Hur man undviker ångest efter semestern hos barn
När semestern tar slut väntar vardagsrutinen. Efter att ha varit på semester utan skola, fasta tider och ansvar kan barn ha svårt att ställa om. Även om ångest efter semestern bara drabbar en liten andel barn kan det vara bra att vara uppmärksam på tecknen.
Att anpassa sig till förändringar
Att komma hem igen efter semestern kan vara svårt för alla i familjen. Scheman, mattider och aktiviteter förändras. Under sommaren har vi mer flexibla scheman och livsstilar. Det är därför svårt för vissa barn att återuppta sin skolrutin.
Det är på grund av detta behov av att anpassa sig till nya rutiner som vissa fysiska och känslomässiga symptom kan manifestera sig i form av ångest, eller post-travel depression (PTD) som det heter på engelska. Även om det är vanligare hos vuxna kan vissa barn också lida av det.
Ångest efter semestern hos barn
Ångest efter semestern kan hos barn manifesteras med fysiska symptom som trötthet, dålig aptit, magbesvär med kräkningar eller diarré samt sömnstörningar eller sömnlöshet. Det ger också känslomässiga symptom som irritabilitet, gråtattacker, nedstämdhet och ångest.
Det kan också leda till beteendeförändringar som att inte vilja gå till skolan eller brist på koncentration under lektioner. Effekterna av ångest efter semestern varar vanligtvis några dagar och försvinner gradvis när barnet åter anpassar sig till sin skolrutin.
När barn går tillbaka till skolan
Om symptomen kvarstår i mer än två eller tre veckor rekommenderar vi att du konsulterar en specialist. Han eller hon kan då hjälpa till att avgöra vad det är som pågår. Det kommer vara nödvändigt att utesluta en anpassningsstörning som kan bero på något allvarligare som mobbning eller sociala eller akademiska svårigheter.
Tips för att undvika ångest efter semestern hos barn
Även om ångest efter semestern är vanligt och oftast försvinner inom några dagar efter att skolan har börjat kan du följa några riktlinjer för att motivera dina barn att hantera situationen med optimism. Du bör definitivt ingripa om ditt barn är mycket ungt. Du bör också vara extra uppmärksam om du vet att ditt barn har svårt att hantera förändring.
Gradvis förändring
För att underlätta övergången är det tillrådligt att ägna lite tid till att gradvis ställa om till dina barns skolscheman. Vi rekommenderar inte att ni kommer tillbaka från semestern precis innan skolan börjar. Det är att föredra att gradvis ändra era rutiner någon vecka i förväg för att hjälpa era barn att anpassa sig till skoltiderna.
Börja laga mat och be dina barn att ta ett bad vid fasta tider. Och börja framförallt reglera deras sömn så att det passar till skoldagen. Att få dem i säng tio minuter tidigare varje dag kommer göra det lättare för dem när skolan börjar.
Det är också tillrådligt att gå igenom de saker de lärde sig under det senaste skolåret under längre lov. Om dina barn har några läxor är det att bäst att de gör lite av dem varje dag. Det är bättre än att göra färdigt allt i början av lovet.
Om de inte har fått några läxor kan du tilldela dem några övningar eller köpa några arbetsböcker. På så sätt fortsätter de lära sig och blir inte lika osäkra när de går tillbaka till skolan.
En positiv attityd
Den inställning vi vuxna har till slutet av semestern är verkligen viktig. Om du överför negativitet och stress till dina barn kommer de att känna på samma sätt. Således är det att föredra att förmedla en glädje inför att komma hem igen till sin egen säng och sina egna leksaker.
Du måste lyfta fram de goda sakerna med att gå tillbaka till skolan, till exempel att träffa sina vänner igen och få höra om deras sommaräventyr eller börja på den fritidsaktivitet de gillar igen.
Att köpa och förbereda skolmaterial tillsammans kan också hjälpa till att underlätta för dem att komma tillbaka till deras rutin. Att köpa en ryggsäck, pennskrin och anteckningsböcker ihop med dina barn kan också hjälpa dem att se fram emot att gå tillbaka till skolan.
Gör dig själv tillgänglig
Om dina barn fortfarande verkar motvilliga eller vägrar gå tillbaka till skolan, försök att prata med dem. Lyssna på deras skäl utan att döma dem eller nedvärdera deras känslor.
Fråga om de känner sig oroliga över svårigheterna med ett nytt läsår eller om en skolkamrat eller lärare gör det svårt för dem. Om så är fallet, se till att hjälpa dina barn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Caballero, M. J. C., & Ochoa, G. M. (2001). Autoestima y percepción del clima escolar en niños con problemas de integración social en el aula. Revista de psicología general y aplicada: Revista de la Federación Española de Asociaciones de Psicología, 54(2), 297-311.
- Convertini, G., Krupitzky, S., Tripodi, M. R., & Carusso, L. (2003). Trastornos del sueño en niños sanos. Arch argent pediatr, 101(2), 99-105.
