Är det värt det att ge sig in i maktkamp med sina barn?
Att utöva ett ansvarsfullt och empatiskt föräldraskap med barn är inte alltid en lätt uppgift. Tvärtom, det är en väg som är full av utmaningar som måste övervinnas med hjälp av kärlek och tålamod. Men ibland kan enkla raseriutbrott förvandlas till en maktkamp som i slutändan påverkar en förälders relation till sina barn och ungdomar.
Mitt i sin inlärningsprocess kan barn utmana de gränser som har satts hemma genom raseriutbrott eller dåliga beteenden. Att förstå att detta är ett svar baserat på bristen på kunskap om hur man hanterar sina känslor är mycket viktigt. Inte bara för att inte ta saker personligt utan också för att inte ryckas med av impulser.
Du kanske är intresserad av: Utbildning mot drillning: problemet med auktoritet
Hur påverkar maktkamper relationen mellan föräldrar och barn?
Sättet på vilket problem hanteras är avgörande för att försöka lösa dem på ett fredligt och medvetet sätt. Det kan vara så att dina barn under sina första levnadsår lyssnar på dig i varje sak du ber dem om. Men när de växer upp och börjar bli tonåringar förändras saker och ting, och du måste lära dig hur du ska hantera dem.
När barn bryter samman i raserianfall är det vanligt att föräldrar tror att de manipulerar dem eller försöker få sin vilja igenom. Detta får dem att påtvinga en auktoritär föräldrastil där bara mamma eller pappa kan ha rätt, oavsett känslor som empati och respekt för barn och ungdomar.
Men totalitarism är inte någon praxis som är tillåten inom positivt föräldraskap. Om du vill odla emotionell intelligens hos barn måste du hålla auktoriteten måttlig i ditt hem. När barn och ungdomar beter sig olämpligt genom att överskrida familjegränserna måste du prata med dem på ett lugnt sätt så att de förstår sina misstag.
Föräldrar har inte alltid rätt
När vi som föräldrar använder vår maktposition för att införa mandat utan att ta hänsyn till våra barns känslor, då sårar vi dem mycket mer än vi kan föreställa oss. Bakom till synes oskyldiga auktoritetsfraser kan vi tysta våra barns åsikter och få dem att känna att de inte blir hörda.
Föräldrar har inte alltid rätt. Oavsett hur mycket visdom vi försöker dela med våra barn så finns det situationer där vi inte agerar på bästa sätt. På grund av detta bör vi uppmuntra dialog som ett förmedlande verktyg, vilket alltid är det bästa alternativet för att lyssna på båda parters känslor.
Studier har bekräftat att barn som växer upp i ett hem med konflikter, överdriven auktoritet och en brist på dialog tenderar att vara mer osäkra och tillbakadragna samt ha låg självkänsla. Så var mycket försiktig, vid många tillfällen märker vi inte den direkta inverkan vi har på våra barns uppfattning.
Fortsätt läsa: Hur man löser konflikter utan att det påverkar barnen
Är det värt det att hamna i en maktkamp med sina barn?
Det enkla svaret kommer alltid att vara “nej”. Men detta kräver att vi gräver djupare i hur vi behandlar våra barn när vi försöker lösa konflikter. Raseriutbrott är inget annat än en överdriven ansamling av känslor som måste få släppas ut på något sätt. Så var mer empatisk mot barn och förstå att det inte gör det med flit.
Positivt föräldraskap baserat på kärlek och respekt är avgörande för att uppfostra framtida vuxna som är medvetna om sig själva och andra. Om du känner att du under stressiga stunder antar en auktoritär attityd för att lugna dina barns beteende, då är det dags att ompröva din taktik.
Konflikter med barn kommer att finnas vare sig vi vill att de ska vara det eller inte vid vissa tidpunkter i livet. Men att veta hur man får ut det bästa av dem är viktigare än en maktkamp med sina barn om vem som är ansvarig eller vem som ska lyda utan att klaga.
Så, uppfostra genom goda exempel och tysta inte känslorna hos dina små i en iver att visa att du är i kontroll. Ledsaga dem istället genom empati och respekt så att de känner igen sina misstag och vet hur de kan kontrollera sin frustration.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Knerr W, Gardner F, Cluver L. (2013). Improving positive parenting skills and reducing harsh and abusive parenting in low- and middle-income countries: a systematic review. Prev Sci. 2013 Aug;14(4):352-63. doi: 10.1007/s11121-012-0314-1. PMID: 23315023. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23315023/
- Palacios, X. (2019). Adolescencia: ¿una etapa problemática del desarrollo humano? Revista Ciencias de la Salud, 17(1), 5-8. Disponible en: http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1692-72732019000100005
- Pérez-Fuentes MDC, Molero Jurado MDM, Gázquez Linares JJ, Oropesa Ruiz NF, Simón Márquez MDM, Saracostti M. (2019) Parenting Practices, Life Satisfaction, and the Role of Self-Esteem in Adolescents. Int J Environ Res Public Health. 2019 Oct 22;16(20):4045. doi: 10.3390/ijerph16204045. PMID: 31652560; PMCID: PMC6844133. Disponible en: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31652560/
- Krauskopof, Dina. (1999). El desarrollo psicológico en la adolescencia: las transformaciones en una época de cambios. Adolescencia y Salud, 1(2), 23-31. Revisado el 13-02-2022, disponible en: https://www.scielo.sa.cr/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1409-41851999000200004&lng=en&tlng=en