Nätmobbning i skolan: Juridiska aspekter
Nätmobbning i skolan är en jobbig verklighet för många pojkar och flickor idag. Det är också en form av våld som har ökat den senare tiden. Nätmobbning har mycket negativa effekter på barns och ungdomars välbefinnande och utveckling. Dessutom strider det mot offrets grundläggande rättigheter. Det kan orsaka stora känslomässiga och psykologiska skador hos både offren och deras familjer.
Tyvärr gör offentliga tjänstemän fortfarande inte tillräckligt för att ta itu med nätmobbning i skolan, och det erkänns inte heller fullt ut av motsvarande institutioner.
Nedan tar vi en titt på några av de juridiska aspekterna av nätmobbning i skolan.
Vad är nätmobbning i skolan?
Nätmobbning är en form av trakasserier. Det är en våldsam och negativ interaktion som sker bland kamrater, men på sociala medier. Det har att göra med sociala relationer i skolan. De typer av våld som är associerade med mobbning i skolan är bland annat diskriminering, homofobi och förtryck.
Nätmobbning är en slags psykologisk förföljelse som en elev påför en annan. Mobbaren väljer offret och utför upprepade attacker. Det är en negativ och avsedd handling som offret inte kan undvika i skolmiljön, eller adressera på egen hand.
För att betrakta ett exempel på aggression som ett fall av mobbning måste situationen mellan förövaren och offret vara ojämlik. Ojämlikheten kan vara fysisk, psykologisk eller social. Det finns också en tydlig avsikt att göra skada. Mobbning är i allmänhet en form av aggression som av naturen fortsätter eller upprepas.
Skillnader mellan mobbning och nätmobbning
Det är sant att nätmobbning delar mycket av samma egenskaper med vanlig mobbning i skolan. Ändå är nätmobbning unikt eftersom förövaren använder sig av ny teknik för att förödmjuka, skrämma, trakassera och hota sina offer. De vanligaste medierna är sociala medier, SMS, e-post och bloggar.
Skadorna som orsakas av den här typen av mobbning är också annorlunda eftersom nätmobbning ofta involverar ett intrång i privatlivet. Detta sker huvudsakligen genom spridning av videor och foton utan offrets medgivande.
Ett annat kännetecken för den här typen av mobbning är att den har en mer utbredd och allmän inverkan. Antalet personer som ser de komprometterande bilderna eller informationen är mycket högre än vid vanlig mobbning i skolan.
Dessutom har nätmobbning en längre räckvidd eftersom effekterna också känns av utanför skolan. Den här sortens mobbning följer offret i varje ögonblick. Ur juridisk synvinkel utgör både mobbning i skolan och nätmobbning en kränkning av minderårigas rättigheter. De orsakar enorma psykologiska skador på både offren och deras familjer.
Ibland är konsekvenserna dödliga. Mobbning har gått så långt som att ha lett till självmord för många unga offer. Trots situationens allvar, som till exempel i Spanien, erkänner inte strafflagen varken mobbning eller nätmobbning.
Strafflagen erkänner inte mobbning i skolan
När straffrättsliga domar utfärdas för fall av mobbning i skolan eller nätmobbning förpliktar strafflagen domare och domstolar att endast tillämpa befintliga påföljder. Dessa kryphål finns eftersom strafflagen inte har någon sanktion för mobbning. Beroende på situationen och mobbningens intensitet kan det sluta med att man ställs öga mot öga med olika typer av brott.
I extrema fall, som när skolmobbning slutar med självmord, är straffet som kan tillämpas ”dråp eller mord” eller ”uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord.”
Hot och tvång är mycket vanliga vid nätmobbning i skolan. I dessa fall kan man tillämpa ”brott mot frihet och frid”. ”Brott mot moralisk integritet” är i många fall också tillämpligt.
I fall där man har använt sig av foton eller intima videor av offret, som angriparen har delat utan samtycke, kan man tillämpa följande lagar:
- “Grov fridskränkning av minderårig”
- ”Barnpornografibrott”
- Majoriteten av cybermobbningsärenden handlar också om “förtal”
Om du misstänker att ditt barn är offer för ett skadligt fall av nätmobbning bör du söka juridisk rådgivning. Det kan kräva mycket tålamod och tid att lösa ärendet, men det finns behov av att se fler av dessa fall när de inträffar så att det läggs mer press på att ändra lagarna i enlighet med detta.
Förhoppningsvis kommer det bidra till att effektivt avskräcka nätmobbning i framtiden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- UNICEF. Ciberacoso. Extraído de: http://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/entrega4_aep_ciberacoso.pdf
- adolescenciasema.org. Guía sobre el ciberacoso. Extraído de: https://www.adolescenciasema.org/usuario/documentos/Guia_Ciberacoso_Profesionales_Salud_FBlanco.pdf
- Armero Pedreira, P., Bernardino Cuesta, B., & Bonet de Luna, C. (2011). Acoso escolar. Pediatria de Atencion Primaria. https://doi.org/10.4321/S1139-76322011000600016
- Enríquez Villota, M. F. (2018). El acoso escolar. Saber, Ciencia y Libertad. https://doi.org/10.18041/2382-3240/saber.2015v10n1.983
- Felix Mateo Vicente, Soriano Ferrer Manuel, Godoy Mesas Carmen, & Sancho Vicente Sonia. (2010). El ciberacoso en la enseñanza obligatoria. Aula Abierta.
- Olweus, D. (1993). Acoso escolar,“bullying”, en las escuelas: hechos e intervenciones. Centro de investigación para la Promoción de la Salud, Universidad de Bergen, Noruega, 2. https://www.researchgate.net/profile/Dan_Olweus/publication/253157856_ACOSO_ESCOLARBULLYING_EN_LAS_ESCUELAS_HECHOS_E_INTERVENCIONES/links/0f31753c7d61c06b1c000000.pdf
- Suckling, A. (2006). Herramientas contra el acoso escolar: un enfoque integral. Ediciones Morata.