Rädslan för döden hos barn
Mellan 10 och 12 år börjar barn i allmänhet förstå begreppet död och vad det innebär. I denna ålder börjar de inse att alla, någon gång, slutar leva, inklusive dem själva och sina nära och kära. Det är vid denna tidpunkt som rädslan för döden brukar dyka upp. Dessutom, för familjer som behandlar detta ämne som något tabu, kan detta öka rädslan och till och med göra det till en störning för barnet. Vill du veta mer om rädslan för döden hos barn? I det följande stycket förklarar vi allt du behöver veta!
Rädslan för döden hos barn
På ett sätt är rädslan för döden normal och naturlig. Ingen gillar tanken på att försvinna från denna värld för alltid och behöva möta denna situation som är så okänd, osäker och överväldigande för människor.
När barn börjar uttrycka en sådan rädsla måste familjen vara där för att prata om den. Försök att svara på alla dina barns tvivel med uppriktighet och tydlighet. Undvik också lögner och försök att inte förtränga någon form av känsla eller känslor som uppstår under konversationen. Välj dessutom lämpliga ord, beroende på ålder och graden av känslomässig mognad hos dina barn.
Målet är att få barn att förstå att döden är en del av livscykeln. Förklara att allas liv tar slut. Ändå kan detta inte vara en anledning att inte njuta av vardagen och vara helt lycklig.
”Döden är ett levt liv. Livet är en död som kommer.”
—Jorge Luis Borges—
När ska man söka psykologisk hjälp för att övervinna denna typ av rädsla?
När rädslan för döden hos barn är extrem, okontrollerad och besatt, pratar vi inte längre om barndomsskräck. Vi pratar snarare om en psykologisk störning som kallas thanatofobi.
Thanatofobi är en typ av specifik fobi som involverar upplevelsen av en konstant upptagenhet med sin egen död, eller den hos en närstående. Denna irrationella rädsla som kvarstår över tid, orsakar ångest, obehag och mycket lidande i situationer som man tror kommer att uppstå i slutet av ens eget eller andras liv.
Detta begränsar och inaktiverar människor som lider av denna störning, eftersom vardagliga situationer som att gå ut på gatan eller sätta sig i en bil kan vara en källa till verklig stress och panik.
För att förhindra att detta problem eskalerar är det viktigt att du konsulterar en specialist så snart det finns minsta misstanke om att ett barn kan lida av thanatofobi. Det är viktigt att söka psykologisk hjälp för att övervinna den irrationella rädslan för döden.
Varför uppstår rädslan för döden hos barn?
Det är normalt att rädslan för döden fungerar som en självförsvarsmekanism mot situationer som utgör en fara eller ett verkligt hot mot ens liv. Denna typ av rädsla uppträder vanligtvis hos barn när de inser att inget är evigt. Det är en barndomsrädsla som upphör med tiden.
Men barn blir medvetna om den för att de har förlorat en älskad eller för att de har en person i sin närmiljö som lider av en allvarlig och möjligen dödlig sjukdom. Detta kan bli ett barndomstrauma som avsevärt påverkar barns psykiska hälsa.
I dessa fall är det nödvändigt att hantera dessa situationer på rätt sätt vid den tidpunkt då de inträffar. Försök att hjälpa barn att läka sina sår relaterade till denna fråga.
En annan anledning som kan orsaka denna rädsla hos barn är den ständiga exponeringen för filmer eller videospel där våld och död alltid är närvarande. Detta kan påverka dem psykologiskt, så det är lämpligt att kontrollera användningen av denna typ av audiovisuellt material.
Oavsett orsaken till rädslan för döden hos barn är det viktiga att behandla det som något naturligt. Sätt inte etikett på det som ett ”vuxet” ämne som barn inte kan förstå.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gala León, F. J., Lupiani Jiménez, M., Raja Hernández, R., Guillén Gestoso, C., González Infante, J. M., Villaverde Gutiérrez, M., & Alba Sánchez, I. (2002). Actitudes psicológicas ante la muerte y el duelo: Una revisión conceptual. Cuadernos de medicina forense, (30), 39-50.