Eksem hos barn: Hur man förebygger det
Eksem är en hudåkomma som drabbar cirka 20% av barn under deras första år i livet. Det är en mycket vanlig sjukdom som ofta blir kvar i flera år, och sedan försvinner när de blir äldre. Lär dig att förebygga eksem hos barn här nedan.
Identifiera eksem hos barn
Symptom
Du kan identifiera eksem genom att observera rodnad på huden, klåda, smärta och svullnad i det drabbade området samt var, bland andra symptom.
Ålder vid första utslagen
Eksem påverkar alla hudtyper och syns vanligtvis i mycket ung ålder. Det kan emellertid se annorlunda ut på spädbarn och barn. Generellt påverkar det ansiktet, huvudet, händerna och vecken i armbågarna och knäna.
“I 60% av fallen börjar eksem under det första året i livet, främst under de första 6 månaderna. I 85% av fallen under de första 5 åren och endast i 10% av fallen utvecklas sjukdomen efter 7 års ålder.”
Oftast börjar det hos barn efter 3 eller 4 månaders ålder. Hudproblemen uppträder vanligen på kinderna, huvudet och benen. Vissa blandar ihop blöjutslag med eksem. Men eksem uppträder inte i områden som är ständigt våta.
Under barndomen kan det dyka upp efter 2 års ålder, och då kan du ofta se det på nacken, händerna, anklarna, i armbågsvecken och på skinkorna.På ljushyade barn uppträder utslagen vanligtvis i vecken och på inre delar av kroppen. Hos asiatiska och mörkhyade barn uppträder de vanligtvis på armbågar och knän.
Det är viktigt att påpeka att eksem uppträder i tre stadier under livet: hos spädbarn, barn och vuxna.
Hur eksem uppför sig
Eksem har två faser:
- Inaktiv. Huden blir mycket torr och fjällig, liksom känslig. Under denna period kan du använda förebyggande åtgärder för att förhindra att det blir värre. Det är bra att regelbundet smörja in det drabbade området med speciella återfuktande krämer.
- Aktiv. Inflammationen är mer intensiv, och var och blod från repor är vanliga. Dessutom kan huden bli inflammerad och få förhårdnader.
Hur man förhindrar eksem hos barn
Triggers
För att förhindra eksem hos barn är det viktigt att veta vad som utlöser dem. Låt oss börja med att säga att eksem inte är smittsamma.
Däremot så finns det en stor genetisk komponent och barnläkare säger att “hos 70-80% av barn finns det en familjehistoria eller personlig historia med hudåkommor.” Därför är det viktigt att ta hänsyn till genetiska faktorer.
Faktorer som bidrar till eksem hos barn:
- Torr hud
- Användning av krämer med kemikalier som orsakar irritation
- Herpes och svampangrepp
- Kontakt med allergener, pollen, damm, djurhår, matförgiftning etc.
- Kontakt med tyger som har tvättats med sköljmedel och användningen av syntetiska tyger som nylon, elastan eller viskos
De kliniska manifestationerna av eksem utgör grunden för diagnosen, eftersom det inte finns några specifika mikroskopiska förändringar eller laboratorietest som kan mäta det.
-M. Ridao i Redondo, barnläkare-
Förebyggande åtgärder
Numera kan du använda kortikosteroider och antibiotika för att kontrollera eksem hos barn. Dock kommer din läkare först att försöka hitta orsaken till ditt barns eksem och välja det bästa alternativet utefter det.
Här kommer några bra förebyggande åtgärder:
- Håll koll på temperaturen: Undvik överdriven värme.
- Håll området där ditt barn vistas fuktig
- Ge korta, uppfriskande bad för att få stopp på svettningar, med vatten som inte är för varmt.
- Se till du använder en tvål med surt pH-värde när du badar barnet.
- Klappa torrt huden utan att gnugga.
- Undvik att använda kläder gjorda av irriterande material.
- Applicera kräm eller återfuktande lotion dagligen.
- Undvik att det uppstår rivsår genom att klippa ditt barns naglar noga.
- Undvik att simma i pooler på grund av den höga mängden klor de innehåller.
- Minska kontakten med sura livsmedel (tomater, citrus, etc).
- Byt blöja ofta.
- Använd ett milt tvättmedel när du tvättar barnets kläder.
Kom ihåg att om du har några problem bör du alltid kontakta din barnläkare eller hudläkare. På så sätt får du den vägledning du behöver för att behandla ditt barns eksem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ruiz-Canela Cáceres J, Bernabéu Wittel J. Guía de Algoritmos en Pediatría de Atención Primaria. Dermatitis atópica. AEPap. 2015 (en línea). Disponible en algoritmos.aepap.org
- Mateos, M. (2011). Guía de tratamiento de la Dermatitis Atópica en el niño. Documento de consenso grupo de expertos. https://doi.org/10.1130/B30336.1
- Zambrano, A. Z. (1997). Dermatitis atopica. Pediatria Integral. https://doi.org/10.1016/S1761-2896(16)80892-4
- Fonseca, E. Dermatitis atópica. Asociación Española de Pediatría. https://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/dermatopica.pdf