Migrän under tonåren: Ett känsligt problem
De flesta gånger vi får huvudvärk är det bara tillfälligt och vi ägnar inte mycket uppmärksamhet åt det. Det finns dock gånger när huvudvärken kan bli mer ihållande och näst intill outhärdlig.
Migrän är återkommande och intensiv huvudvärk. De är vanligtvis relaterade till kärlsjukdomar i hjärnan.
Migrän känns som huvudvärk men med ökat tryck på nerver, blodkärl, nacke och axlar. Enligt experter är huvudvärk den vanligaste neurologiska störningen under barndomen, som i detta sammanhang även inkluderar tonåringar.
Dr Charles Wibblesman, en medlem av American Academy of Pediatrics, säger att många av dessa fall av huvudvärk beror på den press som finns på ungdomar. Det kan vara stress som orsakas av skola, fritidsaktiviteter, familj och vänner.
Migrän under tonåren: Ett känsligt problem
Migrän är en mycket intensiv och återkommande form av huvudvärk. Den är också typiskt centrerad till ena sidan av huvudet. Migrän är vanligare hos kvinnor och uppträder mest frekvent mellan 10 och 30 års ålder.
Vissa experter anser att tillståndet kan vara ärftligt, eftersom 50% av de som lider av migrän även har släktingar som lider av eller tidigare har drabbats av migränanfall. Den mest accepterade patofysiologiska förklaringen är en neurogen inflammation som beror på aktiveringen av trillingnervens vaskulära system.
Hur man känner igen migrän under tonåren
Migränanfall kännetecknas av att de kommer plötsligt. De kan också vara åtföljda av följande symtom:
- Illamående eller kräkningar.
- Påtaglig smärta.
- Smärta som inte går över med medicinering och som blir värre av motion eller annan fysisk aktivitet (som att gå uppför trapporna).
- Synrubbningar som extrem ljuskänslighet, synförlust i ett visst område eller att man ser fläckar av ljus.
- Avsaknad av aptit.
- Trötthet.
“Migrän är en mycket intensiv och återkommande form av huvudvärk.”
Orsaker till migrän under tonåren
Det är inte känt exakt vad som ger upphov till migrän och det är fortfarande föremål för intensiva studier. Det finns dock vissa faktorer som kan påverka anfall, såsom:
- Genetik: Det är inte helt klart hur migrän är nedärvt, men man har upptäckt att vissa typer av migrän kan ärvas med den 9:e kromosomen.
- Huvudskador: Hjärnskakning med eller utan förlust av medvetande kan leda till migränanfall.
- Stress: Spänning, ångest och oro kan alla ha negativa konsekvenser och leda till att kroppens försvar mot migränanfall minskar.
- Hormoner: Hormoner är de främsta anledningarna till att migrän förekommer mer hos kvinnor än hos män under tonåren. Migrän blir vanligtvis värre under ägglossning och menstruation.
- Orala preventivmedel kan också orsaka migrän i vissa fall. Man har dock kunnat se att graviditet och klimakteriet kan minska förekomsten av migrän.
- Dåliga vanor: Detta är mest relaterat till matvanor och alkoholintag. Livsmedel som innehåller natriumglutamat (MSG), tyramin och nitrater kan alla göra migrän värre.
- För lite sömn: Sömnstörningar och missbruk av mobiler och andra skärmar kan utlösa migränanfall.
- Miljön: Starkt ljus, temperaturförändringar och höga höjder kan också utlösa migränanfall.
Behandling av migrän under tonåren
Först och främst är det viktigt att klargöra att tillståndet inte är lätt att diagnostisera. Det kan faktiskt ta flera månader att upptäcka migrän. Specialister anser bara att det är “sannolikt” att en tonåring har migrän efter att ha uteslutit andra patologier.
När diagnosen är fastställd är ett av de mest effektiva sätten att lindra den initiala fasen av symptom med vila och genom att ta speciella mediciner. Läkare brukar rekommendera smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel, antiemetika, ergotamin och triptaner.
Dessutom kan man använda farmakologiska och icke-farmakologiska förebyggande metoder. Läkemedel som beta-blockerare, neuromodulatorer, kalciumantagonister, antidepressiva läkemedel och antihypertensiva mediciner kan användas för att förebygga migrän. Man använder även botox som ett innovativt sätt att förebygga migrän.
“Migrän är inte lätt att upptäcka. I vissa fall kan det ta månader att diagnostisera tillståndet. “
Icke-farmakologiskt förebyggande behandlingar består i att korrigera matvanor genom att till exempel inkorporera näringsämnen som kanske patienten lider brist på, som vissa vitaminer. Det finns också fysiska behandlingsmetoder som massage, akupunktur och yoga.
Andra metoder man kan testa är att träna på avslappning och att ha en korrekt hållning. Vissa läkare rekommenderar psykologisk terapi som hypnoterapi eller psykoterapi.
Slutliga råd
Man rekommenderar personer som drabbats av migrän under tonåren att hålla reda på datumet för olika symptom, deras varaktighet och möjliga utlösande faktorer. När det gäller kvinnor är det viktigt att hålla reda på menstruationens startdatum för att läkaren ska få mer information och kunna dra viktiga slutsatser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arroyo, H. A. (2007). Migraña y otras cefaleas primarias en la infancia y la adolescencia. Medicina (B Aires), 67, 623-30. http://medicinabuenosaires.com/revistas/vol67-07/n6-1/v67_6-1_p623_630_.pdf
- Bille B. (1991). Migraine in childhood and its prognosis. Cephalalgia. 1: 71-5.
- Cárdenas Guiraudy, A., García Martínez, D. A., Pozo Lauzan, D., Pozo Alonso, A., & Moroño Guerrero, M. (2005). Migraña: Estudio clínico-genético en niños y adolescentes. Revista Cubana de Pediatría, 77(1), 0-0. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S0034-75312005000100001&script=sci_arttext&tlng=en
- Headache Classification Committee of the International Headache Society. (1988). Classification and diagnostic criteria for headache disorders, cranial neuralgias and facial pain. Cephalalgia. 8. (suppl 7: 1-96).
- Ozge A, Saşmaz T, Buğdaycı R, Cakmak SE, Kurt AÖ, Kaleağası SH, Siva A. The prevalence of chronic and episodic migraine in children and adolescents. Eur J Neurol. 2013 Jan;20(1):95-101.
- Sahd-Brown KE, Ruth-Sahd LA. Migraña Aguda en niños. Nursing (Ed española). 2018;35(6):26–31.
- Pedraza Hueso MI, Ruíz Piñero M, Martínez Velasco E, Juanatey García A, Guerrero Peral AL. Cefalea en jóvenes: Características Clínicas en Una Serie DE 651 casos. Neurología. 2019;34(1):22–6.