Vilka är de olika metoderna för att lära ut läs- och skrivkunnighet?
I skolan lär barn sig i allmänhet att läsa och skriva mellan 4 och 7 års ålder. Det är emellertid viktigt att veta att det finns olika metoder för att lära ut läs- och skrivkunnighet. Idag ska vi gå igenom några av de viktigaste.
Det är av största vikt att veta hur man läser och skriver, för det ger barn verktygen för att förstå och tillgodogöra sig andra ämnen.
Det finns många teorier om de bästa metoderna för att lära ut läs- och skrivkunnighet. Nedan diskuterar vi de mest populära metoderna.
De olika metoderna för att lära ut läs- och skrivkunnighet
Den alfabetiska metoden
Lärare har använt denna metod för att undervisa läs- och skrivkunnighet sedan antiken. Metoden innebär att man följer alfabetet. Med andra ord studerar eleverna varje bokstav i alfabetet i ordning och lär sig dess namn och uttal. Samtidigt lär de sig att skriva var och en av dem.
Med varje bokstav som barnen lär sig lär de sig också enkla kombinationer av konsonanter och vokaler. På så sätt bildar de stavelser – till exempel l + a = la. De börjar med två bokstäver och skapar sedan längre stavelser och sedan ord.
Efter det lär de sig att skapa hela meningar. När de har lärt sig hela alfabetet går de vidare till uttrycksfull läsning med skiljetecken. Därefter går de slutligen till omfattande läsning.
Den syllabiska metoden
Denna metod för att lära ut läs- och skrivkunnighet börjar med inlärning av vokaler – a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. Sedan går barnen vidare till att lära sig konsonanter och de börjar med de som är lättast att uttala.
Sedan går eleverna vidare med att lära sig bilda stavelser. De använder varje konsonant med varje vokal. Till exempel: ma, me, mi, mo, mu, my, må, mä, mö. Till slut bildar de mer komplexa stavelser, ord och fraser.
Den fonetiska metoden
Denna metod för att lära ut läs- och skrivkunnighet använder främst fonetiskt material. Här lär läraren först ut vokalerna genom sina ljud, med hjälp av figurer och bilder med föremål som börjar med var och en av dessa bokstäver. Parallellt med läsningen lär de sig att skriva varje vokal.
Sedan går lärarna igenom alla konsonanter med sina ljud, med bilder på föremål eller djur som börjar med var och en. Barn lär sig att kombinera konsonanterna med de nio vokalerna och bildar enkla stavelser som pa, pe, pi, po, pu, på, pä och pö.
Sedan använder lärarna de stavelser som barnen nu känner till för att bilda enkla ord och fraser som bara innehåller dessa ord. Slutligen går läraren igenom inversa, blandade och komplexa stavelser, diftonger och triftonger. När dessa stavelser har integrerats i inlärningen används de sedan för att bilda ord och fraser.
”Läsande och skrivande utgör en del av samma process, och undervisningen av båda sker samtidigt.”
Den globala metoden
Det finns en annan, mindre traditionell metod, för att lära ut läs- och skrivkunnighet som bygger på globalt lärande. Dess skapare varnar emellertid att denna globala eller analytiska metod endast är effektiv inom en ram som är helt konkret och intuitiv.
Metoden innebär att närma sig läs- och skrivkunnighet på samma sätt som barn lär sig att tala. Från början presenterar lärare olika enheter med en integrerad betydelse.
Genom det visuella minnet lär barnen att känna igen fraser och inom dessa fraser ord. De gör kopplingar och identifierar element som är samma i olika ord och på detta sätt lär sig att känna igen bokstäver.
I det här tillvägagångssättet är det skrivna ordet en enkel grafisk representation av en bild barnet har fått se.
Den här metodens effektivitet kan variera mycket och beror på mognadsgraden hos varje barn, hans eller hennes intelligenstyp och förmåga att placera sig själv i rum och tid, liksom andra faktorer.
Läsa och skriva för livet
Sammanfattningsvis hjälper dessa metoder för att lära ut läs- och skrivkunnighet till att öka barns lärande i klassrummet. Men de är också mycket effektiva hemma.
Lägg därför lite tid på att hjälpa dina barn att utveckla sina språkliga förmågor även hemma.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- CASTILLO, N. D. P. C., LENGUA, D., & COEDUCACIÓN, N. (2010). Principales métodos de aprendizaje de la lectoescritura. Revista de innovación y experiencias educativas, 1-8. https://www.ubilapaz.edu.bo/wp-content/uploads/2020/03/CLASE1_PSI_7_PSICOLOGIA-EDUCATIVAII_M_z_SANJINES_CHRIS_1.pdf
- Calzadilla Pérez, O. O. (2012). Métodos de enseñanza de la lectoescritura en la Educación Primaria. Academia Española.
- Aramburu, R. (2012). Análisis de los métodos de lectoescritura en español desde la perspectiva de la conciencia fonológica(Bachelor’s thesis). https://reunir.unir.net/handle/123456789/473