Hetsätningsstörning hos ungdomar
En ätstörning är en psykisk sjukdom som kännetecknas av ett förändrat förhållningssätt till matintag och en förvrängd uppfattning av kroppen. Även om det blir allt lättare att diagnostisera, tenderar ofta en hetsätningsstörning att gå obemärkt förbi då det kommer till ungdomar. Av denna anledning är det viktigt att vara medveten om det och vidta åtgärder.
Vad innebär en hetsätningsstörning?
Enligt Diagnostic Manual of American Psychiatric Association definieras en hetsätningsstörning som:
- Den återkommande förekomsten av hetsätning, det vill säga ett intag under en kort tidsperiod av en mängd som är större än vad som skulle konsumeras av en annan person under samma omständigheter och varaktighet. Episoder inträffar vanligtvis minst en gång i veckan i minst 3 månader.
- En känsla av bristande kontroll över vad som intas vid den tiden.
Dessutom är störningen förknippad med att äta väldigt snabbt, utan hunger, tills man känner sig helt mätt, vilket skapar obehag på grund av skam och en känsla av skuld eller besvikelse efter episoden.
Likaså föregås hetsätning vanligtvis av en restriktiv diet, eller så inleds en efteråt. Kort sagt, det är en ond cirkel och är svår att ta sig ur allteftersom tiden går. Det är ofta ett mönster som observeras hos ungdomar med bulimi eller nattätningssyndrom, även om det inte behöver vara det.
Prevalensen av hetsätningsstörning beräknas till 26,3 %, även om det är särskilt framträdande hos ungdomar som är överviktiga eller feta, och kan öka till 30-50 % hos dem vars mål är att gå ner i vikt.
Riskfaktorer för hetsätningsstörning hos ungdomar
När det gäller dess utveckling, som med de flesta sjukdomar, är orsaken multifaktoriell. Bland de mest vanliga hittar vi personlighet, samt social miljö och familj.
I allmänhet tenderar de drabbade att vara osäkra, ha låg självkänsla och en dålig anpassningsförmåga till förändringar. De är ofta impulsiva och oförmögna att reglera sina egna känslor gentemot sig själva eller andra. Dessutom är de missnöjda med sin kropp.
Det är också förknippat med dålig stress- och ångesthantering samt depressiva symtom. Depression tros dock ofta vara en följd av själva hetsätningen.
Beror det på kosten?
Under lång tid var tendensen att skylla på ohälsosamt söt, fet och salt mat eftersom dessa aktiverar hjärnans belöningssystem. När man äter dem blir njutningen och känslan av välbefinnande inledningsvis större; de är välsmakande på grund av deras höga innehåll av snabbt absorberade sockerarter och transfetter. De vanligen mest involverade är
- småkakor
- choklad
- chips
- godis
- salta nötter
Men de senaste studierna visar att de med hetsätningsstörning också kan vända sig till hälsosam mat som frukt, dadlar, russin, oliver, etc. Hetsätningen har ofta andra orsaker och baseras inte i typen av mat som intas. Det sker vanligtvis med livsmedel som personen har tillgång till hemma, eller sådana som de försöker undvika i vardagen.
Behandling av hetsätningsstörning hos ungdomar
Behandlingen av hetsätningsstörning hos ungdomar är en kombination av psykologi och näringsutbildning. Denna behandling är inriktad på beteendeförändring och upprättande av regelbundna matvanor utan att utgöra ett problem för ungdomens hälsa eller livskvalitet.
När det gäller ätandet är syftet att öka medvetenheten under måltiderna, uppmärksamma hunger- och mättnadssignaler. Huvudmålet som ska uppnås är att tonåringen ska äta minst tre måltider om dagen utan att framkalla några negativa känslor.
Samtidigt kommer en psykolog att ansvara för att ta itu med orsakerna som har fått ungdomen att bete sig på detta sätt och erbjuda den verktyg för att hantera problemet. Dessutom kommer den att låta barnet uttrycka sina känslor under hela den terapeutiska processen. Kort sagt, det är viktigt att ni som föräldrar visar ert stöd, erkänner situationen och hjälper er tonåring att övervinna den.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Asociación Contra la Anorexia y la Bulimia (ACAB). Trastorno por atracón. http://www.acab.org/es/que-son-los-trastornos-de-la-conducta-alimentaria/trastorno-por-atracon
- Asociación Americana de Psiquiatría (APA). (2013). Manual Diagnóstico y Estadístico de los Trastornos Mentales (5 ª ed.). Arlington, VA:. American Psychiatric Publishing.
- He J, Cai Z, Fan X (2017) Prevalence of binge and loss of control eating among children and adolescents with overweight and obesity: An exploratory meta-analysis. Int J Eat Disord, 50(2):91-103.
- Mairs R, Nicholls D. (2016) Assessment and treatment of eating disorders in children and adolescents. Arch Dis Child, 101(12):1168-75.
- Pasold TL, McCracken A, Ward-Begnoche WL. (2014) Binge eating in obese adolescents: emotional and behavioral characteristics and impact on health-related quality of life. Clin Child Psychol Psychiatry, 19(2): 299-312.
- Zhu H, Luo X, Cai T, He J, Lu Y, Wu S (2016) Life Event Stress and Binge Eating Among Adolescents: The Roles of Early Maladaptive Schemas and Impulsivity. Stress Health, 32(4): 395-401.
- Schulte EM, Avena NM, Gearhardt AN (2015) Which foods may be addictive? The roles of processing, fat content, and glycemic load. Plos One, 18(2).
- Gearhardt AN, Rizk MT, Treat TA (2014) The association of food characteristics and individual differences with ratings of craving and liking. Appetite, 79:166-73.
