Mina armar är din tillflykt: du blir aldrig för stor

19 december, 2019
 

Det spelar ingen roll om du är 3 månader, 3 år eller 30 år gammal. Mina armar är din tillflykt – det där hemmet där du kan växa upp och känna dig älskad, uppskattad och skyddad.

Detta hörn av min kropp kommer vara där varje gång du behöver en kudde att lägga ditt huvud på för att glömma dina problem.

Varje gång du behöver den där kärleken och omtanken som vi alla behöver, även då vi är vuxna, kan jag säga att mina armar är din tillflykt.

Under ditt dagliga liv som mor eller far så har säkerligen någon sagt till dig: ”du bör inte vänja ditt barn vid att du håller det, för barnet kommer då bli bortskämt”.

Då man hör det så kan man fråga sig om det verkligen är bättre att lämna barnet i spjälsängen på rygg där det får stirra upp i taket.

”Barn är de ankare som håller en mor vid livet.”
-Sofokles-

Gränser och balans

Allt måste såklart ha sina gränser och hållas i balans. Bebisar bör faktiskt spendera den första delen av sina liv nära modern. Inget är mer fördelaktigt eller stimulerande för barnet.

Föräldrarnas barm och armar är den plats där barnet kommer känns sig tryggt. Detta är precis vad en hjärna som håller på att utvecklas behöver.

Vi vill även ge dig en annan sak att reflektera över. Det finns studier som visar att den psyko-affektiva utvecklingen hos barn som vuxit upp på barnhem ofta är så svag att den är traumatisk.

De flesta av dem drabbas av svårigheter att knyta band med andra. Faktum är att bebisar vid ett av de värsta barnhemmen till och med har slutat gråta.

 

Dessa barn har nått en punkt där de lär sig att det inte hjälper dem att gråta överhuvudtaget. Detta har inget att göra med huruvida de får ordentligt med mat eller inte. Det de verkligen vill är att bli hållna och känslomässigt tröstade.

Då de inte får detta så kommer de utveckla brister.

Konsekvensen av denna brist kommer leda till en rad konsekvenser: låg självkänsla, svårigheter med uppmärksamheten och en långsammare kognitiv utveckling…

Mina armar är din tillflykt för att du ska kunna växa dig stark

Målning av mamma och barn.

När det kommer till sådana dramatiska situationer som de barn som befinner sig på barnhem i Asien eller Afrika så förstår man vikten av att etablera starka, friska och säkra band med våra bebisar.

Dessa band är viktiga och något som vi bör hjälpa dem med, speciellt under de tre första åren av deras liv. Denna tidsperiod är en viktig för deras psykomotoriska, affektiva och psykosociala utveckling, samt för hjärnans utveckling.

Det är därför alltid en bra idé att följa principen med att uppfostra våra barn i våra armar. Fördelarna och den holistiska påverkan som detta tillvägagångssätt har på våra barn är helt fantastisk.

 

Att växa upp i mors och fars armar förbättrar barnets utveckling

Ett barns naturliga ställning är som vi alla vet fosterställningen. Det var så barnet låg i magen och det är den ställning som de tycker känns som mest bekväm under de första månaderna av livet.

  • Oavsett om man har barnet i en vagn eller i armarna så bör du komma ihåg att barnets knän alltid måste vara i ”grodställningen”.
  • Den interaktion som uppstår då du håller din bebis i dina armar främjar bebisen sociala, affektiva utveckling, samt barnets kommunikationsförmågor: ditt barn kommer svara på leenden, ord och smekningar.
  • Faktumet att du bär barnet i dina armar kommer reducera kolik, inkluderat den klassiska reflux som är så vanlig under livets tre först månader.
  • Tänk på att barn som ligger ner hela tiden kan drabbas av ett tillstånd där huvudet blir platt.
Kvinna som plockar blommor från träd.

Mina armar är din tillflykt, oavsett hur gammal du är

Som vi alla vet växer barn upp så snabbt. Igår tog de en tupplur på ens bröst och vi gick runt med dem i parken. Nu helt plötsligt går de i skolan, åker i framsätet och är redo att dra iväg på semester med sina vänner.

 

Allt det där är bra och positivt, och det är vad alla mammor och pappor hoppas på: att deras barn ska bli fria, starka, mogna och kunna vara lyckliga och dessutom göra andra lyckliga.

Kom ihåg detta: Ingen är så gammal att denna person inte behöver en kram.

En mors och fars kramar har inte något utgångsdatum. De bör finnas tillgängliga för alla de gånger då barnen behöver dem.

De är ett sätt att återvända hem, ett fantastiskt sätt att påminna våra barn om hur mycket vi älskar dem, hur viktiga de är för oss och hur stolta vi är över dem: Våra perfekta och värdefulla barn som livet har gett oss.

Så lyssna inte på de personer som säger att du inte ska hålla ditt barn. Om du inte ger ditt barn denna emotionella näring så kommer du missunna honom något som han verkligen behöver.

Att uppfostra ett barn handlar inte bara om att ta hand om barnets fysiska välmående. Det handlar också om att hjälpa dem emotionellt.

 
  • Bowlby, J. (1986). Vínculos afectivos: formación, desarrollo y pérdida. Madrid: Morata.
  • Bowlby, J. (1995). Teoría del apego. Lebovici, Weil-HalpernF.
  • Garrido-Rojas, L. (2006). Apego, emoción y regulación emocional. Implicaciones para la salud. Revista latinoamericana de psicología, 38(3), 493-507. https://www.redalyc.org/pdf/805/80538304.pdf
  • Marrone, M., Diamond, N., Juri, L., & Bleichmar, H. (2001). La teoría del apego: un enfoque actual. Madrid: Psimática.
  • Moneta, M. (2003). El Apego. Aspectos clínicos y psicobiológicos de la díada madre-hijo. Santiago: Cuatro Vientos