kan återspegla sig i vissa förändringar i barnets beteende.
Det är motsatsen till social acceptans, där en individ upplever kärlek och erkännande och är populär bland hans eller hennes kamrater.
“Utfrysning en typ av exkludering som en individ utsätts för av sina kamrater.”
Anledningar till att ett barn blir utfryst
Utfrysning är en komplex situation som kräver åtgärder som främjar acceptans och inkludering.
Följande brukar förutspå utfrysning av ett barn från gruppen:
- Det utfrysta barnets beteende. I allmänhet har barnet inte någon bra kontroll över sina fysiska eller verbala impulser. Till exempel kan barnet ibland vara störande för resten av gruppen.
- Ständig motivering av barnets attityder. Han eller hon kan ibland skylla på någon annan för sina handlingar. Detta förstärker bara risken för utfrysning.
- Frustration hos den utfrysta individen. Detta kan förekomma i kombination med depression, fientlighet, isolering och andra konsekvenser.
- Blyga barn som tillhör olika sociala eller etniska grupper eller som har en funktionsnedsättning.
Utfrysning involverar dock variabler som inte bara är begränsade till det utfrysta barnets attityd. Det är en situation där alla parter i barnets miljö är involverade – lärare, familjemedlemmar och klasskamrater.
När barn blir exkluderade förlorar de möjligheten att etablera positiva relationer och utveckla sina sociala förmågor som stimulerar deras sociala och psykologiska tillväxt.
Hur kan du se om ett barn är offer för utfrysning?
Uppskattningsvis 15% av barn lider någon gång av utfrysning av sina kamrater. Det kan ibland leda till eller vara en del av mobbning. Att upptäcka att ett barn går igenom detta hjälper till att förhindra att situationen eskalerar.
De vanligaste attityderna hos utfrysta barn är följande:
- Aggressivt eller jobbigt beteende som gör det svårt att interagera med resten av gruppen.
- Oroligt och impulsivt beteende som får barnet att bli argt snabbt eller lätt.
- Utbrott, brist på fokus och uppkäftighet.
- Isolering, tillbakadragande och blyghet.
- Mycket små barn är benägna att ta till tårarna och gråta. De kan låtsas att de är sjuka eller har skadat sig eller be om att inte behöva gå till skolan.
Konsekvenser av utfrysning
Konsekvenserna av att bli utfryst av sina kamrater kan utvecklas över tid. Här är några exempel:
Kortsiktiga konsekvenser
Att bli offer för utfrysning kan lämna psykologiska skador som påverkar en persons interpersonella upplevelser. Det kan leda till att barnet tappar intresse för aktiviteter som han eller hon brukade tycka om. Barnet kan också utveckla en låg självuppskattning.
Utfrysning kan också leda till ångest, depression, ätstörningar, emotionella störningar och andra problem.
”Uppskattningsvis 15% av barn lider av utfrysning.”
Konsekvenser på medellång sikt
Om man inte tar itu med dessa attityder i tid kan situationen bli allvarlig. Det leder ofta till en rädsla för hela skolsituationen och verksamheten, vilket leder till låg akademisk prestanda och stora risker för att misslyckas i skolan.
Utfrysta barn utvecklar också en förvrängd självbild som leder till depression samt aggressiva och självdestruktiva beteenden.
Socialt utvecklar ett utfryst barn en misstro som står i vägen för barnets socialisering med vänner, inklusive nära familjemedlemmar. I detta avseende blir det utfrysta barnet ett offer och behöver omedelbar hjälp.
Långsiktiga konsekvenser
Med tiden förstör exkluderingen självkänslan och uppmuntrar aggression. Den drabbade individen uppvisar följande attityder:
- Frånvaro från skola eller arbete.
- Vandalism, rån, narkotikamissbruk och kriminalitet.
- Självmordstankar och social isolering.
- Nervositet, ångest och generaliserad rädsla.
- Ökad risk för att uppleva exkludering i alla åldrar.
Vad kan man göra åt utfrysning?
Som föräldrar, vårdnadshavare eller lärare är det bäst att utvärdera anledningen till utfrysningen och vidta omedelbara åtgärder. Alla inblandade parter bör inkluderas i lösningen för att uppmuntra integration och kooperativt lärande.
Samtidigt bör de vuxna erbjuda verktyg som hjälper barnet att effektivt inkludera sig själv i grupper utan att bli avvisad.
Sammanfattningsvis är utfrysning något som kan orsaka problem på lång sikt som ångest och depression. Att agera snabbt kan förhindra framtida konsekvenser. Det är viktigt att föräldrar stimulerar barnets sociala och psykologiska utveckling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Estévez, E., Martínez, B., Moreno, D., & Musitu, G. (2006). Relaciones familiares, rechazo entre iguales y violencia escolar. Cultura y Educación, 18(3-4), 335-344. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1174/113564006779173046
- García-Bacete, F. J., Carrión, A. L., & Casares, M. I. M. (2005). ¿ Por qué los niños no quieren jugar con otros niños? Un análisis exploratorio de los motivos de rechazo entre iguales. International Journal of Developmental and Educational Psychology, 1(1), 257-268. https://www.redalyc.org/pdf/3498/349832486018.pdf
- García Bacete, F. J., Sureda García, I., & Monjas Casares, I. (2010). El rechazo entre iguales en la educación primaria: Una panorámica general. Anales de psicología. https://digitum.um.es/digitum/handle/10201/14481
- Martín, E., & De Bustillo, M. C. M. (2009). Un análisis contextual de la preferencia y el rechazo entre iguales en la escuela. Psicothema, 21(3), 439-445. https://www.redalyc.org/pdf/727/72711821016.pdf