Effekterna av koffein under graviditeten
Koffein är något som väldigt många konsumerar dagligen runtom i världen. Det finns i kaffe men även choklad, läsk och te, till exempel. Att få i sig koffein under graviditeten är emellertid ett kontroversiellt ämne. Här kommer vi att ta en djupare titt på den här frågan.
Vad är koffein?
Vi pratar om koffein hela tiden, men vet vi verkligen vad det är? Kemiskt sett är det en alkaloid som tillhör metylxantingruppen. I våra kroppar verkar koffein i det centrala nervsystemet som en psykostimulant.
Det är en konkurrenskraftig antagonist till adenosin-A1- och A2a-receptorerna. Dessa receptorer är ansvariga för att hämma frisättningen av många signalsubstanser i nervsystemet. Därför leder ett koffeinintag till frisläppningen av samma signalsubstanser. Detta maximerar bland annat den verkan som dopamin har på kroppen.
Koffein anses också vara beroendeframkallande, med tanke på sina energigivande och stimulerande egenskaper. Ett stort intag av koffein gör att man utvecklar en viss tolerans. Samtidigt kan ett plötsligt uppehåll i ens koffeinvanor leda till abstinens.
Koffein används också för sina farmakologiska egenskaper. I synnerhet bidrar koffein till smärtstillande behandling av till exempel huvudvärk. Det utgör också en del av sammansättningen av många läkemedel mot influensa och migrän.
Vilka egenskaper har koffein?
Som sagt är koffein en psykostimulant och psykoaktiv substans för vårt centrala nervsystem. Det innebär att den aktiverar hjärnan, väcker upp den och håller oss vakna. Men det är inte allt. Koffein har även andra effekter på våra kroppar:
- Koffein är en antioxidant och attackerar fria radikaler.
- Ökar arteriellt tryck.
- Ökar hjärtfrekvensen.
- Har diuretiska egenskaper.
- Ökar blodcirkulationen.
- Kan ge upphov till en viss grad av uttorkning.
- Kan ge upphov till huvudvärk, men kan också hjälpa till att lindra det.
- Förbättrar andningen genom att stärka diafragmans sammandragningar.
- Dilaterar blodkärlen (vasodilatation).
Effekterna av koffein under graviditeten
Av och till har koffein betraktats som en riskfaktor för fertilitet, precis som tobak och andra droger. Små doser utgör dock ingen risk. Det är emellertid viktigt att undvika ett för stort intag om du vill bli gravid.
Måttligt intag av koffein under graviditeten har inte några skadliga effekter, men för stora mängder kan minska fostrets tillväxt och till och med leda till missfall.Varför är det så? Koffein passerar moderkakan till fostret, vilket innebär att mängden koffein i fostervattnet och i fostrets blod blir samma som i den gravida kvinnans blod.
I moderkakan finns det inget sätt att metabolisera koffeinet som tränger in. Samtidigt saknar fostret de nödvändiga enzymerna i levern att göra detta fram tills den 8:e månaden av graviditeten.
Koffeinets egenskaper kan få blodkärlen i livmodern och i fostret att dra ihop sig, vilket minskar mängden blod som tar sig till fostret. Det betyder att barnet får mindre syre och näringsämnen. Därför kan ett förhöjt intag av koffein påverka fostrets tillväxt.
En annan allvarligare komplikation av koffein under graviditeten är missfall, särskilt under första trimestern. Ett överskott av koffein kan också leda till uppkomsten av graviditetstoxikos samt högt blodtryck.
Arteriell hypertoni och hjärtfrekvens är viktiga att kontrollera under graviditeten. Därför är det viktigt att inte äta ämnen som kan påverka dessa. Om du inte gör det kan det ha oönskade konsekvenser, både för den gravida kvinnan och för barnet.
Under amningen kan koffein också ta sig från mamman till hennes barn via bröstmjölken. För stort koffeinintag av ammande mödrar kan leda till förändringar i barnets sömnmönster samt irritabilitet. Men måttlig konsumtion medför inte någon risk.
Slutsats
Med allt detta sagt finns det fortfarande mycket som vi inte vet om detta ämne. Det är sant att ett för stort intag av koffein under graviditeten är skadligt för både mor och barn, men måttlig konsumtion är ofarligt och kan till och med vara fördelaktigt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Pardo Lozano, R., Alvarez García, Y., Barral Tafalla, D., & Farré Albaladejo, M. (2007). Cafeína: un nutriente, un fármaco, o una droga de abuso. Adicciones: Revista de socidrogalcohol, 19(3), 0225-238.
- Valenzuela, A. (2010). El café y sus efectos en la salud cardiovascular y en la salud materna. Revista chilena de nutrición, 37(4), 514-523.
- Barreda-Abascal, R., Molina, L., Haro-Valencia, R., Alford, C., & Verster, J. C. (2012). Actualización sobre los efectos de la cafeína y su perfil de seguridad en alimentos y bebidas. Revista Médica del Hospital General de México, 75(1), 60-67.