Samspelet mellan elever i skolan
Att upprätta sociala relationer med kamrater under barndomen och tonåren är nyckeln till en optimal och balanserad utveckling. Därför är det oerhört viktigt för skolan att uppmuntra till sunda och respektfulla interaktioner mellan elever. När de gör det maximerar de sina elevernas sociala, kognitiva och språkliga förmågor.
Med andra ord måste utbildningsinstitutioner skapa utrymmen som möjliggör samarbete mellan eleverna. När detta är fallet blir samspelet mellan elever en aktiv resurs i inlärningsprocessen.
Barn växer då upp i ett varierat klimat som främjar följande värderingar:
”Att vi alla är olika är grundläggande för mänsklighetens väsen. Det är något vi föds med och bör därför aldrig vara en källa till hat eller konflikt. Vi bör respektera dessa skillnader. Där ligger en av de mest grundläggande principerna för fred: respekt för mångfald. ”
– John Hume –
Det sociala samspelet mellan elever i akademiska miljöer
- Individualistisk inlärning. Målen är individuella, vilket innebär att andras arbete inte påverkar en elevs personliga mål. I dessa fall får varje elev personlig vinning för sin egen prestation. De resultat som andra klasskamrater får har inget inflytande på varje enskild elevs resultat.
- Konkurrenskraftigt lärande. Alla elever strävar efter samma mål, men en elevs framgång beror på en annans misslyckande att nå dessa mål. Med andra ord är inlärningsprocessen exklusiv. En elev får maximal belöning medan alla andra i klassen får sämre resultat.
- Kooperativt lärande. Skolorna fastställer kollektiva mål som alla elever kan nå. På detta sätt gynnas hela gruppen och får vinning för de resultat de får.
Det bästa sättet att uppmuntra samspelet mellan elever är att tillämpa den kooperativa lärandestrukturen. Samtidigt innebär detta att vi måste försöka ta ett steg bort från de individualistiska och konkurrenskraftiga akademiska strukturerna i mer traditionella akademiska miljöer. Därför måste lärare organisera sina klasser så att undervisningen faller både på lärare och elever.
“Samarbete är den grundliga övertygelsen om att ingen kan komma dit om inte alla kommer dit.”
– Virginia Burden –
Bilda heterogena grupper för interaktion
Samarbetsinteraktioner mellan elever leder till förbättringar i följande aspekter:
- Sammanhållning inom gruppen.
- Harmoni – förmågan att komma överens med varandra.
- Lagarbete.
Men för att detta ska ske bör de grupper som skapats för samarbete vara:
- Sm: Högst tre till fem elever per grupp.
- Heterogena: Grupper ska inkludera elever med olika förmågor, motivation, behov etc.
Det är viktigt att påpeka att det krävs en blandning av pojkar och flickor i dessa grupper. Samtidigt bör lärare utvärdera möjliga kompatibiliteter och oförenligheter som finns bland klasskamrater.
När lärarna tar hänsyn till dessa överväganden kan de sedan fördela sina elever i tre undergrupper:
- De som har en större förmåga att hjälpa andra.
- De som behöver mer hjälp för att slutföra skolarbetet.
- Resten av klassen.
När lärare bildar grupper bör de inkludera minst en elev från var och en av dessa undergrupper i varje arbetsgrupp.
Låt oss till exempel säga att en lärare beslutar sig för att skapa ett lag på fyra elever. Helst skulle detta team bestå av en elev som kan hjälpa andra och en som behöver mer hjälp. De återstående gruppmedlemmarna skulle ha mer genomsnittliga akademiska förmågor.
På detta sätt får inte bara klasskamrater ny akademisk kunskap och nya färdigheter, utan de förvärvar också förmågan att umgås och interagera med alla typer av människor… inklusive de som är annorlunda än de själva.
”Inkludering handlar inte bara om fysisk närhet. Det handlar om att avsiktligt planera för alla elevers framgång. ”
– Daniel Comin –
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- De la Corte, C. M. (2017). Relación entre iguales, personalidad y problemas de ajuste en escolares de primaria de Huelva (Tesis doctoral). Huelva: Universidad de Huelva.
- García-Fernández, J. A. (1993). Interacción entre iguales en entornos de integración escolar: un ensayo de desarrollo profesional con profesores de educación infantil y de EGB (Tesis doctoral). Madrid: Universidad Complutense de Madrid.