Hur ett barns självuppfattning utvecklas
Vår självuppfattning är i huvudsak den bild eller uppfattning som vi har av oss själva. Till skillnad från självkänsla kan den uttryckas med ord.
Liksom nästan alla mänskliga personlighetsdrag börjar en individs självuppfattning att utvecklas från en tidig ålder. Därför är det ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet.
När du säger saker som “Jag är lat”, “Jag är bra på matematik” eller “Jag anser mig vara en tolerant person mot dem som är annorlunda” till någon annan är det du gör att helt enkelt uttrycka den syn och bild du har av dig själv. Med andra ord, din självuppfattning.
Din självuppfattning formas av hur du ser och bedömer dina olika egenskaper och förmågor och allt du förvärvar under hela ditt liv.
Vi gör dessa bedömningar genom det förhållande vi har till miljön. När nya utmaningar uppstår och när vi förhåller oss till andra människor omkring oss blir vi medvetna om våra styrkor och svagheter.
“Alltför många människor överskattar vad de inte är och underskattar vad de är.”
–Malcolm S. Forbes–
Skillnaden mellan självuppfattning och självkänsla
Det är värt att påpeka skillnaden mellan dessa två termer som ofta blandas ihop.
Självuppfattning är en ganska objektiv tro som vi kan sätta ord på för att beskriva oss själva för andra. Självkänslan är å andra sidan en personlig bedömning som inte går att uttrycka i ord. För att ge ett exempel kan vi säga “Jag är bra på idrott” (självuppfattning), men vi kan inte förklara allt som detta får oss att känna inuti (självkänsla).
Hur bildas självuppfattningen hos barn?
Som sagt är självuppfattningen något som gradvis börjar formas under barndomen. Den första “spegeln” som barn kan se och värdera sig själva i är familjen. Det är därför det är så viktigt för föräldrar att vara försiktiga med både kritik och beröm.
Här är några rekommendationer som hjälper dina barn att utveckla en sund självuppfattning:
- Påpeka deras goda sidor offentligt och korrigera dem när ni är ensamma. Notera deras prestationer, positiva attityder och färdigheter så att de växer och känner sig kapabla och självsäkra. Om det är något fel som du behöver påpeka, försök att göra det hemma.
- Notera vad som gör dem unika. Alla människor är unika och har sin egen individuella personlighet. Lär dina barn att de alla har något som gör dem till den de är. Visa dem hur de kan värdera sig själva.
- Stimulera deras förmågor. Istället för att ge dem lösningar på alla deras problem, uppmuntra dem att hitta lösningarna på egen hand. Lär dem att ifrågasätta, bilda sina egna åsikter och ta ställning till olika ämnen. De kommer att känna sig mycket mer oberoende när de kan göra det.
- Lyssna på deras åsikt. Det är viktigt för barn att veta att deras åsikter räknas och anses vara viktiga. Annars kommer de att börja tro att deras åsikter inte har någon betydelse.
Skolan: Den andra platsen där barns självuppfattning formas
Precis som familjen är den första länken i ett barns sociala liv är skolan den andra. I skolan skapar barn sina första oberoende kontakter med omvärlden. Det är där de lär sig att förhålla sig till alla andra barn omkring dem. Det är därför skolan också är en plats där ett barns självuppfattning börjar utvecklas.
Detta sker på följande sätt:
- Genom att jämföra sina förmågor med andra elever.
- Interaktion och feedback med sina kamrater.
- Hur deras lärare utvärderar dem och deras arbete.
- Hur de genomför aktiviteter som de får och uppfyller krav från skolan.
Varför är utvecklingen av självuppfattningen viktig?
Bilden en person har av sig själv bestämmer hans eller hennes inställning till många aspekter i livet, t.ex. arbetsliv, socialt liv och även sexualitet. Den påverkas av vad vi känner att vi har förmåga att göra eller uppnå.
De som har en dålig självkänsla får problem i sociala relationer, hur de uttrycker sig och även i sina utbildnings- eller arbetsprestationer. I svårare fall kan de utveckla en depression på grund av det.
Viktigt för personligheten
Självuppfattning är en nyckelfaktor i en persons personlighet. Om någon har en positiv uppfattning om sig själv kommer han vanligtvis att visa sig vara en optimistisk och självsäker person. Dessutom kommer han att utveckla förmågan att stå upp för sig själv och kan till och med etablera sig som en gruppledare.
Om hans erfarenheter å andra sidan leder till att han bildar en negativ självbild kommer han att växa upp och inte lita på sina egna förmågor. Det kan leda till låg självkänsla, och det kan medföra många olika negativa effekter under hela hans liv.
“Du är väldigt mäktig, så länge du vet hur mäktig du är.”
–Yogi Bhajan–
Sammanfattningsvis har vi lärt oss att en av de största gåvorna som föräldrar kan ge sina barn är att hjälpa dem att utveckla en god självuppfattning. En enkel gest eller ett uppmuntrande ord, även om det bara är en gång om dagen, kan hjälpa till att skapa en känsla av egenvärde hos ditt barn. Om du gör detta kommer de att kunna uppnå alla mål de har för sig själva.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ternera, L. A. C. (2014). El desarrollo del autoconcepto en niños y niñas y su relación con la interacción social en la infancia. Psicogente, 17(31). http://revistas.unisimon.edu.co/index.php/psicogente/article/view/1470
- Loperena Anzaldúa, M. A. (2008). El autoconcepto en niños de cuatro a seis años. Tiempo de educar. Revista interinstitucional de investigación educativa, 9(18), 307-327. https://biblat.unam.mx/en/revista/tiempo-de-educar-revista-interinstitucional-de-investigacion-educativa/articulo/el-autoconcepto-en-ninos-de-cuatro-a-seis-anos
- Escrivá, V. M., García, P. S., & Delgado, E. P. (2001). Clima familiar y desarrollo del autoconcepto. Un estudio longitudinal en población adolescente. Revista Latinoamericana de psicología, 33(3), 243-259. https://www.redalyc.org/pdf/805/80533301.pdf
- Zabala, A. F., & Palacios, E. G. (2008). El autoconcepto infantil: una revisión necesaria. International Journal of Developmental and Educational Psychology, 2(1), 13-22. https://www.redalyc.org/pdf/3498/349832317001.pdf