Hypersomni hos barn: Vad du behöver veta

När barn somnar under dagen eller är överdrivet eller oförklarligt trötta kan de ha drabbats av hypersomni. I dagens artikel kommer vi att titta närmare på denna störning och hur man kan behandla det.

Hypersomni är en störning som kännetecknas av kontinuerliga, ofrivilliga sömnepisoder, särskilt under dagen. Hypersomni förväxlas hos barn ofta med andra störningar eller misstas för ett normalt beteende. Hur känner man igen symptomen?

Hypersomni är vanligast bland tonåringar och unga vuxna. Men det kan förekomma i alla åldrar, inklusive under barndomen. Bland barn mellan 2 och 7 år kan sömnstörningen uppträda trots att barnet kan sova 8 timmar eller mer under natten.

Barn som lider av störningen verkar sömniga och tar upprepade tupplurar under dagen. Det händer även när de är med sina kamrater eller mitt i en aktivitet. Ibland utvecklar dessa barn också oväntad hyperaktivitet.

Förutom oförklarlig trötthet ger denna störning också upphov till koncentrationsstörningar, irritabilitet, dåligt uppförande och dåliga akademiska prestationer. När det gäller tonåringar påverkar hypersomnin personens fysiska, psykologiska och emotionella välbefinnande.

Ungdomar med hypersomni kan inte kontrollera sina gäspningar och nickar till utan att kunna hjälpa det. De blir desorienterade och utvecklar ofta en mycket aggressiv personlighet.

Typer av hypersomni hos barn

Det är viktigt att skilja mellan hypersomni och vanlig utmattning. När människor känner sig svaga, trötta eller deprimerade väljer de sömn som ett sätt att ta igen sig.

En person med hypersomni är mer eller mindre ”tvingad” att sova när som helst och var som helst, oavsett om kroppen behöver det eller inte. I huvudsak ändrar denna störning personens normala sömncykel. Detta leder inte sällan till minnesförluster och brist på uppmärksamhet och fokus.

Det finns två typer:

• Den första typen, primär hypersomni, har sitt ursprung i centrala nervsystemet.
• Den andra inträffar till följd av kronisk sömnbrist. Detta är den vanligaste typen bland barn och tonåringar.

Även om primär hypersomni är mindre vanligt kräver den åtgärder från vården. Den kan ha sin grund i narkolepsi, Kleine-Levins syndrom eller så kan störningen ha okända orsaker.

Narkolepsi genererar specifikt ett kliniskt fall av kataplexi (muskelsvaghet), sömnstörningar eller verklighetsfrånvända vanföreställningar. Det kan leda till att individen inte kan röra sina extremiteter. Det kan också leda till snabba ögonrörelser och återkommande parasomni.

Vad orsakar hypersomni hos barn?

Den vanligaste orsaken till störningen hos barn är kronisk sömnbrist. Det kan vara resultatet av förändringar i rutiner, sjukdomar, neurologiska tillstånd eller primära sömnstörningar.

Dygnsrytmen justeras dåligt när en sömnfas skjuts fram eller försenas. Detsamma händer när man reser över flera tidszoner. Intensiva nattaktiviteter kan också påverka personens dygnsrytm.

Hypersomni hos barn är mestadels ett resultat av otillräcklig vila. Det kan inträffa när de tillbringar timmar med att titta på TV eller på datorn eller någon annan elektronisk enhet under kvällen eller natten. Som en följd av det får de mindre tid att sova, eftersom de fortfarande måste vakna tidigt för att gå till skolan.

En annan huvudsaklig utlösare av hypersomni, särskilt bland barn i åldern 2 till 6, är obstruktiv sömnapné. Denna störning pausar andningen under sömnen, vilket förhindrar djup vila.

Annat som kan påverka uppkomsten av hypersomni är följande:

• Hjärnskador
• Neurologiska sjukdomar
• Bieffekter av medicinering
• Övervikt

Om det centrala nervsystemet är i fara eller om en person har tumörer kan detta leda till hypersomni. Om man har en familjehistoria av störningen kan det också hjälpa till att ställa en diagnos.

Vilka andra problem ger hypersomni upphov till?

Huvudsymptomet av hypersomni är en överdriven och okontrollerbar sömnighet. Sömnförändringarna måste vara påtagliga under minst en månad innan diagnosen kan ställas.

Denna ständiga sömnighet leder också till andra problem som ångest, långsam tankeverksamhet och tal samt brist på aptit. Samtidigt kan barn med denna sömnstörning ha svårt att minnas saker och uppleva en brist på energi, liksom svårigheter att hantera sociala miljöer.

Om hypersomnin är kopplad till Kleine-Levins syndrom kan individen sova i mer än 18 timmar i sträck.

De vanligaste behandlingarna för hypersomni

Den första rekommendationen för att behandla hypersomni är att observera ditt barns sömncykler och registrera förändringar och möjliga riskfaktorer. Miljö och livsstil berättar mycket för föräldrar och specialister om störningens komplexitet.

Om hypersomnin är ett resultat av narkolepsi kan barnet fortfarande leva ett normalt liv så länge det får den hjälp det behöver. Behandlingen måste involvera stöd från familj, lärare och klasskamrater.

I allmänhet kräver hypersomni hos barn, ungdomar och vuxna ett terapeutiskt ingripande. Detta kan ibland inkludera medicinering. Utan behandling förvärras bara tillståndet.

Drabbade kan gå från att somna ofta under dagen till att sova 12 till 18 timmar dagligen. Detta påverkar deras förmåga att interagera med andra och slutföra uppgifter. För att förhindra detta kan du vända dig till fysioterapi, kommunikationsterapi och uppmärksamhetsterapi.