Sociala jämförelser: Hur de påverkar oss
Vi jämför oss hela tiden med människor runt omkring oss: folk i våra sociala nätverk, offentliga personer och till och med fiktiva karaktärer. Den allmänna uppfattningen verkar vara att sociala jämförelser är något negativt och bör undvikas till varje pris.
Men vad skulle du säga om vi berättade att sociala jämförelser är en del av vad som gör oss till människor?
Behöver vi jämföra oss med andra?
Leon Festinger är skaparen av teorin om social jämförelse och kognitiv dissonans. Han menar att människor har ett behov av att utvärdera sina egna åsikter och förmågor. Med andra ord måste vi få veta att de är konsekventa och att våra val och tankar är giltiga i andras ögon.
Enligt psykologen Joel Feliu jämför folk sig med andra för att få en känsla av trygghet, eftersom de inte har något annat sätt att bekräfta giltigheten av sina egna åsikter och färdigheter.
Även när saker är relativt tydliga brukar vi ofta förlita oss på andras åsikter. Med andra ord litar vi på deras åsikter mer än våra egna för att veta vad vi ska göra, säga eller tänka.
Feliu påpekar dock att dessa jämförelser inte görs slumpmässigt. Snarare jämför vi oss med personer som vi anser likna oss själva. När vi har fått uppfattningen att det finns en likhet med en annan person litar vi därför på dem mer för att utvärdera våra egna åsikter och förmågor.
Kognitiv dissonans
Men vad händer när våra attityder och åsikter inte stämmer överens med människor vi anser liknar oss själva? Enligt Festinger uppstår kognitiv dissonans när sociala jämförelser leder till skillnader.
Denna dissonans skapar psykologisk stress och kan leda till att vi gör förändringar i våra beslut, åsikter, attityder och i slutändan våra kognitiva system.
Sociala jämförelser: Hur skadliga är de?
Nu när vi vet att sociala jämförelser är en del av människans natur återstår en viktig fråga. Hur påverkar det oss att jämföra oss med andra?
Att jämföra oss själva med andra påverkar oss olika beroende på hur stor vikt vi lägger på jämförelsen. Det sätt på vilket vi värderar våra egna situationer i förhållande till andra människors kan allvarligt påverka vår självkänsla och autonomi.
Det är viktigt att förstå att vi alla har unika liv som ett resultat av olika upplevelser. Med andra ord är händelserna som leder till din nuvarande situation och en annan persons situation mycket olika. Att göra kopplingar mellan ditt liv och en annans kan åsamka betydande skador på din känsla av självvärde.
Samtidigt måste man komma ihåg ordspråket ”Döm inte en bok efter omslaget.” Tänk på att skenet kan bedra. Läkare Susan Biali poängterar att det andra visar utåt inte kan jämföras med ens eget inre.
Med uppkomsten av sociala nätverk är det mycket vanligt att jämföra våra liv med andras genom att titta på deras Facebook- och Instagram-profiler. Detta trots att allt vi får att gå på är foton.
Sociala jämförelser som inspiration
Vi är alla unika och har våra egna omständigheter. Om vi ständigt jämför oss med andra kan vi komma att känna vissa krav som egentligen är främmande för vår livserfarenhet. Men det finns ett hälsosamt sätt att göra sociala jämförelser: som inspiration.
Att observera hur andra gör framsteg och uppnår sina drömmar medan du fortfarande har långt kvar kan vara riktigt frustrerande. Det kan också ge betydande ångest. När du jämför dig själv med andra, vänd den frustrationen och avunden över att inte ha vad de har, till motivation.
Med andra ord, jämför dig själv med andra endast som motivation för att bättra dig själv. Se dessa människor från ett annat perspektiv, som en modell eller ett mål för att hjälpa dig att uppnå dina egna mål. Analysera vad de gjorde för att uppnå det de har nu och motivera dig själv genom att säga: “Om de kan så kan jag också.”
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Biali, S. (2010). Live a live you love: seven steps to a healthier, happier, more passionate you. Beaufort Books.
- Festinger, L. (1975). Teoría de la disonancia cognoscitiva. Instituto de Estudios Políticos. España
- Ibáñez, T., Botella, M., Domènech, M., Feliu, J., Martínez, L.M., Pallí, C., Pujal, M. y Tirado, F.J. (2004). Introducción a la psicología social. Editorial UOC. España: Barcelona.
