7 ursäkter barn använder när de inte vill äta

Granskad och godkänd av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Skriven av Marisol Rendón Manrique

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Under sitt första levnadsår kan ett barn öka med upp till 6 kg i vikt och växa cirka 10 cm. Under det andra och tredje levnadsåret förändras utvecklingen, och ett barn kan också börja använda ursäkter för att inte vilja äta.

Eftersom barnen växer långsammare är också deras näringsbehov mindre. Därför kommer matvanorna att ändras radikalt i perioder. Det är alltså något du bör ta hänsyn till innan du börjar oroa dig för ditt barns brist på aptit.

Ibland är barn mer intresserade av att leka och ha roligt än att äta, och även det är något helt normalt.

De vanligaste ursäkterna för att inte vilja äta

1. “Jag är inte hungrig”
2. “Jag gillar inte den här maten”
3. “Min mage gör ont”
4. “Det luktar inte gott / ser inte gott ut”
5. “Det är för varmt / för kallt”
6. “Jag ska äta det senare”
7. “Jag är redan mätt”

Varför hittar barn på ursäkter för att slippa äta?

Här följer några anledningar till att barn kan vägra att äta:

• Ont i magen. Om barnet har problem med matsmältningen kommer aptiten också att minska drastiskt.
• Problem med tänderna. Smärta i tandköttet, gommen eller andra områden i munnen kan göra att barnet undviker att äta.
• Astma, hosta eller feber. Ett sjukt barn vill helst bara dricka, inte äta riktig mat.
• Emotionell oro. Döden, en skilsmässa, en flytt till ett nytt hus eller ett byte av skola är alla anledningar till att man kan tappa aptiten.
• Påtryckningar eller stress. När man försöker tvinga barn reagerar de ofta med att vägra och komma med ursäkter. En stressig skolsituation kan också vara en anledning till dålig aptit.

• Ingen hemlagad mat. Om barnet har vant sig vid färdigmat kan han eller hon sedan vägra att äta den hemlagade maten.
• Brist på fysisk aktivitet. En stillasittande livsstil gör också att ämnesomsättningen går långsammare och måltider är inte längre någon njutning.
• Småätande mellan måltider. Det är ingen fara med ett par mellanmål mellan dagens huvudmål. Men överdrivet ätande kommer naturligtvis att påverka matrutinerna.
• Repetitiva eller väldigt varierande måltider. När det finns för många valmöjligheter blir det svårt för barnet att välja. Om det å andra sidan inte finns några val alls kan barnet också bli trött på att alltid äta samma mat.
• Föräldrarnas attityder. Barn reagerar alltid negativt när de känner sig pressade. Det är därför viktigt att måltiderna är lugna och harmoniska.

Vad kan föräldrarna göra?

• Utbilda dig själv och dina barn. Lär er grunderna för bra och näringsriktig mat och lär dina barn hälsosamma vanor.
• Var konsekvent. Att ha konsekventa och välplanerade matstunder är viktigt för barn. För att det ska gå lättare kan du till exempel planera veckans måltider i förväg.
• Undvik tröstätande. Mat ska aldrig under några som helst omständigheter användas som straff eller belöning. Om man associerar mat med känslomässigt välmående kommer maten att förvandlas till något negativt.

• Barn borde äta samma mat som de vuxna. Försök därför undvika att erbjuda alternativ till hälsosamma måltider. Barnen borde vänja sig vid att äta samma hälsosamma mat som resten av familjen.
• Samla hela familjen till gemensamma måltider. Att äta själv är tråkigt och ger inte heller utrymme för någon normal konversation över middagsbordet. Se alltså till att inkludera alla familjemedlemmar i måltiderna.

Som du kan se är det oftast ingenting att oroa sig över när barnen kommer med ursäkter för att slippa äta. Det kan bero på många olika anledningar, och många av dem är helt enkelt relaterade till den normala utvecklingen. 

Föräldrarna borde istället satsa på att försöka ingjuta hälsosamma och balanserade vanor i sina barns liv. Med tiden kommer dessa vanor att bli en del av rutinerna.