Vikten av läsförståelse
Läsning är en färdighet som förvärvas lite i sänder, över tid och med övning. Den sista dimensionen av läsning som individen utvecklar är läsförståelse.
Att helt förstå vad du läser är viktigt när det gäller att anamma ny information och innehåll. Det är grunden till att bli en bra student. Tyvärr är det många barn som kämpar med att nå detta mål.
Det är därför det är viktigt att lära ut denna förmåga tidigt, så att barnen lär sig att läsa från en ung ålder.
“Läsning är för sinnet vad träning är för kroppen.”
De kognitiva processer som ingår i läsförståelse
Det finns fyra olika faser i läsprocessen. Var och en av dem är relativt autonoma och förvärvade för att utföra en specifik funktion. De fyra kognitiva processerna som är involverade i handlingen att läsa är: perceptionsprocesser, lexikaliska processer, syntaktiska processer och semantiska processer.
1. Perceptionsprocesser
Dessa ansvarar för avkodning och igenkänning av bokstäver och andra skrivna tecken.
2. Lexikaliska processer
Dessa omsätts i handling när du bearbetar ett ord. För att genomföra detta beskriver Coltheart-modellen (1980) användningen av två typer av rutter:
- Den lexikaliska vägen: förbinder de grafiska tecknen med betydelsen direkt. Läsaren som använder den här vägen läser orden visuellt. De är bekanta med dem och har orden lagrade i minnet.
- Den fonologiska vägen: omvandlar bokstäverna till fonem för att komma fram till betydelsen.
3. Syntaktiska processer
Dessa involverar bearbetning av meningar med slutmålet att bygga en syntaktisk struktur som är lämplig för att gruppera ord. För detta utvecklar Mitchell (1987) en modell som definierar en serie strategier i två olika steg:
- I det första steget bygger läsaren upp en provisorisk syntaktisk struktur med utgångspunkt i analysen av tre nycklar för att gruppera ord: ordets ordning, de grammatiska kategorierna och även skiljetecken.
- I det andra steget får läsaren tillgång till den semantiska och pragmatiska informationen som presenteras i meningen. Dessutom är detta nyckeln till att dechiffrera ordens betydelse. Det är också en del av analysen läsaren tillämpar på strukturer, för att se om dess tolkning av innebörden är korrekt.
4. Den semantiska processen
Denna hanterar själva läsförståelse. Enligt Kintsch (1998) är det nödvändigt att göra följande för att verkligen förstå:
- extrahera textens betydelse och idéer
- aktivera förkunskaper om ämnet
- dra slutsatser, autoreglera och bibehålla motivationen.
Läsförståelse
För att uppnå läsförståelse måste du först utveckla fonologisk medvetenhet. Detta är förmågan att förstå ord som består av ljud. Senare byggs automatiseringen, smidigheten och ordförrådet. Slutligen lär du dig att tillgodogöra dig informationen och tillämpa förståelsestrategier.
Läsförståelse består definitivt av att analysera information på ett semantiskt sätt. Det handlar om att läsa långsamt, stycke för stycke, försöka förstå innebörden av texten.
För detta måste du vara mycket uppmärksam och undvika att bara skumma texten medan du läser. Ibland stämmer vi av och fortsätter läsa när vi inte riktigt tar till oss materialet. Ibland tar man sig förbi ett antal sidor innan man ens inser det.
“Att läsa har inget syfte om du inte förstår vad du läser.”
Vikten av läsförståelse
Idag är det sällan man stöter på någon som inte läser. I dagens samhälle är de flesta läskunniga. Men det blir alltmer vanligt att hitta personer som inte har sin läsförståelse helt utvecklad.
Att läsa korrekt handlar inte bara om att uttala och ha bra flyt. Det är också en mycket mer komplex process där det slutliga målet är förståelse.
Det är uppenbart att lärande och assimilering av kunskap inte kan uppnås utan en god läsförståelse. Att tillägna sig denna färdighet tidigt kan dessutom förhindra problem med det akademiska arbetet i skolan.
Därför bör vi motivera barn att utveckla denna förmåga från en ung ålder eftersom det också är ett viktigt instrument för muntlig och skriftlig kommunikation. Likaså ger det oss kunskap och kraft att tolka världen omkring oss.
Tack vare läsförståelsen kan vi lättare lösa problem, oavsett om de är akademiska problem eller något dilemma vi möter i vårt dagliga liv.
I denna tekniska tidsålder har vi mycket information inom räckhåll. Om vi inte utvecklar förmågan att förstå det vi läser så kommer vi att låta en värdefull möjlighet att berika oss själva som människor gå oss förbi. I denna mening är det värt att lyfta fram följande fras:
“Ju mer du läser, desto fler saker kommer du att veta. Ju mer du lär dig, desto fler platser kommer du att nå.” – Dr Seuss.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Canet Juric, L., Andrés, ML, Burin, DI, & Urquijo, S. (2013). Perfil cognitivo de niños con bajos rendimientos en comprensión lectora. Anales de psicología , 29 (3), 996–1005. https://doi.org/10.6018/analesps.29.3.138221
- Coltheart, M. (1980). Deep dyslexia: a review of the síndrome. En M. Coltheart, K.E. Patterson y J.C. Marshall (Ed.), Deep Dyslexia, (pp. 22-47). Londres: Routledge y Kegan Paul.
- Cuetos, F. (1996). Psicología de la Lectura. Madrid: Editorial Escuela Española.
- Hoyos, MP y Gallego, TM (2017). Desarrollo de habilidades de comprensión lectora en niños y niñas de la básica primaria. Revista virtual Universidad Católica del Norte , 51 , 23–45. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7795812
- Kintsch, W. (1998). Comprehension: A paradigm for cognition. Cambridge: Cambridge University Press.
- Mitchell, D. C. (1987). Reading and syntactic analysis. En J. Beech y A. Colley (Ed.), Cognitive approaches to reading (pp. 87-112). Chichester: John Wiley y Sons.
- Pérez Díaz, E. (2017). Efecto de la estrategia sqa (sé, quiero, aprendí) en la comprensión de textos escritos, de los estudiantes de 2° grado de educación primaria de la institución educativa n° 10271, de Sinchimache, Cutervo, 2014. https://repositorio.unc.edu.pe/handle/20.500.14074/4276
- Úbeda, G. A. F. (2016). Estrategias metodológicas para fomentar la comprensión lectora. Revista científica de FAREM-Estelí, (20), 5-19.